Martin Backman-Witting museipedagog på Stundars friluftsmuseum.

”På påsklördagen började 1800-talets speed dating”

historia.

Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen.

1.4.2026 kl. 19:01

Allting går in i allting.

– Det är mycket som går kors och tvärs med den kristna påsken och allmogepåsken, säger Martin Backman-Witting, som är museipedagog på Stundars, det historiska friluftsmuseet i Solf, Korsholm.

– Påsken är en väldigt viktig högtid, både i kyrkan och i hur man förr såg på årets gång. Numera upplever många att julen är störst, men traditionellt är det påsken som är kyrkoårets viktigaste högtid, eftersom den handlar om Jesu död och uppståndelse.

Samtidigt fanns det också en koppling till skördeåret. Mickelsmäss på hösten var till exempel en stor högtid för allmogen, eftersom den markerade avslutningen på skördeåret före vintern.


Kan man säga att det nya året började kring påsken?


– Det är en viktig brytningstid mellan vinter och vår. Efter månader av kyla och knappa matförråd väntade man på tecken på att vintern äntligen skulle släppa greppet. Men tiden var också osäker, eftersom risken för rumpvintern var överhängande.

– Det kan också ha funnits spår av äldre, förkristen folktro, till exempel föreställningar som påminner om den fornnordiska myten om fimbulvintern, alltså den långa och förödande vintern i den fornnordiska traditionen. Det lär vara en riktigt horribel period på 530-talet som skulle vara orsaken till den här myten. Därför blev våren och påsken inte bara efterlängtade, utan något människor nästan följde med bävan. Kommer sommaren nu – eller inte? Kommer den inte alls?


Hur såg påsken ut på 1800-talet?

– Påsken var också en social brytningstid. Efter en lång vinter inomhus började ungdomarna träffas igen, och på många håll blev påsklördagen starten för frierier och sällskapsliv. Unga kvinnor kunde då flytta till flickbodar för våren och sommaren, där friare fick komma på besök. Det var nästan som 1800-talets ”speed dating”, men med stark social kontroll – det var inte tal om något sex.

– Kyrkan har i olika perioder helt och hållet försökt få bort den här traditionen. Prästerskapet ansåg att det var lite för riskabelt med att låta unga människor sällskapa på det här sättet.

– Påsklördagsnatten var röjig och ganska anarkistisk i 1800-talets Österbotten. Det här var en tid innan skolan, folkbildningen och väckelserörelserna hunnit tämja samhället. Österbotten hörde till de mer våldsamma trakterna i Finland. Efter en lång vinter fick pojkarna äntligen ge sig ut, träffa kompisar, söka upp flickor och ibland dricka mer än de tålde. Då spårade det ofta ur i slagsmål, gängbråk och ganska hårdhänta upptåg. Det kunde handla om allt från att välta väderkvarnar till att stjäla hö och tända stora brasor mitt på landsvägen.

Hur såg man på den kristna påsken?

– Det är intressant att äldre, förkristna föreställningar om död och nytt liv passar så väl ihop med det kristna påskbudskapet. Den kristna påsken gav mening åt en tid på året som redan var fylld av mening. Påsken passade bra in: den handlar om lidande, död och hopp, och det stämde väl med människors upplevelse av att vintern äntligen släpper taget och livet återvänder. Berättelsen om Jesu död och uppståndelse passar väldigt bra in i en tid på året som redan var laddad med hopp, oro och förväntan på att livet skulle återvända.


Vad vet man om ursprunget till påskbrasan?

– Påskbrasorna har ofta förklarats med att man ville skrämma bort häxor. Men det kan också finnas äldre tankar bakom traditionen. Påsken kan ses som en bakvänd allhelgona. Då kan brasorna ha handlat lika mycket om att välkomna solen och våren tillbaka som att skrämma bort onda makter.

Christa Mickelsson


FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet närmar sig. I en utflyttningsort som Hangö har Johannes Laxell i två omgångar nu varit beslutsfattare i kyrkan – utan att någonsin ha blivit vald till det. 13.8.2026 kl. 19:00

missbruk. Idag lägger sig Kristina Karlsson med gott samvete. – Jag har inte ljugit. Jag har inte stulit. Jag har funnits där för någon. 12.8.2026 kl. 19:30

KRAN. Efter turbulenta tider i föreningen för missbrukarvård Kran har den nu fått en ny verksamhetsledare. 14.8.2026 kl. 16:51

