Esbokaplanen Tomas Ray är i Vietnam när Kyrkpressen intervjuar honom över video. Den lilla lutherska kyrkan han har besökt i Ho Chi Minh-staden (Saigon) ligger en 40 minuters taxiresa bort, ute i förorten. Där leder pastor Michelle en församling på ett 40-tal personer. Den i sin tur är en del av ett nätverk om ett trettiotal andra liknande kristna gemenskaper i regionen. Gudstjänst firar man i en gammal affärslokal där pastorsparet bor på övre våningen.
– Det dyrbaraste i lokalen var högtalarutrustningen. En bibel låg uppslagen på ett bord, en keyboard, ett trumset, men ingen altartavla, inget krucifix och inga psalmböcker. Allt gick med powerpoint på en skärm.
Vietnamesisk lutherdom har planterats i slutet av 1990-talet som mission från en av de lutherska kyrkorna i Malaysia. På de kyrkornas lutherska identitet disputerade Tomas Ray i vintras vid Åbo Akademi.
Lutherska kyrkor i Asien färgas av kinesiskt, muslimskt och amerikanskt inflytande – utöver den europeiska mission som grundade dem. För att inte i dag tala om impulserna från internet.
– Pastor Michelle säger hon tar sin inspiration av predikanter på Taiwan som hon följer. Och de är nog inte lutheraner, utan från andra traditioner. Men så försöker hon förstå de ungas världsbild i hennes församling, säger Tomas Ray.
Efter doktorsgraden har Tomas Ray ”som hobby” fortsatt titta på andra länder i Sydostasien. Hur formar en liten luthersk kyrka sig i en icke-kristen kultur? Vad finns kvar av det lutherska arvet hundra år efter missionärerna?
I Ho Chi Minh-staden är det vid tiden för intervjun dags för vietnamesiskt nyår, Tet.
– Första dagen tillägnas kontakten till Gud. Är du buddhist går du till templet; är du kristen går du till kyrkan. Det är ingen mässa i kyrkan på söndag utan den är flyttad till första dagen i Tet, en tisdag.
Tomas Ray ser huvudsakligen tre olika sätt för kristna att förhåller sig till traditioner som till exempel rökelse och förfädersdyrkan. En del gör tabula rasa – tomt bord – och tar som kristna avstånd från allt gammalt och firar bara jul och påsk.
Andra är pragmatiska. Man accepterar kultur, mat, kläder och blommor, men tar avstånd från icke-kristen andlighet. En knäckfråga är om den kinesiska lejondansen är okej i en kyrka, eftersom den ibland kopplas till ritualer i buddhistiska tempel.
En tredje, synkretistisk position är enligt Tomas Ray den katolska, som i Asien ofta omfamnar det kulturella ”med hull och hår”.
– De firar Tet och använder rökelse när de ber inför jungfru Maria eller inför Jesus på korset.
I kristna församlingar kan många, särskilt män, vara aktiva i åratal, men döpa sig först efter de buddhistiska riterna där de traditionellt har begravt sina föräldrar. Den äldsta sonens uppgift är att bära urnan med rökelse, säger Tomas Ray.
”Gudstjänsten som i våra frikyrkor”
I Malaysia har Tomas Ray studerat tre lutherska kyrkor. Evangelisk-lutherska kyrkan har rötter i svensk mission och i Indien och hade till en början en svensk biskop från Göteborg. Lutherska kyrkan har rötter i 1950-talets USA. Baselkyrkan verkar med rötter i tysk-schweizisk mission på den malaysiska delen av ön Borneo.
Den lutherska identiteten varierar mellan kyrkorna. Kyrkan med svenska rötter och sin stora Zionkatedral i Kuala Lumpur firar sjungen liturgi med präster i alba och stola, men den lutherska identiteten där är i övrigt svag, bedömer Tomas Ray.
I de övriga lutherska kyrkorna är det närmast frikyrklig gudstjänststil med präster i färggranna skjortor och vit sockerbit under hakan.
