Den dag då Kyrkpressen intervjuar Joel Halldorf har börjat med att president Donald Trump avfyrat en ilsken uppdatering om påve Leo på sociala medier, bland annat med att uppmana påven att ”get his act together” och fokusera på att vara en stor påve i stället för politiker. Samma natt laddar Trump upp en AI-bild av sig själv som en Jesuslik figur som helar en sjuk man, en bild som han avlägsnar efter kritik från en del av sin väljarbas.
Den svenska teologen och författaren Joel Halldorf är aktuell med boken Makten och det heliga. Det är en bok som känns särskilt viktig i en tid då kristen tro spelar en större roll i världspolitiken än den gjort på länge.
Joel Halldorf tror att påvekonflikten börjar leda till sprickor i president Donals Trumps väljarbas.
– När påve Leo blev vald talade han mycket om fred, nedrustning och dialog. Många, inklusive jag själv, tolkade det som att han ville försäkra världen om att han representerade en annan typ av amerikanskt ledarskap. Man märker att han mer och mer hittat sin röst och nivån där han lyckas vara både tidlös och aktuell. På palmsöndagen predikar han om Jesus som fredsfurste, men han gör det på ett sådant sätt att alla förstår att det här är riktat mot Pete Hegseth och Donald Trump, som krigar i Jesu namn. Nu rann det över för Trump, han hade fått nog och kände att han måste markera.
På palmsöndagen predikar han om Jesus som fredsfurste, men han gör det på ett sådant sätt att alla förstår att det här är riktat mot Pete Hegseth och Donald Trump, som krigar i Jesu namn.
Det är inte bara Trump själv som gillar att porträttera sig som en Jesuslik figur, en helare av nationen, en person som räddats till livet av Guds hand efter mordförsöket under valrörelsen. Också Trumps huspastor Paula White-Cain jämförde honom i påskas med Jesus: sviken, oskyldigt anklagad och arresterad för brott.
– Jag tänkte imorse att vi kristna ju uppmanas att vara som Jesus, men Paula White-Cain och Trump tänker att han ska vara Jesus. Det här blir ju en klassisk kristen heresi, en irrlära. Det är en framgångsteologisk tanke: att de kristna är som små gudar.
År 2018 skrev Joel Halldorf boken Gud: Återkomsten. Han har ofta fått höra att det här med Guds återkomst handlar om kristet önsketänkande. Men de som tagit trenden på allvar är de populistiska partierna.
– Och de utnyttjar det ganska cyniskt. Man kan ju notera att det sociologiskt bekräftar tanken på att kristendomen är en kraft i vår tid, men också att det är väldigt viktigt att kyrkan markerar mot avarter. Det hoppas jag att många präster och pastorer blir tydliga kring: det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom.
Det hoppas jag att många präster och pastorer blir tydliga kring: det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom.
I slutet av Makten och det heliga citerar han sin tonårsdotter, som en dag kom ner från sitt rum och sa: ”Om jag inte redan var kristen, skulle jag nog inte kunna bli det idag.” Hon syftade på de märkliga, ofta auktoritära, versioner av kristendomen som dök upp i hennes sociala medier-flöden.
– Den som inte är uppvuxen med kristendom kan ha väldigt svårt att förslå vad kristna håller på med, det verkar så knäppt. Jag försöker rikta mig till dem som hör om kristendomen via nyheter och sociala medier och förklara det som sker.
Om man vill förstå det som sker i Maga-rörelsen i USA, bland högernationalisterna i Europa och bland dem som vurmar för Israel måste man veta något om deras teologi. Donald Trump växte upp i en reformert, kalvinistisk kyrka, men formades särskilt av prästen Norman Vincent Peale, författaren till boken The Power of Positive Thinking.
– Självhjälp och framgångsteologi ligger väldigt nära varandra. Peale gör en sorts syntes av det och talar om att använda bibelord som positiva mantran för att få det man vill ha – gärna i affärslivet. Teve-predikanten och Trumps andliga rådgivare Paula White-Cain är en upphottad variant av Peale. Hon har kanske ett lite mer andligt språk och talar om änglar och demoner på ett sätt som Peale inte gjorde, men annars gäller precis samma sak: du manifesterar trosvisst den verklighet du vill se. Det är det han gör: vi bygger en mur, vi vinner det här kriget. Han säger saker och tänker att han med sina ord gör dem verkliga. Name it, claim it, som det kallas inom trosrörelsen, eller ”manifestera”, som det kallas i populärkulturen. Det är en andlig metod.
Tror du att Donald Trump tror på att det här fungerar?
– Ja, det är absolut mitt intryck. Han använder metoden helt och hållet, och ibland är det bara det man har att gå på. Det är så han byggt hela sitt liv: den som vill mest och den som är tuffast, den vinner. Här gäller något slags kosmisk lag, även om han tänker den mer i sekulära termer.
Den här typen av kristendom har vunnit mark i USA under de senaste tjugo åren.
– De evangelikala i USA har traditionellt varit mer bibeltroende, med långa predikningar och mycket moral. Men de har blivit alltmer influerade av pingströrelsen, de talar numera om kraft och smörjelse och utvaldhet. Den trenden har Trump samspelat med.
Utifrån Trumps sjunkande popularitetssiffror anar Joel Halldorf ändå en vändning.
– Min känsla är att han kommer att få en del kritik av människor som inte brukar kritisera honom. Men allt det här är samtidigt ett tecken på hur mycket politik idag är olika religiösa inriktningar. Det är så otroligt definierande för amerikansk politik och utrikespolitik. Det går nästan inte att förstå vad som pågår i USA, Mellanöstern och Ryssland om man inte har med sig religionen som en tolkningsnyckel.
Det går nästan inte att förstå vad som pågår i USA, Mellanöstern och Ryssland om man inte har med sig religionen som en tolkningsnyckel.
I sin bok redogör Joel Halldorf för hur kollapsen av sekulära ideologier bäddat för att religionen får ta så mycket plats, inte bara i USA utan också i Europa.
– Jag tror att politiken alltid behöver någon form av kraft från någonting som är större är bara strategi eller taktiska spel: en vision, en idé om att något är heligt och värt att kämpa för. I den moderna epoken var det ideologierna som stod för det här: nationen, den socialistiska revolutionen, folkhemmet (i Sverige), den fria marknaden, mänskliga rättigheter – en rad ideal som man satte upp och kämpade för och fick kraft ifrån och gjorde att man kunde samlas och mobilisera.
Det som sker från 70-talet framåt är det som forskarna kallar ideologiernas död. Ideologierna uppfattas som orealistiska eller hotfulla: utopier som bara leder till krig. Därför tonar man ner dem och politiken blir mer byråkratisk och teknokratisk.
– Men det funkar inte i längden. Då går energin och entusiasmen ur politiken. Medlemskapet går ner och det sprids en uppgivenhet och cynism. Det som hänt de senaste åren är att fler och fler politiker insett att religionen är det bränsle man behöver. Det är det som Trump och Putin och en del andra gör: man hämtar den politiska och moraliska kraften från religionen och kanaliserar in den i sina politiska projekt.
Läs hela intervjun med Joel Halldorf i Kyrkpressen nummer 9, som utkommer 28.4.
