Undervisningen i nytestamentlig grekiska inom utbildningsprogrammet i teologi vid Åbo Akademi får hård kritik. Enligt källor som Kyrkpressen har talat med är kurskraven orimliga, vilket försvårar möjligheten att bli teologimagister och prästvigd.
– Jag försökte gå grundkursen i grekiska två gånger, men det visade sig vara helt omöjligt att avlägga kursen, säger Anna-Pia Svarvar, församlingspastor vid Jakobstads svenska församling.
Grundkursen i nytestamentlig grekiska vid Åbo Akademi omfattar tio studiepoäng och kräver närvaro på två lektioner per vecka under två terminer.
– Efter min första tentamen i grekiska meddelade lektorn att den som har fått minst en trea i sin tentamen har förutsättningar att klara kursen. Jag fick en etta, säger Svarvar.
Efter det gick hon in för att hitta ett sätt att avlägga kursen på annat håll.
– Jag valde att läsa samma kurs vid Uppsala universitet i stället. Kursen startade i augusti och pågick till november. Jag blev godkänd med högsta betyg, säger hon.
Svarvar betonar att samma studiematerial används såväl i Åbo som i Uppsala.
Enligt Kyrkpressens källor upplever vissa studerande att de inte blir jämlikt bemötta av lektor Sven-Olav Back, som ansvarar för undervisningen i grekiska vid Åbo Akademi.
Ingen tid för Kyrkpressen
Då Kyrkpressen ber Back kommentera frågan avböjer han en intervju med motiveringen att han ”är upptagen med korrekturläsning av ett manuskript och inte har någon tid över för Kyrkpressen”.
Anna-Pia Svarvars erfarenhet är inte unik. En annan källa, som föredrar att vara anonym, har likaså avlagt grundkursen i grekiska vid Uppsala universitet, trots att hen pluggar teologi vid Åbo Akademi.
– Det är bisarrt mycket tid man måste lägga ned på en grundkurs i grekiska då man studerar teologi vid ÅA, säger hen.
Samma källa anser att grekiskan har blivit en flaskhals för utexamineringen av teologer samtidigt som efterfrågan på behöriga präster är skriande inom Borgå stift.
– Trots att Åbo Akademi godkänner studier i nytestamentlig grekiska vid ett annat universitet har Sven-Olav Back valt att inte godkänna valideringen av den kurs som jag avlade i Uppsala på grund av att den examineras på ett annat sätt. Det är snudd på maktmissbruk, säger hen.
Enligt en av Kyrkpressens källor ska Backs pedagogik ha varit föremål för diskussion vid universitetets ledning.
– Back har försökt förbättra sin pedagogiska stil efter att vi har gett respons, bedyrar en källa.
Svårt att lära sig saker utantill
Mona Nurmi är halvvägs i sina studier i teologi. Hon ska slutföra grundkursen i grekiska i höst.
– Det svåraste med grekiskan är att man måste kunna så mycket utantill. Nyttan är att man kan gå tillbaka till de ursprungliga bibeltexterna, lära sig nyanserna och placera alltsammans i ett sammanhang, säger Nurmi.
Vi träffas i Åbo Akademis nybygge Astra kort efter att vårterminen har tagit slut. Utanför fönstret skymtar byggställningar som omger Teologicums annex vid Biskopsgatan.
– Trots att det är en krävande kurs har den också varit givande, säger hon för att nyansera bilden.
Nurmi har inte råkat illa ut i sina studier i grekiska, men hon har hört om studiekompisar som har haft problem.
– Jag har hört att en del som pluggar teologi har sökt sig vidare till Helsingfors universitet för att avlägga kursen. I ett skede övervägde jag att göra samma sak, men sedan ändrade jag mig, säger Nurmi.
Trots alla skräckhistorier vill hon ge grekiskan vid ÅA en chans. Och så vet hon med säkerhet vad hon vill göra efter sin examen.
– Jag vill bli präst och jobba för en kyrka som välkomnar alla.
Tidskrävande studiehelhet
Jonas Väänänen är andra årets studerande i teologi. Han avlade kursen i grekiska i fjol.
– Tidigare förstod jag mig inte på de tuffa kraven när det gäller att kunna klassiska språk, men nu har jag ändrat åsikt. Nu vet jag vad jag ska leta efter i de bibliska ursprungstexterna. För att kunna jobba som en självständig teolog är det bra att kunna grekiska, säger Väänänen.
Trots det sticker han inte under stol med att studierna i grekiska var jobbiga.
– Grundkursen i grekiska är utan tvekan den mest tidskrävande studiehelheten i våra studier i teologi. Den gav mig mycket stress till en början, men det lättade med tiden. Till all lycka har jag ganska lätt att lära mig nya språk, säger Väänänen.
Björn Vikström, tidigare biskop i Borgå stift, är numera professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi. I sin roll som klusteransvarig bär han ett ansvar för den teologiska pedagogiken.
– Inga studerande har varit i kontakt med mig för att påtala svårigheter kring undervisningen i nytestamentlig grekiska. Jag vet att en del har valt att avlägga kursen i grekiska vid andra universitet, men det handlar mest om vuxenstuderande, säger Vikström.
Evighetsfråga bland teologer
Enligt Vikström är kraven på kunskaper i klassiska språk en evighetsfråga inom teologutbildningen. Som det nu är krävs 30 studiepoäng i de klassiska språken grekiska, latin och hebreiska.
– Åsikterna om behovet av klassiska språk i prästyrket går isär. Likaså tvistas det om vad som är en lämplig kravnivå.
Examenskraven slås fast av Biskopsmötet som består av den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar och leds av ärkebiskop Tapio Luoma.
– Frågan om de klassiska språken har upprepade gånger lyfts upp på biskopsmötets dagordning. Än så länge saknas konsensus för att rucka på examenskraven, säger Kari Kopperi, Biskopsmötets sekreterare.
Enligt Kopperi har Biskopsmötet diskuterat möjligheten att ersätta studier i klassiska språk med exegetik.
– Jag har själv ingen stark åsikt i frågan, men jag kan intyga att det är något som engagerar alla biskopsstift, säger Kopperi.
Trots alla motgångar anser Anna-Pia Svarvar att de klassiska språken ska ingå i en teologisk utbildning.
– Den dagliga användningen av grekiskan är inte så stor för mig som församlingspräst, men jag är glad att jag i Uppsala fick de verktyg jag behöver då det är aktuellt, säger Anna-Pia Svarvar.
