– Måltiden förenar oss också med hela skapelsen. Genom måltiden får vi ta del av de gåvor som jorden ger.

Matgemenskap för heliga och vanliga

PÅSKMAT.

Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan.

1.4.2026 kl. 11:09


Mikaela Björk
har i perioder läst kokböcker innan läggdags. Det har hon tvingats sluta med – hon blir för inspirerad och exalterad!

Matintresset har alltid funnit med henne. Exakt varifrån det kommer vet hon inte riktigt, men i barndomen var mormor en viktig vuxen.

– Min pappa gick bort då jag var åtta år. Efter det var det jag, min storasyster, mamma och mormor. Jag är fostrad i ett matriarkat under väldigt trygga omständigheter.

Mormor var kokerska till yrket och jobbade i skolkök, men i Mikaelas minnen var hon pensionär och lagade mat på vedspisen hemma i Purmo. Makaronilåda hörde till barndomens favoriter, och hallonkräm.

– Bra mat enligt mormor var mat som tagit tid. Det blir ju mer och mer aktuellt i dagens läge där allt ska gå så snabbt. Det känner jag också igen mitt egen liv. Alla i familjen har sitt, allt ska gå undan och däremellan ska man få i sig något, säger Mikaela Björk.

Redan som barn bläddrade hon ofta i kokböcker och kataloger. Hon studerade bilder på välfyllda vitriner från restauranger och hotell ute i världen. Efter högstadiet började hon på hotell- och restaurangskolan i Vasa och utbildade sig till servitör.

Men så ledde det ena till det andra. Hon träffade sin man och började studera teologi i Örebro. Barnen kom, de flyttade tillbaka till hemtrakterna och Mikaela utbildade sig till kock på läroavtal. Under åren har hon jobbat på flera ställen, hon gillar framåtrörelse och att lära sig mer.

Hon upplever kockyrket som hennes grej, hennes uppgift, men kroppen tog för mycket stryk av det fysiskt tunga arbetet. För några år sen insåg hon att hon behövde lämna sin passion.

– Det har varit en sorgeprocess.

Börja med blodsockret!

Mikaela Björk jobbar i dag som diakon i Pedersöre församling. Hon konstaterar att de allra första diakonernas uppgift faktiskt var att dela ut mat (Apg 6: 1–7). På så vis rör hon sig fortfarande i närheten av kockyrket.

Genom livet har hon vistats mycket i frikyrkliga rum och ritualerna, det liturgiska, är inte så djupt förankrade i henne. Men då hon lagar mat händer något.

– Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat och har ofta på musik i bakgrunden. För mig är det en form av tillbedjan.

Hon är en person med höga krav på sig själv, ett drag som kan bli betungande på andra områden i livet, men inte i köket. Bland grytorna är hon fri. Hon säger att om hon fått en gåva vill hon gärna förfina den, som ett tack.


Mikaela Björk är en kock som studerat teologi. Idag är hon utbildad och verksam som diakon.


– Måltiden förenar oss också med hela skapelsen. Genom måltiden får vi ta del av de gåvor som jorden ger. Det är ett dagligt under.

I Bibeln är ju måltiden central. ”Lammets bröllopsmåltid” används som en bild för en fullkomlig evig gemenskap mellan Gud och alla troende. I högmässan firas måltiden med stort M varje söndag.

I Mikaelas liv ger måltiden riktning och mening. Även om hon är något av en perfektionist är hon långt ifrån pretentiös. Hon beskriver sig som en italiensk matmor med röda kinder framför Michelinkock. Måltiden ska vara god och näringsrik. Råvarorna får gärna vara ekologiska och lokalt producerade. Och det ska finnas mycket. Alla ska bli mätta.

Hennes egen familj lever i ett brytningsskede med delvis utflugna barn, men om helgerna samlas de ännu till middag ibland.

– Många gånger tar vi någon runda där alla får berätta vad som varit bra i dag. Andra gånger uppskattas inte det. Det beror lite på var blodsockernivåerna ligger, ibland måste vi stabilisera dem först.

Bakgrundsmusik är viktigt. Den blir en slags markör, precis som en duk på bordet, tända ljus. Små element som signalerar: här händer något viktigt, och vi tar tid för det.


En högljudd familj och viktig tradition

De senaste tjugo åren har familjen Björk om skärtorsdagarna firat påskmåltid tillsammans med vänner. Traditionen kom till då deras barn var riktigt små.

– Vi är en väldigt livlig och högljudd familj. Vi kände helt enkelt att vi inte kan gå på aktläsning med våra barn, så istället började vi samla ihop vänner till en påskmåltid.

Inspiration till påskmåltiden hämtade de från den judiska sedermåltiden. Sen anpassade de den kraftigt så att den också skulle passa småbarnsfamiljer i Jakobstadsregionen.

Mikaelas man, prästen Jan-Gustav Björk, skrev till och med en handbok med namnet Påskmåltid – en familjetradition. Så blev ett firande några familjer emellan en inspiration för flera, och än i dag, tjugo år efter den första påskmåltiden, firar de fortfarande.

– En av vännerna sa en gång att det är ett så bra startskott på påsken. Då vi firat påskmåltiden har påsken börjat. Så är det också för mig. Man kommer in i ett annat sinnesläge, man förbereder sitt hjärta.

Text och foto: Rebecca Pettersson


Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27