Reijo Pekanpalo ser ingen vinst med den ökade byråkratin i kyrkan.

En församling behöver öppenhet för att leva

vanda.

Pensionerade museimästaren Reijo Pekanpalo har varit förtroendevald i församlingen i 50 år. Utan en öppen kyrkoherde och förtroende mellan anställda och församlingsbor fallerar bygget, säger han.

14.10.2022 kl. 14:08

Reijo Pekanpalo har sett sju kyrkoherdar komma och gå under sin tid som förtroendevald i Vanda svenska församling. Han blev invald som 24-åring, idag är han 73.

– Öppenhet är viktigt hos en kyrkoherde. Det ska finnas utrymme för diskussion och frågor. Om det kommer en människa med ömma tår blir hela verksamheten mycket snabbt lidande.

Det samma gäller församlingen i stort.

– Det måste finnas en stor öppenhet mellan anställda och församlingsbor, ett förtroende för varandra i båda riktningarna.

– Och barnverksamheten är viktig, där sår vi fröna. Om vi inte har samarbete med barnfamiljer är det svårt att komma vidare därifrån.

Vad tycker du har förändrats mest under den tid du varit förtroendevald?

– När jag började hade vi inga föredragningslistor. Kyrkoherden tog upp saker och vi diskuterade. Det fanns tid att diskutera. Byråkratin har ökat, och numera är det en stor hög med papper inför varje möte.

Han ser inga tydligt positiva saker med byråkratin.

– Våra församlingar följer i finska församlingars fotspår, som är större och har mer byråkrati. Vi får inte fråga och diskutera så mycket som tidigare.

Reijo Pekanpalo har suttit i alla förtroendeorganen, församlingsråd, kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet.

Vad har gjort att du velat och orkat vara med så länge?

– Jag har varit med och fått åstadkomma olika saker, det har känts bra! När jag var ung tog många äldre ledamöter så väl emot mig att församlingen blev som ett andra hem.

– Som utbildad biolog var jag aktivt med i gruppen som åstadkom miljödiplomet i samfälligheten. Om jag har något att ge så vill jag dela med mig. Jag har varit med närmast för att det känts bra.

Hur tänker du kring alla dystra prognoser om försämrad demokrati på grund av sämjoval, krympande ekonomi och medlemstal?

– Jag tycker alltid det är tråkigt när det blir sämjoval. Om man kan aktivera församlingsborna ska man göra det.

– Det som ger lite hopp är att det mesta är lite som en sinuskurva. När den når botten så stiger den igen. Vi är lite egoistiska just nu, har ingen talkoanda, men när de mjuka värdena ökar så stiger förhoppningsvis kurvan igen. När man tänker på allt mänskligt så går det i vågor.

Tron har alltid funnits med

Reijo Pekanpalos mamma kom från Kortjärvi i Terjärv och hörde till den evangeliska väckelsen.

– Hon var en varmt troende människa, och jag växte in i den miljön. Min lillasyster har jobbat i församlingen också. Tron har följt med mig ända från barnsben.

Pekanpalo jobbade tidigare som museimästare vid Botaniska museet i Helsingfors. Om någon forskar i en viss växtgrupp beställs prover från olika museer.

– Min uppgift var att packa proverna så de skulle tåla resan. Först skulle proverna frysas i minus 30 grader i en vecka, för att alla bakterier skulle dö. Så jag brukar säga att jag bara sysslat med döda växter i mitt liv.

Övergången till pensionär för sju år sedan gick smidigt.

– Jag var dagpappa för mitt treåriga barnbarn i ett år. Det var lätt att lösgöra sig när jag hade en uppgift. Hon var lugn och snäll och tyckte om att diskutera och fundera över världen.

Ulrika Hansson


Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51