Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Världen. Ett auktionshus i Hollywood säljer ut De tio budorden. De är de berömda tavlorna från filmen med samma namn som ligger under klubban. 2.8.2008 kl. 00:00

Kultur. Psalmbokskommittén föreslår att 300 psalmer stryks och ersätts 390 nya, vilket har fått såväl experter som allmänhet att lyfta på ögonbrynet. 3.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. Det lönar sig att kontakta de kristna folkhögskolorna om du saknar studieplats för hösten. Studierna är varierade och ströplatser kan ännu finnas kvar. 4.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Annukka Matilainens och Veera Langes partnerskap välsignades på Hvittorp i Esbo. I ett ljudinslag på webben berättar de varför de valde att välsigna sitt partnerskap. 1.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. Svenska nyhetsmedier uppmärksammar finska myndigheters agerande gentemot de romska barnen i Finland. 1.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. I dag är experterna överens om att våldsamma filmer verkligen kan ha en skadlig inverkan på barn och tonåringar. 30.7.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska partiet Nationaldemokraternas partiledare Marc Abramsson uppmanar människor att lämna Svenska kyrkan till förmån för Missionsprovinsen. Men biskop Arne Olsson vill ogärna att Missionsprovinsen ska förknippas med Nationaldemokraterna. 30.7.2008 kl. 00:00

Världen. Den internationella aidskonferensen AIDS 2008 samlar omkring 25 000 deltagare i Mexiko City. 450 religiösa företrädare deltar i en särskild förkonferens. 30.7.2008 kl. 00:00

Världen. Ett femtiotal katolska grupper ber i ett öppet brev i dagstidningen Corriere della Sera Vatikanen att häva kyrkans förbud mot preventivmedel.   29.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Den kommentar som Esbobiskopen Mikko Heikka har gett med anledning av att en präst i hans stift välsignat ett registrerat parförhållande mellan två kvinnor är principiellt intressant och viktig. 31.7.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I dag händer det. De gamla fönstren i vårt hus skall ut. 31.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Studia generalia med andliga förtecken är resultatet av ett samarbete mellan teologiska fakulteten i Åbo och öppna universiteten.   31.7.2008 kl. 00:00

Människa. Med endast elva döpta turkiska medlemmar är Istanbuls lutherska kyrka troligen världens minsta. Men i gudstjänsten deltar ofta ett femtiotal, däribland finländare i olika uppgifter. 31.7.2008 kl. 00:00

Människa. Behövs det fortfarande missionärer, blivande utrikesdirektör vid FMS Rolf Steffansson? 31.7.2008 kl. 00:00

Världen. Det första muslimska försäkringsbolaget som följer sharia-lagen, har grundats i Storbritannien. 29.7.2008 kl. 00:00

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00