Religionsundervisningen i Sverige har länge följt det upplägg som undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) nu vill införa också i Finland. Kyrkpressen ringde upp två forskare för att pejla erfarenheterna i vårt västra grannland.
– Vi övergick till icke-konfessionell religionsundervisning redan 1962. Efter det har läroplanen reviderats i etapper 1980, 1994, 2011 och 2022. Undervisningen fokuserar i dag i stora drag på de stora världsreligionerna, livsfrågor och etik, säger Malin Löfstedt, universitetslektor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet.
Det svenska skolväsendet har aldrig tillämpat den finländska modellen där religion och livsåskådning delats upp i två skilda läroämnen. Sverige erbjuder inte heller skräddarsydd religionsundervisning för religiösa minoriteter såsom i Finland.
– Kursplanen har fokuserat på sekulära livsåskådningar och världsreligioner sida vid sida, säger Löfstedt.
Raljanta religionslärare
Balansgången mellan religion och livsåskådning har inte fungerat optimalt alla gånger.
– Undervisningen ska vara icke-konfessionell, men i praktiken har det ofta varit så att det icke-religiösa har varit normen. Det finns undersökningar som visar att det finns religionslärare som har en raljant inställning till religion. Religiositet pekas ut som något omodernt som inte är förenligt med rationellt tänkande, säger Löfstedt.
Å andra sidan visar undersökningar också att svenska religionslärare försöker öka förståelsen för religion i sitt dagliga värv.
Hur fungerar religionsundervisningen i Sverige i dag?
– Den fungerar på det stora hela bra. Jag tror att det är bra med konfessionslös undervisning där elever med olika religiös och etnisk bakgrund tillsammans får mötas, lära sig om olika trosinriktningar och diskutera.
Undersökningar visar att i synnerhet gymnasiestuderande upplever att religion är ett roligt och viktigt skolämne som hjälper dem att förstå andra religioner och kulturer, uppger Löfstedt.
Trots det har antalet kurser i religion minskat i de svenska gymnasierna de senaste åren.
Nytt politiserat fokus
Ingela Visuri är lektor i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Hon har handlett ett uppsatsprojekt som har analyserat hur ämnesplanen i religion omsätts i praktiken vid de svenska gymnasierna.
– Vi ser en politisering av religionskunskapsundervisningen i Sverige. Samtidigt som man fortfarande fäster stor uppmärksamhet vid pluralism och en förståelse för olika religioner har det också skett en viss skiftning i fokus. Nu talas det också om sociologisk identifikation och hur religionerna framställs i medier, säger Visuri.
Religionen framställs enligt henne delvis som ett problem i den nya ämnesplanen.
– Det råder en problematiserande syn på religion i den nuvarande skrivningen i ämnesplanen. Religion ses som något som orsakar kontroverser och polarisering och inte som något som för människor samman, säger Visuri.
Enligt Visuri är det här en utveckling som ställer stora krav på religionskunskapsläraren.
– Klassrummet borde fungera som ett tryggt och modigt rum där vi kan föra samtal om religion på ett sansat och respektfullt sätt.
Sekularisering och avdramatisering
Visuri anser att det är sekulariseringen som eldar på uppfattningen att religionerna utgör ett problem, men tillägger att det finns ytterligare en trend som pekar åt annat håll.
– Frågan om religiositet har avdramatiserats bland unga samtidigt som allt fler ungdomar visar ett nytt intresse för kristendomen. Vi ser också en viss ökning av ungdomar som konfirmerar sig i Sverige, säger Visuri.
Malin Löfstedt ser i likhet med Visuri en växande politisering av religionsundervisningen i Sverige.
– För några år sedan ville man tona ned kristendomen i religionsundervisningen. Det blev ett ramaskri och skrivningarna togs bort. Nu är det framför allt den ökande islamofobin och antisemitismen som politiserar diskussionerna om religionsundervisningen, säger Löfstedt.
Vem är det som politiserar?
– Det är framför allt politikerna och där har Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna en aktiv roll. Rädslan för islamisering engagerar bägge partier.
I år bereds en större skolreform i Sverige där kursplanen för religionsundervisningen i grundskolan stöps om än en gång.
– Enligt förslaget blir det starkare betoning på den inre variationen inom kristendomen, judendomen och islam för att ge en mer nyanserad bild av religion. Vikten av fakta om ritualer och praktisk religionsutövning får också större uppmärksamhet än tidigare, säger Löfstedt.
Löfstedt har i egenskap av forskare skrivit ett remissvar till förslaget till ny läroplan.
– Den tidigare värdegrunden som betonade alla människors lika värde har tonats ned liksom olika religioners syn på sexuella minoriteter. Det är en oroande utveckling, säger hon.
