Jullimporna har nu god åtgång i Markus och Camilla Smeds Jeriko Gård.

Jeriko Gård i Ytteresse är en plats av dofter, bröd och tro

BAGERI.

I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet.

14.12.2024 kl. 20:25

Doften omsluter mig redan i vindfånget – den omisskännliga doften av nybakat bröd. Jag har kommit till en dofternas plats. Skulle jag tveka på den punkten förstärks budskapet på bageriets vägg: A place of fragrance, det betyder just en plats av dofter.

Jag har öppnat dörren till Jeriko Gård i utkanten av byn Ytteresse i Pedersöre. Här på Smeds hemman är Markus Smeds den elfte generationens jordbrukare tillsammans med hustrun Camilla. Hennes domän är numera bageriet. Sedan 2021 finns här Finlands möjligen största bakugn av sten.

Doften hör också ihop med namnet Jeriko gård.

– Det står i Psaltaren att ”de tror att deras hus ska bestå för evigt, deras boning från släkte till släkte. De uppkallar jordagods efter sina namn i tron att de ska leva för evigt”. Medan vi funderade på att starta bageriet tänkte vi att gården kunde heta något annat än Smeds. Jag frågade chefen där uppe (Gud) och han sa direkt: Jeriko. Nähäpp, sa jag, i Ytteresse finns inget som anknyter till Jeriko, det är en stad långt borta och det gick inte så bra för den staden heller, säger Markus.

Men när de googlade på vad Jeriko betyder kom de på andra tankar.

– En av namnets betydelser är en plats av dofter. Det tog vi som en bekräftelse på att starta bageriet.

På Jeriko Gård har de knutit samman jordbruket och bageriet. De odlar sitt eget spannmål och mal det i egen kvarn. Några år innan bageriet öppnade började de också odla jordgubbar. Tanken är att sälja jordgubbar och bageriprodukter direkt till kunderna.


Nya smaker till jul

Det är ännu några veckor till jul så julbrådskan har inte börjat. Men redan nu bakas här lussekatter, saffransbullar, jullimpor och skärgårdsbröd förutom det sedvanliga utbudet av surdegsbröd och bullar.

Till jul kommer nya smaker in i bageriet. Då gör vi en hel del bakverk med saffran. Vi kör med en mild smak av saffran som passar oss finländare. Vi kokar också kola, bakar småbröd och pepparkakor, men framför allt säljer vi pepparkaksdeg. Pepparkaksbak hör till mångas jultraditioner men alla vill inte göra degen, säger Camilla.

På brödfronten är jullimporna och skärgårdslimporna den främsta julprodukten. De bakas på både surdeg och jäst och är liksom alla andra av bageriets bröd långjästa.

Julbrådskan på bageriet kulminerar veckan före jul. Det är full rulle med jullimporna och beställningarna från rekoringarna. Före jul deltar de också i medeltal i fem julmarknader per år.

– Många kunder säger att nu har vi julbakat när de köper bakverket hos oss. Det känns roligt när vi kan underlätta julbaket för folk, säger Camilla.

Markus säger att han tidigare haft svårt med hypen kring julen och julmaten.

– Men jag har fått ändra åsikt. Det är lite komiskt att jag nu lever på det. Men som Camilla säger så kan man underlätta julstressen för andra.

Själva hinner de inte med så mycket julförberedelser.

– Min syster brukar hjälpa med julstädningen. Vi brukar fira julen som knytkalas tillsammans med min släkt hemma hos oss, säger Camilla.


”Har julstämning varje dag”

För Markus ger vetskapen om att Jesus kommer en andra gång julstämning. Med glimten i ögat säger han att han har julstämning varenda dag för han tror att Jesus är med honom varje dag.

– Julen är Jesu första ankomst. Det betyder att han också kommer en andra gång. Det ger mig en stor glädje och mening i livet att vänta på hans ankomst. Det ger mig ingen ångest. Kom! Ju förr desto bättre.

Han ser inte Jesus bara som barnet i krubban.

– Det finns en julsång som säger att Jesus föds igen. Men han har redan fötts en gång, farit upp till himlen och sänt oss den helige Ande. Jesu födelse är en fin berättelse och en stor kamp som gett mänskligheten ett hopp. Men Jesus är mycket mera än barnet i krubban som man möter i julkyrkan men som man inte har något att göra med resten av året. Det skulle vara fint om man kunde stanna upp under julen och tänka på vem Jesus är och uppskatta sina närmaste, vänner och bekanta.


Började från en julklapp

Markus är entreprenören och Camilla bagaren. Hon är speciallärare i grunden men utbildade sig till bagare som vuxen.

– Jag köpte en brödbakbok åt henne i julklapp ett år och då tog hennes intresse för bakning och surdeg fart, säger Markus.

De levde med tanken på bageriet i tio år före de började bygga. När de flyttade in i huset intill, där Markus föräldrar tidigare bott, tog planerna fart på nytt. Samma vecka som de fyra barnen kom hem från skolan när covidpandemin stängde samhället sattes grävskopan i marken.

