Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

Presidentfruns bok: Björn Vikström utmanar den tysta rasism som "ser förbi"

rasism.

Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan.

30.11.-0001 kl. 00:00

En av de tystare formerna av rasism är att inte räkna in eller "se" utlandsfödda och invandrare i berättelsen om Finland.

Det påminner den förre Borgåbiskopen, numera ÅA-professorn i systematisk teologi Björn Vikström om i sommarens rasismdebatt. Där gick han in genom att recensera presidentfrun, doktor Jenni Haukios memoarbok, Sinun tähtesi täällä (2023).

I recensionen i Hufvudstadsbladet (HBL 17.7) såg Björn Vikström det som "anmärkningsvärt att finländare med rötter i andra länder inte nämns i boken, förutom några kommentarer om flyktingarna från Ukraina."

Att någon i Haukios samhällsposition ger en så "smal bild av vardagsutmaningarna i dagens Finland" betraktar han i texten som förvånansvärt.

"Om det är ett medvetet val, för att frågan om invandring upplevs alltför polariserad, är det skrämmande", skriver han.

Samlingspartiet förvånar

Till Kyrkpressen säger Björn Vikström att han kring den nya regeringen är förvånad över att Samlingspartiets liberaler i det nuvarande regeringsuppläg- get har varit så tysta i frågorna om invandring och rasism. Han finner en förklaring i Jenni Haukios bok.

– Det finns en slags kollektivistisk, nationalistisk falang kring jargongen om "Gud, kyrka och fosterland", där man utesluter minoriteterna. Jag vet fortfarande inte om det var ett medvetet val av Haukio.

"Den lutherska kyrkan är så glad över att synas vid fosterländska fester."

Kyrkan då, behöver den se sig själv i spegeln?

– Inom vissa delar av kyrkan har en del fortfarande en smal bild av det man uppfattar som "det genuint finländska", av armén, krigsveteranerna... Man är så glad för att den lutherska kyrkan har en synlig roll i fosterländska högtidligheter att man samtidigt förbiser många andra religiösa, och andra, grupper i Finland.

God insats 2015

Björn Vikström är å andra sidan glad över att han som biskop fick se hur kyrkan agerade vid den stora flyktingvågen från 2015 och framåt.

– Då var det ju väldigt aktivt också på gräsrotsplanet. Man ville hjälpa och ta emot dem som kom. Man samlade in saker och gav språkkurser frivilligt. Olika teologiska riktningar, från liberala till konservativa kunde enas om det. Där fanns det inte en fosterländskhet som skulle ha dämpat det.

– – –

Björn Vikströms recension av Jenni Haukios bok i HBL den 17 juli kan läsas av HBL-prenumeranter här.

Text: Jan-Erik Andelin


Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39