PSYKISK OHÄLSA. Efter en mångårig kamp mot psykisk ohälsa fick Matilda Åby en diagnos som förändrade hennes liv. En diagnos som upp till tre procent av finländarna darbbas av, men som trots det knappt talas om. Hur är det att leva med borderline? Och hur tar man sig upp till ytan igen när allt känns nattsvart? 12.8.2026 kl. 11:11

Åbo akademi. ”Det är bisarrt mycket tid man måste lägga ned på en grundkurs i grekiska då man studerar teologi”, säger en källa som Kyrkpressen har talat med. 11.8.2026 kl. 13:23

ungdomsarbete. Linda Finnbäck blir ny ungdomssakkunnig vid Kyrkostyrelsen. – Ungdomsarbetsledarnas är donarna i stiftet och gör ett hårt jobb. 7.8.2026 kl. 14:10

FÖRRÄTTNINGAR. Kyrkan börjat jobba med nya formulär för förrättningar för dop, konfirmation, vigsel och begravning. De väntas komma i användning om drygt fyra år. 6.8.2026 kl. 16:51

hopp. Vem vågar hoppas? Och vad är hopp, egentligen? I En liten bok om hopp utforskar författaren Catharina Östman förutsättningarna för att hålla sig öppen inför framtiden – också mitt i personlig sorg, besvikelser eller vanmakt inför världshändelserna. 13.8.2026 kl. 19:30

ensamhet. Två av tre finländare upplever sig vara ensamma eller utanför åtminstone ibland. Nella och Robert är seniorer som inte behöver hjälp med någontingannat än – sin ensamhet. 9.7.2026 kl. 11:00

PRÄSTER. En präst i en församling har väldigt många jordfästningar, kollegan har nästan inga. Hur gör man med det faktum att församlingsmedlemar har viss rätt att önska den präst de vill ha och de populära prästerna kan bli slutkörda? – Jag vill inte gå i väggen för att jag tar på mig sådant som är på andras bord, säger en präst till KP. 29.7.2026 kl. 09:00

tro. Under ett tungt livsskede hittade Anette Storsved tröst i New Age. Men den kväll då portalen till ”den nya jorden” skulle öppnas hände inget. Hon kände sig tom och besviken. Följande dag skrev hon till en kristen vän och frågade: Är Jesus sanningen? 22.7.2026 kl. 08:00

kyrkbrand. Natten till tisdagen fattade taket till en del av Munkshöjdens kyrka i Helsingfors eld. Själva kyrksalen eldhärjades inte, men däremot en sidobyggnad. Enligt Yle misstänker polisen att branden är anlagd. 14.7.2026 kl. 12:59

frivilligarbete. Mittemot Pedersöre kyrka står en varmt gul, mysig stuga och framför den en parkering full med bilar. Vi befinner oss vid Missionsstugan, församlingens loppis, som säljer allt från skridskor till tavlor. Mest satsar de ändå på kläder. 8.7.2026 kl. 08:00

Ledare. Skära ner, slopa, utelämna sitt folk åt egen flit, egna nätverk och eget öde. Eller ska kyrkan hitta sig en ny vision, ett kristet sätt att också praktiskt vara kropp i förändrade tider? Kyrkan är sen på bollen här, hög på minnen från fornstora dar. 7.7.2026 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Ingrid Björkskog blir ny kyrkoherde i Eckerö-Hammarlands församling. Det står klart sedan församlingsborna på söndagen sagt sitt vid valurnorna. 29.6.2026 kl. 15:16

FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet närmar sig. I en utflyttningsort som Hangö har Johannes Laxell i två omgångar nu varit beslutsfattare i kyrkan – utan att någonsin ha blivit vald till det. 13.8.2026 kl. 19:00

missbruk. Idag lägger sig Kristina Karlsson med gott samvete. – Jag har inte ljugit. Jag har inte stulit. Jag har funnits där för någon. 12.8.2026 kl. 19:30

KRAN. Efter turbulenta tider i föreningen för missbrukarvård Kran har den nu fått en ny verksamhetsledare. 14.8.2026 kl. 16:51

PSYKISK OHÄLSA. Efter en mångårig kamp mot psykisk ohälsa fick Matilda Åby en diagnos som förändrade hennes liv. En diagnos som upp till tre procent av finländarna darbbas av, men som trots det knappt talas om. Hur är det att leva med borderline? Och hur tar man sig upp till ytan igen när allt känns nattsvart? 12.8.2026 kl. 11:11

Åbo akademi. ”Det är bisarrt mycket tid man måste lägga ned på en grundkurs i grekiska då man studerar teologi”, säger en källa som Kyrkpressen har talat med. 11.8.2026 kl. 13:23