Jeriko Gårds surdegsbröd är ett hantverk som bygger på en surdegsrot som Camilla startade för fyra år sedan. I den är ingen jäst inblandad.

När vi besöker bageriet är vädret blåsigt och kallt, och då är surdegen lite trött.

– Då tar allt lite längre tid. Man få ställa om efter årstiderna. Nu blev det att ta lite varmare vatten och förvara degen på ett lite varmare ställe, säger Camilla.

En del av bröden som bakas i bageriet görs med både surdeg och jäst, men gemensamt för alla bröd är att de är långjästa. På så sätt får de mera smak och mera näring frigörs i bröden.

– Det har också en praktisk nytta genom att vi kan göra degarna dagen före. Vi behöver inte börja jobba mitt i natten, säger Camilla.


Vill vara oberoende av el

Bröden gräddas i en stor vedeldad stenugn med 25 ton sten.

– En vedeldad stenugn och surbröd är den ultimata kombinationen, säger Camilla.

De känner inte till några fler bagerier i Finland som gräddar i vedeldad stenugn. Åtminstone inte i en så här stor. De kan grädda 120 bröd åt gången.

Redan från början hade de klart för sig att de ville ha en vedeldad stenugn, för de ville vara oberoende av el. När det blåser kallt och 70 000 hushåll i Finland är utan el efter nattens vinterstorm är det en trygghetsfaktor. Helt oberoende av el är de inte, men i händelse av ett strömavbrott har de en generator.

En idé är nämligen att de ska kunna förse folk med bröd även i kristider.

– Vi drivs av en kallelsemedvetenhet som bygger på Jesu svar till sina lärjungar när de frågade var de ska ta maten till folket. Jesus svarade: Ge ni dem att äta, säger Markus.

Han uppskattar att de skulle kunna grädda tusen bröd i dygnet om det verkligen kniper.

– Ugnen är som ett tåg när den väl kommit igång. Temperaturen sjunker tjugo grader i dygnet och det tar troligtvis en månad innan ugnen är kall. När den är 250 grader på insidan är utsidan 25 grader. Vi skulle inte kunna vara i samma utrymme om ugnen inte var isolerad.

Ugnen har planerats av Heikki Hyytiäinen och murats under ledning av Johannes Riesterer, som var en lärjunge till Hyytiäinen.

– Han ville göra en gemenskapsgrej av det hela och höll då ett två veckors murarläger här.

Eftersom de fortfarande håller på att bygga upp gården med egna medel gjorde den katastrofalt dåliga jordgubbsskörden det gångna året ekonomiskt jobbigt.

– När det var som mest motigt i höstas kom en hälsning från ovan. En för oss okänd person kom in med ett vykort. På det beskrevs Herrens tankar för gården. Det var en profetisk hälsning i rätt tid, säger Camilla.

Text och foto: Johan Sandberg


En del av Kyrkostyrelsens fastigheter på Skatudden i Helsingfors byggs om till bostäder. 30.10.2013 kl. 13:58

Tuva Korsström. När Tuva Korsström gjorde en djupdykning in i den finlandssvenska litteraturen hittade hon många andliga spår. Innanför pärmarna gömde sig mysticism, naken gudslängtan, nåd och försoning. 30.10.2013 kl. 08:00

Mats Lindgård. Efter att stiftsdekan Mats Lindgård överraskande meddelat att han återgår till sin tjänst som domprost efterlyser nu domkapitlet en ny dekan. 29.10.2013 kl. 08:00

Bokmässan. Pekka Haavisto och Gustav Björkstrand diskuterade söckenhelgerna på årets bokmässa i Helsingfors 28.10.2013 kl. 09:37

Antje Jackelén skriver att det finns två diken att falla i när det gäller tolkningen av jungfrufödseln. 28.10.2013 kl. 10:26

Kaj Korkea-aho säger att hans Österbotten är ett Österbotten av ytterligheter och att han varit insnärjd i en hel del av dem. 24.10.2013 kl. 08:00

Stiftsdekan. Stiftsdekan Mats Lindgård har beslutat återgå till tjänsten som domprost i Borgå för att få Domprostgården renoverad. 23.10.2013 kl. 16:16

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06

I hela sitt liv har Mathias Rosenlund varit fattig. Undanskuffad från dem i samhället som lever i överflöd och vill ha mer skriver han för att bevara sin värdighet.– Det är mitt enda sätt att uppleva att jag är mig själv. 17.10.2013 kl. 00:00

Avgjort i första ronden. Kvinna leder Svenska kyrkan. 15.10.2013 kl. 15:11

Jackelén och Persenius förhandsfavoriter. 15.10.2013 kl. 08:43

Kyrkan, dess anställda och förtroendevalda har ett större ansvar att ta itu med mobbningsfall bland barn än medlemmarna. 15.10.2013 kl. 00:00

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12