78-årige Donald Trump är med en klar marginal favorit i kyrkosamfund som våra – dominerande vita, protestantiska kyrkor.

Över 60 procent av dem som går i kyrkan i USA lutar åt DonaldTrump

KYRKOR I USA.

I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och
effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk.

14.10.2024 kl. 13:00

Småstaden Zillah med bara drygt 3 000 invånare ligger tre timmar med bil över bergen inåt landet från Seattle på USA:s västkust. Här finns stora vingårdar och många äger vidsträckta marker. Det är som i Hollywoodfilmerna om amerikansk landsbygd; Zillahs största sevärdhet är en bensinstation från 1920-talet.

–De allra flesta här röstar på Donald Trump fast delstaten röstar demokratiskt. Demokraterna har ett pyttelitet chapter med tre–fyra medlemmar. Det här är ett jordbruksområde, säger Susan Haraldson, tidigare pastor i Andreas­kyrkan i Helsingfors.

USA-födda Susan Haraldson flyttade efter sin pensionering tillbaka till USA 2021. Då hade hon bott 40 år i Europa.

Själv sympatiserar hon med demokraterna, men har inte velat engagera sig öppet i valarbete.

"Många kyrkor talar om för människor vem de ska rösta på."

– Det är en väldig schism och klyfta här. Man kan inte prata om politik och övertyga varandra, säger hon.

Själv är hon främmande för Trumpvågen som ofta går igen i de evangelikala kyrkorna i trakten. Så hon och hennes man Kevin brukar sätta sig i bilen och köra en halvtimme österut på interstate till nästa småstad, Prosser. Där finns en liberalare metodistförsamling.

– V i valde en kyrka som inte pratar politik. Många kyrkor talar om för människor vem de ska rösta på, och det är jag allergisk för.

Susan Haraldson är förvånad över att så många som inte har det bra ställt ekonomiskt som ändå tror på Donald Trump och på att han ska fixa livet till det bättre.

– Men jag tycker det är mystiskt att kyrkor som stöder Trump kan uttala sig om att man ska vara si och så som kristen – och sedan samtidigt ha en hård attityd mot fattiga och hjälplösa.

I Susan Haraldsons Zillah i västra USA är demokraterna få.


Många kristna radiokanaler i trakten talar inte heller så mycket om hur bra Trump är som om hur dåliga demokraterna är, säger hon.

Medan folk i Finland brukar hålla ganska tyst om sina politiska åsikter, ser Susan Haraldson hur man i USA i val­tider ställer ut skyltar och flaggor för sin kandidat framför sina hus.

”Trump är inte perfekt, men …”

Över 2 000 kilometer neråt sydost ligger småstaden Inola i delstaten Oklahoma. Här bor Finlands­födda Hilk­ka Buckinger med rötter i Åbo. Gränslandet här mellan den amerikanska Mellanvästern och Södern är en av de konservativaste, säger hon.

Hon och hennes man Jeff kommer att ställa ut valplakat, och det blir för Donald Trump.

– President Trump är inte en perfekt männi­ska, men vem är det? Och har inte Gud använt ofullkomliga människor på Bibelns dagar och genom historien? frågar Hilkka Buckinger.

Donald Trumps stöd är bredare än bara de evangelikala kyrkorna. De 20 största vita protestantiska kyrkorna ska redan 2016 ha stått bakom Trump när han då valdes till president.

Hilkka Buckinger från Åbo och hennes man Jeff anser
att det här är det sista fria valet i USA om Trump inte vinner.

– Men tyvärr är många pastorer tysta. Vi gillar att lyssna online på pastorer som inte håller tillbaka, säger Hilkka Buckinger.

Bland dem finns den evangelikala pastorn och entreprenören Jackson Lahmeyer från deras delstat. Han leder nätverket Pastors for Trump som uppges ha över 7 000 medlemmar. Hilkka Buckinger tilltalas också av hans starka, som hon säger ”bibliska”, syn på Israel.

Ett stort förtroende har Buckingers också för politikern Robert F. Kennedy jr, ”RFK”, som i augusti i år lade ner sin egen presidentkandidatur för att stöda Trump. Deras samarbete ser de två mycket fram emot.

"FN har vackra mål men en ond agenda"

RFK har engagerat sig i frågor kring vaccin och hälsa. Under det Hilkka Buckinger kallar covid-”plandemin” tog hon och hennes man inga vaccinationer, utan betraktade dem som injektioner med ett oklart syfte. Pandemin ska enligt henne ha varit en globalt planerad händelse.

Hon är också, som andra lokala aktiva, misstänksam mot hållbarhet som begrepp.– Jag har hela mitt liv förstått att man som kristen ska behandla naturen, djur och växt­livet väl. Men hållbarhet som FN talar om i sina mål är vackra ord för en ond agenda man har tillsammans med (världshälsoorganisationen) WHO och (världsekonomiforumet) WEF och andra globalister, som vill ha världsherradöme.

I USA går argumenten heta i båda lägren. Vardera sidan utmålar valet i november som ”det sista fria valet” om fel sida vinner. Demokraterna befarar att Trump med stöd av det konservativa Project 2025 ska hota hela demokratin.

Hilkka Buckinger är också övertygad om att demokraterna valfuskar genom att slussa in massvis med nya immigranter som nya väljare.

– Om inte Trump vinner är det slut med yttrandefrihet, demokrati och fria val, säger hon.

Politiken går in i kyrkorna

Andreas Elfving från Ingå i Finland kommer att resa till USA för att vara där under presidentvalet den 5 november. Han har sedan många år tillbaka jobbat med internationella frågor vid SFP, och är särskilt inriktad på USA.

