Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

Efter döden kämpar far och son för att mötas

film.

Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme.

28.2.2020 kl. 10:24

Redan när Klaus Härö var i 10–11-årsåldern visste han att han vill jobba med film.
– Film gjorde ett oerhört stort intryck på mig. Samtidigt kom det, som en skänk från ovan, en uppfinning som hette VHS. Det kändes som om världen öppnade sig.

Hans pappa hörde till generationen som vuxit upp med att klara sig på lite och sade bestämt nej till att köpa en videobandspelare.
Familjen skaffade ingen video och det blev en skola i tålamod. Film blev något eftersträvansvärt för honom.

När han var 23 år blev hans mamma sjuk i cancer. Han var studerande, kom hem på veckosluten. Han hade aldrig tidigare sett någon bli sjuk utan att bli frisk igen.
– Jag tänkte att nu är det svårt, men sedan blir det bättre. Min pappa var en finsk pessimist och drog genast slutsatsen att det här kommer att sluta dåligt. Jag var besviken på att han tog ut allt i förskott.

Ett år senare ringde hans pappa och sade: Om du vill se henne i livet ska du komma nu.
– Min pappa och jag var på olika planeter. Där jag såg fram emot ett tillfrisknande såg han fram emot det oundvikliga slutet.

Det är minnena från den närmaste tiden efter mammans död som ligger till grund för Klaus Härös nya film Livet efter döden.
– Min pappa ville bara bort, men själv ville jag minnas mamma och knyta an till min pappa.

I filmen är det Stefan och hans pappa Nisse som väljer olika sätt att hantera den första perioden av sorg. Nisse vill få begravningen ur världen så snabbt som möjligt och ger sin son i uppdrag att säga åt människor som ringer och beklagar sorgen att de inte är välkomna på begravningen. Nisses syster dyker också upp och har sin egen syn på hur saker och ting ska skötas.
– En del i filmen är förstås påhittat, men en del av det mest absurda har faktiskt hänt på riktigt.

Själv var han mera stridslysten än filmens Stefan.
– Stefan är en renodling av den sida hos mig som ville agera diplomat.

Försonades med fadern
Klaus Härö hade en dålig relation till sin pappa i tonåren.
– Jag var länge bitter på honom för att han hade attityden ”jag har klarat mig själv så du ska också klara dig själv”.

Minnena från tonåren satt kvar och när han bad sin pappa om hjälp och pappan kort svarade ”nä” väcktes ilskan i honom varje gång.
– Ilskan var som när en långtradare bromsar. Den stannar inte genast, utan på grund av tyngden fortsätter den in i väggen. Varje gång kunde jag tappa besinningen.

Stefan (Martin Paul) och Nisse (Peik Stenberg) i filmen Livet efter döden. (Foto: Citizen Jane Productions)

– Min dåvarande flickvän, nuvarande fru, fick mig att börja fundera över hur jag kan vara kristen och tala om förlåtelsen om jag inte kan förlåta min pappa.
Han bad: Gud, hjälp mig att förlåta. Länge tänkte han att han kan förlåta när pappan tar initiativet, när han medger hur svår han varit. Men den dagen kom aldrig.
– Sedan kom dagen när långtradaren bromsade utan tyngd och jag inte längre blev arg utan i stället tänkte: stackars man som nekar till gemenskap.

Han kunde tycka om och tycka synd om honom, och kravet på att han skulle förändras lättade.
– Jag försonades med min pappa – inte i den meningen att vi aldrig skulle ha grälat sedan dess, men tyngden i ilskan var borta.

Härö upplever också att när han själv började se med större empati på sin far kunde pappan ibland ge honom små glimtar av värme.
– Han kunde säga mitt i bastubadandet eller fågelskådandet: ”Jag var nog ganska hård mot dig i tonåren.”

Hans far dog för fem år sedan.
– Det var en sorg, men inte en lika stor chock som när mamma dog.
För fadern var det viktigt att man skulle klara sig själv, men i dag har Klaus Härö ett yrke där han inte får något gjort ensam.

Film lär oss empati
Filmskapandet kallar han ”sitt världsliga kall”.
– Det kunde också vara att sälja skor eller programmera datorprogram. Oavsett vad det är, är det mitt kall att göra det här för min nästa, så gott jag kan.

Det som syns offentligt – glamourösa filmpremiärer – är bara en liten del av helheten. Efter premiären är det bara att bita ihop och börja om igen.
– Det är jobb, men mitt värde finns inte där och mitt liv är inte där. Det jag lever för är nådens rike, trons rike.

Film kan enligt honom öva upp vår förmåga att känna empati.
– Den har möjligheten att visa det vi inte ser i vardagen: att andra människors problem är lika viktiga som mina.

I Livet efter döden skildrar Klaus Härö verkliga personer. Det har fått honom att fråga sig själv om han gör det på rätt sätt.
– Men jag känner mig trygg i att jag har ett försonligt förhållande till dem, att jag ser med värme på dem och deras tillkortakommanden.

Erika Rönngård



Ledare. Drygt 19 000 personer har skrivit ut sig ur evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under årets första hälft. Det antyder att antalet utskrivningar kanske stiger till drygt 40 000 innan året är slut. 14.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp har beviljat 50 000 euro ur sin katastroffond till hjälparbete i katastrofområdet i Georgien. 13.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkornas världsråd och Europeiska kyrkokonferensen har i en gemensam resolution uttryckt sin oro för krigshandlingarna i Kaukasus. Kyrkoförbunden har också bett om hjälp för dem som har blivit offer för konflikten. 13.8.2008 kl. 00:00

Kultur. I sin nyaste roman Barndom skildrar Finlandiapristagaren Bo Carpelan pojken Davis uppväxt från förskoleåldern till början av tonåren. 13.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkan i Kina växer med två miljoner per år. 13.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Uleåborgs stift har inlämnat en motion till biskopsmötet gällande kyrkliga begravningar för personer som inte tillhör kyrkan. 13.8.2008 kl. 00:00

Världen. Café Scandinavia erbjuder en centralt belägen mötesplats för skandinaver under OS i Beijing. Bakom satsningen står Svenska kyrkan och Norske Sjømannskirken. 12.8.2008 kl. 00:00

Kultur. En halv miljon finländare lyssnar regelbundet eller sporadiskt på den kristna radiokanalen Radio Dei. 12.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den andliga dimensionen och bekanta vanor och traditioner som hör samman med kristen tro är till stor hjälp för de demenssjuka. 12.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Håkan Näsman blir informatör på Kulturfonden och lämnar sin tjänst som verksamhetsledare på Församlingsförbundet. Han hade ett tidsbundet avtal med Församlingsförbundet som sträckte sig till årets slut. 12.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att tjäna sin nästa och verka för enhet bland kristna. Det här är några av målen med evenemanget Urban dröm. 11.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Livet rymmer både glädje och frihet, men friheten kräver förpliktelse och ansvar, utan förpliktelse ingen frihet, sade kyrkoherde Lars-Johan Sandvik då han välkomnade över 300 rekryter och deras anhöriga till i Nykarleby kyrka i lördags. 11.8.2008 kl. 00:00

Världen. De kinesiska myndigheterna har belagt Pekings kristna med restriktioner under OS. 11.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stiftet har gjort upp en plan för hur hjälpledarutbildningen kan se ut, men varje församling får anpassa undervisningen till sina egna behov. 10.8.2008 kl. 00:00

Kultur. I den schweiziska kantonen St. Gallen är det numera möjligt att cykla sig genom ett nyreparerat bibeläventyr. 8.8.2008 kl. 00:00

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21

tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05