Gunilla Asplund började sjunga i kyrkokören som 13-åring och tänker att det nog ligger något i det som brukar sägas om att körsångare mår bra.

Tron är grundtrygghet

kvevlax.

– I glädje och sorg och genom alla livets skiftningar har församlingen varit väldigt viktig för mig, säger Gunilla Asplund.

26.5.2021 kl. 13:18

Gunilla Asplund har bott hela livet i Kvevlax – med undantag för studieåren i Åbo – och varit aktiv församlingsmedlem lika länge.

– Man kan säga att jag har växt upp med församlingen, den har varit mitt andra hem från tidig barndom.

Som barn betydde församlingsverksamheten söndagsskola och junior. På 70-talet var församlingens ungdomsgrupp mycket aktiv.

Som vuxen tog hon sig an uppdraget att hålla söndagsskolan och gjorde det i nästan 20 år.

– Men sedan har söndagsskolan nästan helt och hållet försvunnit.

Gunilla Asplund konstaterar att mycket är annorlunda i den verklighet som församlingen lever med idag – men hon tänker inte vara en sådan person som säger ”allt var bättre förr”.

– Jag förstår ju att familjerna vill ha sina lediga söndagsförmiddagar. Det är församlingens stora utmaning, att nå ut till familjerna och människor mitt i livet.

Hon sitter med i församlingsrådet och har gjort det flera perioder. Det är intressant att få en inblick i församlingens verksamhet från den sidan.

– Jag tycker det är roligt att följa med vad som händer. Men svåra beslut är ju alltid svåra att fatta.

Hon tänker att församlingen behöver människor av olika slag: de som tittar på siffrorna, de som kan juridiken och de som tycker verksamheten är det intressanta.

För Gunilla Asplund betyder tron en grundtrygghet. Den ger ro när det är oroligt, i en själv, i omgivningen och i omvärlden. Ibland när hon går på morgonpromenader brukar hon göra dem till en slags bönevandring: hon går i skogen och går igenom familjen och släkten och församlingen.

– Det har känts som en bra start på dagen att få gå där.

Hon gick i pension från sitt jobb som tandläkare i augusti förra året och försöker nu hitta sin ”pensionärsplats”. Några gånger har hon varit med och hjälpt till i församlingens föräldra-barngrupp.

– Det är väldigt roligt. Många av mammorna är i ålder med mitt yngsta barn, så jag är som en mommo där.

Hon tycker om att se att de vill samlas där, sjunga sånger – att församlingens utrymmen blir en plats dit de unga familjerna vet att de kan gå.

Det hon annars uppskattat mest hittills i sin pensionärstillvaro är att vara utomhus i dagsljus under vintern.

– Det har jag verkligen njutit av, att vara och skida på dagtid och gå på långa promenader.

Hon har inte ännu gjort upp så mycket planer för vad hon vill hitta på när vardagen blir mindre begränsad av coronapandemin. Något som hängt med genom åren är musiken.

– Kyrkokören har jag sjungit i sedan jag var 13 år.

– Det heter ju att körsångare mår bra. Det ligger nog någonting i det.

Att få musiken att klinga tillsammans ger resonans i något inuti en också.

– Och så brukar vi åka på längre och kortare resor. Det är alltid intressant att ha något större projekt mellan varven.

Hon nämner den nordiska kyrkosångsfesten som en häftig upplevelse och något hon gärna gör igen.

När vi når det nya normala efter coronapandemin tänker Gunilla Asplund att det blir att starta om också för församlingen – att översätta det distansverksamhet och engagemang på digitala plattformar tillbaka till den fysiska verksamheten.

– Men det har varit väldigt intressant och fascinerande att se hur många som följt med de här streamade gudstjänsterna. Inte vet man ju hur många minuter de ser förstås, men det har i alla fall varit flera hundra personer också en helt vanlig söndag – och över tusen när det varit något speciellt. Det är glädjande.

Gunilla Asplund

Bor i Västerhankmo.

Har jobbat som tandläkare.

Firar i sommar fyrtio års bröllopsdag med sin man, har tre barn och tre barnbarn.

Intressen: sång och musik, att vara ute på villan och i naturen.

Emelie Wikblad


Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29