Rapporten gjordes på basen av ett ombudsinitiativ i kyrkomötet 2023, med bland andra Borgå stifts dåvarande ombud Ulla-Maj Wideroos som en av många undertecknare. Att rapporten automatiskt också skulle leda till ett konkret förslag om ändring i kyrkoordningen röstades däremot ner för tre år sedan.
Det är sedan 2002 möjligt för kyrkoherden att lämna över ordförandeuppgifter till den valda viceordföranden, men initiativet ville stärka de förtroendevaldas ställning ytterligare. I praktiken har få kyrkoherdar delegerat sin ordförandepost till en förtroendevald.
Teologiskt råder i luthersk syn, anser rapporten, det allmänna prästadömet och i förvaltningsfrågor ska en medlem i kyrkan ha samma rätt och ansvar som en präst. Särskilt biskopsmötet har däremot betonat kyrkoherdens apostoliska tillsynsroll i församlingen.
Juridiskt skulle en reform också råda bot på att kyrkoherdens nuvarande roll på många stolar – föredragande, beslutsfattare och verkställare – inte anses vara god nordisk förvaltningssed.
Gråzon mellan andligt och förvaltning
Däremot anser rapporten det vara självklart att kyrkoherden ska vara röstande medlem av församlingsrådet, och även kunna vara valbar till dess ordförande om rådet inom sig väljer så.
Dessutom anser rapporten att flera beslut i församlingen har en teologisk och andlig karaktär, som behöver förbli hos kyrkoherden. Till dem hör numera ofta omstridda beslut om vem som får använda kyrkan, var tillfälliga nattvarder kan tillåtas, eller hur medlemmar av andra kristna samfund kan agera i gudstjänsten.
Rapporten anser att man också behöver bereda sig på gränsfall där kyrkoherde och förvaltningsorgan är av olika mening, som i så fall domkapitlet behöver avgöra.
Också andra funktioner som hör samman med kyrkoherdens roll, till exempel i samband med kyrkliga val behöver utredas för fall där någon annan än kyrkoherden leder ett församlingsråd.
Inga initiativ på gång just nu
Inga ombudsinitiativ i kyrkomötet hade inom tidsfristen till vårens kyrkomötessession lämnats med stöd av den färska rapporten. Eftersom en ändring förutsätter ett större lagstiftningsarbete är det möjligt att nuvarande kyrkomöte som avgår hösten 2027 inte hinner behandla något förslag till ändrade stadganden.
I Norden är Finland ett undantag när det gäller ledarskapet i församlingsråd; i alla de övriga nordiska ländernas folkkyrkor leds förvaltningsorganen av en vald församlingsmedlem.