– Ibland pratar människor i kyrkan om (den svarta amerikanska medborgarrättskämpen) Martin Luther King och då har jag nog inget att säga om att Martin Luther egentligen var vit, tysk och levde på 1500-talet. Då får de leva i den tron, säger Tomas Ray.
Inflytandet från amerikansk evangelikalism är stort. Baselkyrkan har ingen trosbekännelse utan har ersatt den med ett purpose statement, ett slags ”meningen med min tro”, och är mest diffust luthersk, säger Tomas Ray.
Han ser också att megakyrkornas framgångsteologi står i kontrast till den lutherska läran om nåd, inte minst för att den kinesiska traditionen kopplar så starkt till framgång:
– Kinesiskt nyår handlar bara om framgång, mera pengar, bättre hälsa, bättre liv, säger han.
Luther på Solkusten
Rolf Stefansson har också erfarenhet av lutherska kyrkor i andra kulturer. Han har jobbat i Tanzania och efter en period i ledningen för Finska missionssällskapet är han nu finländsk utlandspräst i Spanien.
Upp till 30 000 finländare brukar vistas, mest från oktober till mars, på den spanska Solkusten. Här är det exillutherdom av modernt snitt. Finska kyrkan på Solkusten är registrerad som ett eget kyrkosamfund i Spanien. Man följer den finländska kyrkohandboken, men har möjlighet att experimentera mer.
– Vi har en alternativ mässa per månad. Nyligen hade vi en bluesmässa som man i Finland kanske mer skulle se som frikyrklig, säger han.
På Solkusten färgas mycket av den praktiserade lutherdomen också av att de som bor där är pensionärer. I samtal och själavård blir det också mycket samtal om sorg och saknad, om diagnoser och sjukdom.
”Det handlar inte om lära utan om människor”
Rolf Steffansson har genom internationella erfarenheter noterat att kunskapen om Martin Luther ofta är svag globalt.
När Lutherska världsförbundet stod inför ett försoningsdokument mellan lutheraner och en annan grupp protestanter från 1500-talet stod de afrikanska delegaterna förvånade.
– Vad har vi att göra med någonting som hände för så länge sedan, på en annan kontinent? undrade de, säger Rolf Steffansson.
Under åren i Tanzania såg Rolf Steffansson hur luthersk kristendom i över 100 år har framstått som en bildningsrörelse i landet.
– I Tanzania var kyrkan lika med utveckling. Den förde med sig läskunnighet, möjligher att göra affärer och att vara socialt mobil. Där finns kanske en liten parallell till Finland med (Mikael)
Agricola som satsade på läskunskap.
De små lutherska kyrkorna i världen blir ofta mera sociala nätverk än lärogemenskaper.
– Jag tror jag själv har förändrats ganska mycket av åren i Afrika. Då förstod jag hur tron för många i Finland är ett läroinnehåll som man kommer till kyrkan för att bekräfta. I internationellt kyrkoliv har jag lärt mig att uppskatta att inte är bara det teoretiska vi sysslar med, utan med människor.
Både Tomas Ray och Rolf Steffansson ser luthersk tro anpassa sig ganska väl i olika kulturer.
– Men någonting som vi tror gemensamt på är att allting inte handlar om våra prestationer och att det alltid finns en möjlighet att börja om, säger Rolf Steffansson. Det är nåden allena, sola gratia, även om folk kanske inte alltid förknippar det med namnet Luther.
Lutherska småkyrkor
– De minsta lutherska kyrkorna finns i Latinamerika och Asien. Muslimländer.har ofta ingen luthersk kyrka alls. I Malaysia bor omkring 110 000 lutheraner.
– Finlands evangelisk-lutherska kyrka är åttonde störst i världen.
– Tomas Rays doktorsavhandling: Negotiating Identities : Lutheran Identity in a Multicultural Malaysia, Åbo Akademi 2025


























