När Sofia Torvalds inte klarade av att be började hon formulera böner på ett nytt sätt.

Hördu Något Någonting, gör något nu

BÖN.

När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt.

3.9.2021 kl. 15:18

Jag hade problem med min bön. Den ville inte. Den blev sämre, och till sist hade den tynat bort till en enda liten bön som jag sände upp ungefär en gång per dag, och som lät så här: Jesus, hjälp.
Det är en bra bön att ha när man känner sig överväldigad av livet eller av sig själv.

Men jag saknade mina riktiga, långa böner, sådana som jag brukade ha förr i tiden, på den tiden då jag tyckte det var lättare att be. Sedan kom jag att läsa en bok av den amerikanska (kristna) författaren Anne Lamott. Jag läste den här bönen: ”Kära Något Någonting, jag vet inte vad jag håller på med. Jag ser inte vart jag är på väg. Jag blir mer och mer vilsen, mer och mer rädd, mer och mer trängd. Hjälp.”
Jag fattade plötsligt: man kan närma sig Gud på hur konstiga sätt som helst. Så jag började snickra ihop nya böner.

Kära Något som jag föreställer mig som kvällssol på en ödslig strand. Jag blir rädd över onödigheter och jag orkar inte. Jag vet inte varför jag är så rädd. Kan du snälla gräva bort det som ett ogräs. Tacksam i förväg.

Människor kan bli lite störda på en om man säger saker till dem på ett skuldbeläggande sätt. Med Gud, tänker jag, kan man ösa på med sitt mest dysfunktionella jag. Gud kan ta det.

Kära du som inte svarar mig så värst ofta. Jag är ändå tacksam över hemskt mycket. Just nu klarar jag av tacksamhet, just nu. Tack för det, men jag skulle ändå vara tacksam för svar.

Jag började skriva sura böner till Gud.

Hördu Något Någonting. Nu tycker jag faktiskt det får räcka. Hur tänker du egentligen att människor ska klara av alla svåra saker som de får över sig? Ser du inte att de håller på att ge upp? Jag har vänner som håller på att ge upp och ibland ger jag upp själv. Fattar du inte att vi är så ynkliga att vi inte kan bättre än så här? Du måste sänka hindren. Seriöst! Amen.

Hej du som sitter någonstans ovanför det här mörkret. På riktigt känns det illa nu. Jag tror inte att du kan göra något men jag berättar nu det ändå. Vi hörs.

Jag började skriva pyttesmå, glada böner till Gud:

Hej du alla kläders skapare. Jag tycker jättemycket om den grå tröjan som jag hittade på loppis. Tack att du förde den in i mitt liv som nånsorts täcke som gör mig lite varmare och gladare. Kram på det.

Hej du bakom den stängda dörren. Jag känner att jag suttit här i en hel evighet och klappat på dörren. Jag säger bara: änkan och domaren, men lägg till att den där domaren aldrig vaknar. Idag kändes träet lite varmt under mina klappande händer. Jag är glad för det och på riktigt vill jag inte skuldbelägga dig nu.

Bön är sist och slutligen inget mer än ett ärligt samtal. Det är brev från en nojig, dysfunktionell typ till en kärlek som kan ta vad som helst. Av någon orsak fattar man att breven blir lästa och att den andra inte ghostat en från sitt liv.
Ju fler böner jag formulerar, desto mer bergfast blir jag i min övertygelse att Gud finns och inte är arg och sur utan tvärtemot glad varje gång jag hör av mig.
Det behöver inte låta heligt. Det behöver inte vara på nåt särskilt sätt. Det får vara hur gnälligt och anklagande som helst.
Huvudsaken är att man säger någonting.

Hallå du! Jag har absolut inget att säga, men eftersom du vet allt så vet du hur det känns i mitt bröst just nu. Ville bara berätta att du kan känna efter nu, jag skulle vilja att du visste. Kram.

Min bön förstörs ofta av skam och motvilja. Jag känner att jag borde klara av att leva bättre, men jag kan inte. Jag tänker att om jag inte pratar med Gud så märker han kanske inte.
Men kanske det inte är Gud som tycker att jag borde klara av livet bättre. Kanske det är jag.

Hej Du som jag inte får grepp om. Jag tänker att du knappast har tid att hela tiden sucka över hur jobbig jag är. Jag antar att du kanske aldrig suckar över hur jobbig jag är. Jag tror att du kanske vet att jag faktiskt gör mitt bästa. Kanske du bär mig på nån strand fast jag inte överhuvudtaget fattar att det är dina fotspår. Jag har inget emot att du bär mig. Jag skulle tycka det var skoj om du bar mig så mycket att jag upptäckte det. Men jag vill förstås inte vara till besvär. Amen.

Det viktigaste är inte vad man säger. Utan att man säger.

Hej Du. Hej Gud. Hej Något Någonting. Hej Du som likt en vaktmästare vaktar vid dörren jag vill igenom. Hej Armar. Hej Fotspår. Hej Du som sitter och lyssnar på mig med ett block i handen likt en terapeut. Hej Du som gråter över att jag har det svårt. Hej Du med ett hjärta som kramas samman för min skull. Hej Du. Ska vi kramas?

Sofia Torvalds


Kyrka. Korsnäs bygger ett nytt församlingshem på 534 kvadratmeter. I nybygget ingår församlingssal, kök, serveringsrum, toaletter, aula samt två verksamhetsrum för barn och ungdomar. 26.3.2010 kl. 00:00

Människa. – Min utbildning gör att jag kan hävda mig trots att jag är kvinna. 25.3.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag tycker mycket om inkluderande sammanhang. Grupper som välkomnar alla. En tro, en nation eller ett kollegium som säger: Hej! Kul att du är här. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen. Men när jag vill läsa om de stora livsfrågorna så är det frågan om homosexualitet som lyfts fram. 25.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos. Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Att Ann-Luise Bertell är en skicklig pjäsförfattare och teatermänniska känner många till. Men hon har också en dold talang som kommit till stor praktisk nytta. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är svårt att leva som muslim i Finland, säger Maryam och Ahmed Ali. Ändå skulle de inte välja annorlunda. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Frågan om relgionsundervisningens resurser återkommer vart tionde år, säger religionsläraren Maria Björkgren-Vikström. Religionen som skolämne väcker alltid starka känslor. 18.3.2010 kl. 00:00

Människa. - I västerlandet vill vi analysera och bena sönder, men i östkyrkan kan man säga rakt ut att det vet vi inte, det är ett mysterium, säger Dani Strömbäck. 18.3.2010 kl. 00:00

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06

Program. På grund av poststrejken utkommer Kyrkpressen inte den här veckan. För att du inte ska missa något som händer hittar du här församlingarnas program fram till första advent! 13.11.2019 kl. 10:29

prioritera. – Döden är som solen – man kan bara titta på den en kort stund. Den ger perspektiv på livet, men sedan måste man vända blicken mot livet igen. 11.11.2019 kl. 15:04

ny i stan. "Ensamhet är ett stort problem för många men det finns skillnad på ensamhet och att vara ensam." 11.11.2019 kl. 13:50