Andreas Elfving är just nu specialmedarbetare för Finlands undervisningsminister Anders
Adler­creutz och
jobbar bland annat med frågor om statens relationer till kyrkor och samfund, som också ligger på undervisningsministerns bord.

Andreas Elfving (SFP) är kyrkoministerns USA-kunniga specialmedarbetare.

Som 16-åring var Andreas Elfving utbytes­elev i Colorado. Som finländsk metodist har han också åtta gånger varit delegat vid sin kyrkas kyrkomöte generalkonferensen i USA. i Portland, Pittsburgh, Cleveland, Tampa, Dallas ….

I konferenskorridorerna lärde han sig hur politiken går igen också i en kyrka, mellan konservativa republikaner och liberala demokrater.

Bland delegaterna fanns också politiker. Bland de första tungviktarna han lärde känna fanns Mike McCurry, Vita husets pressekreterare under president Bill Clinton.

Andreas Elfving brukade som finländare gå på frukostar och briefingar i båda lägren.

– Alldeles oberoende så var de värsta höger­hökarna och de mest färgglada hippierna ju trevliga människor. Men av de konservativa ledar­figurerna jag känner är i dag bara en av tio Trump­anhängare.

Metodistkyrkan sprack internationellt i vintras på hbtq-frågan, som också är politisk.

– Polariseringen nådde sin kulmen i att 25 procent av församlingarna bildade en ny global kyrka och relationen mellan de två kyrkorna är iskall och usel.

"De evangelikala kan brinna väldigt för sin sak. Trump har en jätte­fördel i massan som fortfarande följer honom."

Trump vita protestanters favorit

Inför det amerikanska presidentvalet i november sägs stödet för Trump i de kyrkor som stödde honom 2016 nu bara ha ökat.

Opinionsinstitutet Pew Research visade i början av september att 63 procent av de amerikaner som går regelbundet i kyrkan stöder Donald Trump. Bland vita evangelikaler går siffran upp till hela 85 procent.

Demokraternas Kamala Harris har sitt starkaste stöd bland landets svarta protestanter, där stöder nio av tio henne. Också USA:s judiska samfund står övervägande bakom henne.

Harris vicepresidentkandidat Tim Walz är landets första lutheran i ett presidentval.

Kamala Harris har ett starkt stöd bland USA:s svarta och amerikanska judar.


USA sekulariseras också

Det talas mycket om kyrkornas roll i valet, men Andreas Elfving säger att deras inflytande överlag stadigt minskar.

– Kyrkorna tappar medlemmar. Vissa enskilda församlingar växer, men generellt minskar det religiösa inflytandet. Men de evangelikala kan brinna väldigt för sin sak. Trump har en jätte­stark fördel i att en så stark massa fortfarande följer honom, säger han.

Hela Norden anses allmänt för det mesta sympatisera med demokraterna i amerikanska val. Anders Elfving, SFP, säger ändå att det inte för hans del alltid varit så.

– När jag växte upp identifierade jag mig som en moderat republikan. Jag tror till exempel att jag skulle ha röstat på George W. Bush båda gångerna, men sedan givetvis på (Barack) Obama.

Vem tror du vinner den här gången, Trump eller Harris?

– Jag tror att hon vinner.

Jan-Erik Andelin


Människa. – Det fina med att vara kantor är att man möter människor i olika livssituationer. Satt jag bara hemma och komponerade skulle världen snart bestå av bara notblad och mikrofoner. 8.10.2009 kl. 00:00

Ledare. Både officiella och inofficiella rapporter om brister i åldringsvården ledde nyligen till en interpellation med åldringsvården som tema. 8.10.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Måste journalister vara sensationslystna, elaka och opålitliga för att respekteras? 8.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gamla kyrkan i Helsingfors var välfylld när teologie doktor Stefan Djupsjöbacka av biskop Gustav Björkstrand senaste söndag installerades till Johannnesförsamlingens första kyrkoherde. 6.10.2009 kl. 00:00

Teologi. Finska Missionssällskapets stipendiat Chen Xun doktorerade i teologi vid Helsingfors universitet den 3 oktober. 6.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. Det föreslår gudstjänstutskottet i Svenska kyrkan i sitt betänkande till kyrkomötet. 5.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. 5.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälp beviljar 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa offren för onsdagens jordbävning på ön Sumatra i Indonesien. 3.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Flera kyrkor i USA ordnar välsignelseakter för husdjur i början av oktober, rapporterar Dagen. 4.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans program på bokmässan i Göteborg lockade mer än 11 000 besökare, rapporterar Svenska kyrkan. 2.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Störtregnen har åstadkommit stor skada i Tarza i södra Mauretanien. Finska Missionssällskapet (FMS) har beviljat 30 000 euro i katastrofhjälp för översvämningsoffer via Lutherska världsförbundet. 2.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

biskopsval. Snart klarnar det om det är Bo-Göran Åstrand eller Sixten Ekstrand som blir nästa biskop i Borgå stift. 10.4.2019 kl. 12:58

reportage. Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar. 10.4.2019 kl. 09:00

kyrkoherde. Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”. 4.4.2019 kl. 13:36

förtroendevald. När Ulla-Maj Wideroos inte ställde upp i riksdagsvalet för fyra år sedan ville hon i stället engagera sig i lokalsamhället i Närpes. Men att det engagemanget skulle vara i församlingen hade hon inte tänkt. 3.4.2019 kl. 07:00

polisutredning. Polisen utreder om Martyrkyrkans vänner gjort sig skyldiga till penninginsamlingsbrott. Misstanken har lett till att Österbottens tingsrätt belagt föreningens tillgångar, motsvarande 2,58 miljoner euro, med kvarstad. 27.3.2019 kl. 13:36