Kyrkoherde Mats Björklund och förtroendevalda under välsignelsen i Korsholms kyrka.
Kyrkoherde Mats Björklund och förtroendevalda under välsignelsen i Korsholms kyrka.

Att ta sitt uppdrag och Gud på allvar

korsholm.

När församlingens förtroendevalda välsignas i Korsholms kyrka är det för att tydliggöra att de är kallade till en uppgift. Riter är viktiga, säger kyrkoherde Mats Björklund.

25.1.2023 kl. 16:09

Den 15 januari välsignades församlingens förtroendevalda som en del av högmässan i Korsholms kyrka. Kyrkoherde Mats Björklund ser välsignelsen som en värdefull rit.

Varför är det viktigt med en välsignelse?

– Dels för att församlingsborna då har en möjlighet att se vem som ska styra och ställa i församlingen de kommande fyra åren, dels för att vi behöver få tydliggjort att de förtroendevalda är kallade till en uppgift. De är kallade för något som ska förvaltas, inte bara för sin egen skull utan för något större.

Hur skulle du förklara välsignelse för någon som inte är insatt i tro?

– Vissa skeden och saker i livet blir tydligare om man har en rit, såsom vigsel eller jordfästning. Välsignelse är också ett sätt att tydliggöra, för de förtroendevalda och andra, att man önskar att de tar sitt uppdrag på allvar och tar Gud på allvar. Vi är lite skygga att tydliggöra det här att vi tar emot ett uppdrag.

När vi önskar varandra välsignelse i vardagen, vad är det mer än ett ”du ska ha det så bra”?

– Min mamma brukar välsigna oss när vi far, och ibland kan det kanske kännas pinsamt. Men det finns en omtanke i ordet. Egentligen är det ett ”Gud med dig!”. Var du än går eller vad du än gör så ta honom med också.

– Ibland kan vi vara rädda för att säga det för vi vet inte hur den andra parten kommer att ta det, kanske någon tänker att man är en religiös snobb. Men varje företag under solen borde ha Guds välsignelse.

Vad hoppas du på för kommande mandatperiod?

– Goda samtal, goda beslut och gott samarbete. Under mina två år i Korsholm har jag upplevt att vi haft ett gott samarbete och det vill jag fortsätta med även om hälften av de förtroendevalda byts ut. Man kan ha olika åsikter men ändå hitta beslut som alla kan leva med.

– Vi har många utmaningar på väg, många stora frågor; vi kanske får en ny kyrkolag som vi måste lära oss, vi har personalbrist hela tiden, både när det gäller präster och andra, och ekonomin är ytterligare en utmaning, så det finns att bita i.

Vad krävs av dig som kyrkoherde och av de förtroendevalda för att samarbetet ska löpa?

– Av mig krävs tydlighet och förståeliga beredningar så man kan fatta riktiga beslut. Vi är väldigt byråkratiska när det gäller vissa saker, och att tycka och tänka är inte alltid bra. Det är viktigt att också fokusera på lagstiftning och de avtal vi har som vi ska följa. Då slipper man en del bekymmer, men inte alla.

– När det gäller de förtroendevalda hoppas jag att de går rakt på sak och uttrycker åsikter ärligt, då fungerar det bäst. Man måste inte tycka som kyrkoherden, men man måste veta var man har varandra, då uppstår inga spöken.

– Det som är väldigt viktigt är arbetsfördelningen mellan församlingsrådet och kyrkoherden. Strategi, de stora verksamhetsramarna och anställningar är församlingsrådets stora ansvars­område. Den dagliga operativa ledningen av församlingen är kyrkoherdens ansvar.

Samtidigt representerar de förtroendevalda församlingsmedlemmarna, och borde kanske också få ha åsikter om verksamheten?

– Så är det, men om de har åsikter om verksamheten bör de tas upp på möten, det vill säga i rätt forum. Jag vet vissa saker de inte vet och tvärtom. Det är en dialog som måste föras. Församlingsrådet ska inte detaljstyra utan ha en allmän överblick.

Har du avgett några nyårslöften?

– Jag hade lovat att inte predika över någon obegriplig text, men det bröt jag direkt när jag steg upp i predikstolen på nyårsdagens kväll.



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39