Janne Kütimaa har två hem, ett i Tallinn och ett i Mariehamn. Favoritrestaurangen – med veganmat – finns i Tallinn.

Gud kommer först, jag sedan

tro. – Tänk att jag får ha en relation till Gud i ett postsovjetiskt, sekulariserat Estland – det är nåd, säger Janne Kütimaa, som bor i Tallinn och på Åland. 15.2.2017 kl. 13:51

Janne Kütimaa står och väntar på mig i båthamnen i Tallinn, jag känner genast igen leendet och de svallande lockarna. Vi stiger in i hennes bil – ett bönesvar – och åker till ett kafé strax utanför kärncentrum. På vägen ut från parkeringen räcker hon en ekumenisk broschyr om Guds kärlek till parkeringsvakten. Han ser glad ut, kanske är det första gången den dagen någon talar om annat än växelpengar med honom.

– För tio år sedan bestämde jag att det skulle bli Gud först och jag sedan. Det var inget lätt val, men det är det viktigaste jag gjort i hela mitt liv. Det har inte varit ett lätt liv, men jag har sett hur Gud lett mig framåt, öppnat dörrar när det behövts och stängt andra. De tio senaste åren har varit helt annorlunda än de tidigare trettio, säger hon.

Janne Kütimaa är kontaktperson för Finlands Svenska Adventkyrka i Mariehamn. En vecka per månad bor hon på Åland, två veckor i Tallinn och en vecka i Tartu, där hon studerar teologi vid baptisthögskolan – de har en egen linje för adventister.

Berättelsen om hennes livsväg börjar kanske med en tavla vid husaltaret som stod intill teven i hennes pappas barndomshem.
– Min pappa tillhör setofolket som härstammar från sydöstra Estland, och i deras tradition har man ett husaltare i hemmet. Jag minns att jag tittade på bilden på en kvinna som knäböjde vid ett kors oftare än jag tittade på teve.

Hon gick inte i söndagsskola och ingen berättade något om kristen tro för henne.
– Men vet du – man får aningar.
När det var åskväder samlade hennes farmor henne och kusinerna och tog fram en ortodox bönbok.
– Farmor sa: Kom hit barn, det är åska och nu ska vi be. Där satt hon och läste, och det var första gången jag kände att nu står vi inför någon annans ansikte.

När hon var kring tolv år såg hon dammpartiklarna som virvlade i luften och fångades av solljuset, och tänkte: Är det någon som ser på vår värld på samma sätt som jag ser på dem?
När Estland blev självständigt år 1991 öppnades kyrkdörrarna och en god vän bad henne följa med till adventkyrkans söndagsskola. Ett år senare, då hon var sexton, blev hon döpt.
– Jag visste inget om olika kyrkor, jag hade inte jämfört dem och bestämt mig för just Adventkyrkan. Men det fanns ett tomt rum i mitt liv som behövde fyllas, och det blev fyllt där.
Det var först senare, under studietiden i Åbo, som hon kom till att hon i tiden valt den kyrka som verkligen var rätt för henne.

Som ung vuxen läste hon svenska på Kronoby folkhögskola i ett år. När året var slut ville hon gärna stanna i Finland över sommaren, sökte sommarjobb, och landade på Antons gästhem på Kökar.
– Som storstadsflicka tyckte jag ju att det var hemskt, det kändes så smått. Men efter den sommaren stod jag på Hamnöklippan och tänkte: hit kommer jag att återvända.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Kultur. Åttahundra kyrkosångare från alla nordiska länder utom Island beräknas ha deltagit i dagarna som fylldes av sång och musik till Guds ära. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nyvigda biskopen Irja Askola låter sig inte retas upp av hoten om att bojkotta fem biskopar inom kyrkan. Hon oroar sig däremot för att en aggressiv diskussionskultur ska sprida sig inom kyrkan. 27.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkobesökare i österbottniska Lillkyro uppmuntras att komma till kyrkan i sportdräkt i dag, söndag. Även prästerna kommer att klä sig enligt rekommendationen. 26.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bakgrundsuppgifter på kandidaterna i församlingsvalet blir offentliga när församlingarna i oktober lägger dem i en gemensam databas. 25.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hon började med att ge tio euro i månaden till Unicef. Det var för fyra år sedan. I dag donerar Elisabet Back pengar också till Röda Korset, Kyrkans utlandshjälps fond Kvinnobanken och svenska Individuell Människohjälp. Totalt blir det 30 euro i månaden. 24.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det utkast till instruktioner för penninginsamlingar som Polisförvaltningen utarbetat är, sedda ur församlingens synvinkel, tämligen stränga, konstaterar Kyrkans informationscentral. 24.9.2010 kl. 00:00

Människa. Scenen förändras när rocksångaren blir ungdomsarbetsledare. 23.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det blåser kring ungdomsarbetet i Karleby svenska församling. Oroliga föräldrar har sänt en offentlig skrivelse till både församling och stift och kräver en redogörelse inom två veckor. De ifrågasätter både ungt lekmannaledarskap och drag som de upplever som osunda och problematiska särskilt bland unga. 23.9.2010 kl. 00:00

Kultur. – