Andreas Brauner har plockat ut över 300 pipor ur Telinorgeln i Nykarleby.

Orglarna i Nykarleby och Jeppo är nationella kulturarv – nu ska de räddas

ORGLAR.

Två historiska orglar i Nykarleby, Telinorgeln i Sankta Birgitta kyrka och Beijerorgeln i Jeppo kyrka, dokumenteras med tanke på en framtida restaurering.

3.6.2026 kl. 14:28

Nykarleby församling har tre av landets äldsta bevarade orglar – Telinorgeln i Nykarleby kyrka från 1768, bröderna Beijers orgel från 1685 i Jeppo och i Munsala med rötter från 1696.

Beijerorgeln i Munsala är den enda av dem som är i spelbart skick. Det första steget mot en restaurering av de två andra orglarna har nu tagits då orgelbyggaren Andreas Brauner kopplats in för analyser. De senaste veckorna har han plockat isär de historiska barockorglarna.

– Jag gör en förstudie för att skapa ett kunskapsläge om orglarnas ursprung och konstruktionssätt. Målet är att härleda vilken orgelbyggnadstradition de är sprungna ur. Den kunskapen är en förutsättning för en professionell restaurering av orgeln, säger han.

Andreas Brauner står mitt bland de mellan 300 och 350 pipor han monterat ur Telinorgel och ställt upp, stämma för stämma. Intill har han byggt upp en arbetsstation där han väldigt noggrant mäter pipornas parametrar.

Ännu återstår en hel del arbete innan orglarna kan restaureras.

– Först ska insamlad data analyseras. Samtidigt sker bakgrundsforsking bland annat i upphovsmännens släktkopplingar och bakgrund. Nästa skede som orgelföreningen får arbeta på är att hitta finansiering.

När finansieringen är ordnad kan man börja demontera orgeln och frakta den till Brauners verkstad.

– Det skulle vara intressant att låna en pipa eller två för att göra en icke-förstörande materialanalys. Till det krävs röntgenutrustning.


I spelbart skick

Orgelföreningen är Historiska Orglar i Finland rf, eller Organa historica Fennica på latin. Föreningen bildades 2024 i syfte att restaurera orglar från 1600- och 1700-talen. Antalet orglar från tiden före 1850 är begränsat både i Sverige och Finland.

Nu siktar föreningen på att få både Telinorgeln och Beijerorgeln i Jeppo i spelbart skick. I Telinorgeln kan de flesta delarna återanvändas. Den gamla orgeln i Jeppo bygger av allt att döma på delar från Beijerorgeln i Pedersöre kyrka som förstördes under stora ofreden och återuppbyggdes 1774. 1888 flyttades den till Jeppo.

Det är dokumenterat att Pedersöre kyrka hade en orgel på 1600-talet, kanske redan på 1500-talet. Av den orgeln har man sannolikt använt delar till 1600-talsorgeln som nu finns i Jeppo. Orgeln i Jeppo kan alltså innehålla pipor från 1500-talet, vilket skulle göra den unik.

När orgeln monterades i Jeppo kyrka 1888 kapade man bort en och en halv meter av höjden så att den skule rymmas. Då gick rörstämmorna som basun och trumpet, egentligen orgelns djup, förlorat.

Munstyckena som alstrar klangen till de förlorade stämmorna finns ändå bevarade.

– Det är oerhört värdefullt att det finns bevarat. Det som är borta är uppsatserna, trädelarna som förstärker ljudet, säger Brauner.

Orgeln i Jeppo är en av landets äldsta bevarade orglar. Den kan vara näst äldst och är inte mycket yngre än den äldsta som finns på Nationalmuseet.

– Orglarna i Nykarleby är nationella kulturarv, säger Birgitta Sarelin från orgelföreningen.

Hon minns hur orgeln i Jeppo lät.

– Jag fick demonstration av den då jag var fem.

Föreningens ordförande Kaj Granlund uppskattar att det kommer att kosta över 600 000 euro innan de bägge orglarna är restaurerade och spelbara. Det är pengar föreningen inte har.

– Hittills har vi koncentrerat oss på att få loss pengar för förundersökningen. Det är svårt att och börja samla pengar innan man har en bild av vad kommer att kosta, säger Granlund.

Han tror att insamlingen kan börja nästa år.

Orglarna ägs av församlingen och därför bör också den vara med på noterna.

– När det gäller Telinorgeln kan den stå kvar på sin nuvarande plats för att det finns tillräckligt med rum för service och stämning. I Jeppo behöver orgeln flyttas något för att skapa nödvändigt utrymme runt den, säger Sarelin.

– Jeppoorgeln kommer att vara en större utmaning, säger Granlund.

Hur orgelrestaureringen ska bekostas är ännu inte klart. Nykarleby församling står inför en stor ekonomisk satsning då takmålningarna i Sankta Birgitta kyrka ska restaureras för miljoner.

Församlingarna har inte rätt att ordna offentliga insamlingar. Föreningen kan heller inte ansöka om insamlingstillstånd för orglar som församlingen äger.

Att orglarna ska gå att restaurera är Andreas Brauner övertygad om.

– Telinorglens pipverk är nästan fullständigt bevarat. Det saknas inte ens en handfull pipor i varje stämma. De som saknas är lätta att rekonstruera.

Baruner har jämfört orgeln och pipverket i Nykarleby med resterna efter en annan Telinorgel som ursprungligen byggdes för Sankta Mariakyrkan i Gamla Vasa. Den orgeln köptes till Jakobstad före Vasa brand. När en ny orgel skaffades till Jakobstads kyrka tog museet hand om piporna.


