I Nykarleby församling har styrgruppen för vuxenarbete fört fram ett förslag som mötts med stor positivitet: tillgänglig nattvard.
Sandra Frilund är ordförande i styrgruppen för vuxenarbete. Meningen med styrgruppen är att man får komma med egna initiativ och vara en länk mellan den vanliga medlemmen och kyrkorådet och de anställda.
För ett par veckor sedan lyfte de en viktig fråga, som kom att bli av stor vikt i församlingen.
– En person förde fram till styrgruppen att hen har svårt att gå och stå länge och går med käpp. Hen vill gärna ta emot nattvard, men det är svårt och jobbigt. Då började vi fundera på tillgänglig nattvard. Det pratas ju mycket om tillgänglighet överlag i samhället, så vi var överens om att det borde gå att ordna.
Efter att frågan lyftes i styrgruppen tog man upp det med kyrkoherden, som direkt nappade på idén.
Inga trösklar
I praktiken ser tillgänglig nattvard ut så här: I Nykarleby och Jeppo kyrka ställs några stolar fram bredvid altaret när det är dags för nattvard. I Munsala kyrka reserveras några bänkrader längst fram för de nattvardsbesökare som behöver sitta. Prästen meddelar innan nattvarden att möjligheten finns.
– Efter kyrkorenoveringen har alla trösklar blivit borttagna i Nykarleby och Jeppo kyrka. I Munsala kyrka finns ett par trappsteg. Där behövde vi diskutera med kyrkvärdarna om hur vi skulle göra, men alla var väldigt positivt inställda.
En del var av åsikten att man ju alltid får säga till att ifall man behöver en stol vid nattvarden. Sandra ser dock att detta inte är så lätt för alla.
– Vissa känner att det är pinsamt att säga till och vill inte vara till besvär, till exempel den personen som tog upp det med oss i styrgruppen från början. Om man inte måste fråga efter tillgänglig nattvard behöver man inte känna sig utpekad.
– Vi vill helt enkelt att alla som vill ta emot nattvard ska kunna göra det på sina egna villkor. Man ska inte behöva ta ett piller innan gudstjänsten för att orka gå till nattvarden. Inkluderande för alla!
Mottagandet i församlingen har varit över förväntan, både internt och externt.
– Vi vill visa att när en fråga lyfts tar vi det på allvar. Den nordiska känslan är ju att ”inte har väl jag något att säga till om” och ”jag vill inte klaga”. Men det är helt fel, man har möjlighet att påverka.
– När man inte själv kämpar med hälsoproblem vet man inte hur det känns. Men när det händer en själv eller någon i ens närhet tänker man mer på tillgänglighet. Jag tror att många kan dra nytta av tillgänglig nattvard!