Har du upptäckt något överraskande?

– Lödningarna på piporna Telinorgeln är väldigt ovanliga. De har inte fått någon patina som piporna som inte syns i fasaden får med tiden. De har lötts med något annat än det sedvanliga tenn-bly-lodet. Det kunde röra sig om en inblandning av en högre andel bismuth, säger Brauner.

Det är ett mycket ovanligt, nästan medeltida, sätt att löda.

– Men det kan ha levt kvar hos någon som inte är utbitldad pipmakare utan kanske har ett annat yrke i botten – som skeppsbyggare, vilket Telin var. Han fick ihop dem och de håller och fungerar.


Har barockorglarna ett speciellt ljud?

– Absolut. De har en livlighet och en genomskinlighet i klangen. Barockmusik är polyfon, där vill man särskilja de olika stämmorna. Då krävs nyanser som bildar en vacker helhet, men som också med blir mer transparent. Moderna orglar är mera ackordbaserade, där man inte ska höra de olika lagren. Det är en helt annan uppsättning av klang. Barocken kan ha så mycket bas och mycket fundament att man kan ramla ur bänken.

Brauner är försiktig med att kalla orgeln i Munsala för barockorgel.

– Den har en barockstomme, men den är gjord på 1970-talet och är ganska moderniserad. Den restaurerades med den tidens kunskap och etik. Nu vill man inte förvandla ett 250 år gammalt instrument till ett skinande modernt. Moderna instrument är helt jämna i volymen och i vilken ton de talar. Luftförsörjningen kommer från en elektrisk fläkt som är helt statisk. Det blir väldigt jämnt och väldigt rent. Men också lite dött. På en gammal orgel hör du mekaniskt knackande och slammer när organisten spelar.

Johan Sandberg


kyrkoherdeval. När Larsmo församling för ett drygt år sedan sökte efterträdare till mångåriga kyrkoherden Max-Olav Lassila, som gick i pension i mars 2025, gick det trögt. Tjänsten lockade inte en enda sökande. Nu har tjänsten varit lediganslagen igen och den här gången gick det bättre. Två sökande hade lämnat in sina papper när ansökningstiden gick ut på fredagen kl. 12. 15.5.2026 kl. 12:34

KARRIÄRBYTE. Har du en akademisk examen? Har du någonsin tänkt tanken att kanske en dag bli … präst? I slutet av maj ordnas ett webbinarium just för dig. 12.5.2026 kl. 16:31

Personligt. Om jag kommer till Jesus kommer han att lysa på mig så starkt att jag blir sönderbränd, tänkte Amanda Nylund. Samtidigt skrev hon på en diktsamling om en trasig människas väg mot självmord. Men sedan kapitulerade hon, sa ja till Jesus, och brände upp hela diktsamlingen. Idag vill hon säga till alla att framtiden finns. 12.5.2026 kl. 08:00

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05

betraktat. Evangelium betyder glädjebudskap. Ändå har jag många gånger reagerat på att melodierna inte återspeglar glädjen som orden talar om. På något märkligt sätt är kyrklig musik, framför allt äldre psalmer, väldigt dyster i sina melodier. Det blir en konstrast som får mig att bli irriterad. Om det ska vara glädje och jubel ska väl melodin också vara sprittande och bära uppåt? 2.5.2026 kl. 19:02

laestadianer. Första mötet efter krisen med pastorsinstallationen i ett bönehus i Larsmo uppges ha varit "sakligt". 30.4.2026 kl. 15:16

kyrkoherdar. Nej, kyrkoherden måste inte vara självskriven ordförande i församlings- eller kyrkorådet. Det anser en rapport från Kyrkostyrelsen som kommer till kyrkomötet nästa vecka. 29.4.2026 kl. 14:23

Herdeval. Domkapitlet uppmanar Hangö svenska församling att välja Karl af Hällström till ordinarie kyrkoherde i Hangö, och ställer Rolf Steffansson i första förslagsrum i kyrkoherdevalet i Sibbo. 29.4.2026 kl. 11:13

religionsundervisning. – Det blir väldigt svårt att övervaka i ämnen där behörighetsgraden hos lärarna är väldigt låg, och där undervisningen också i viss mån sker utanför skolan. Utmaningarna är uppenbara. Bland annat det säger minister Anders Adlercreutz 28.4.2026 kl. 17:57

sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

kyrkoherde. Henrik Östman valdes i slutet av maj till kyrkoherde i Replots församling genom indirekt val. Han var den enda som sökte kyrkoherdetjänsten när den ledigförklarades i våras. 3.6.2026 kl. 12:59

NYTT LIVSSKEDE. – När du avslutar jobbet kan du inte längre gå tillbaka till det. Du måste hitta något nytt. Det nya kommer inte ifall du inte avslutar det gamla, råder Tom Tiainen. 2.6.2026 kl. 19:18

kyrkostyrelsen. Borgåbon Linda Finnbäck börjar jobba vid den svenska centralen KCSA. 1.6.2026 kl. 16:16

laestadianer. Risöhälls laestadianförsamling i Larsmo får inte traktens övriga frids­föreningar med sig i soloåkningen gentemot Borgå stift. Åratal av positiv utveckling i rörelsen raseras, anser en av kritikerna, Hans Snellman i Öja. 1.6.2026 kl. 10:00

LFF. Hur påverkar Risöhälls beslut gemene man i LFF? En fråga som varit svår att besvara. ”Nina” från Larsmo är skeptisk till beslutet. 1.6.2026 kl. 10:08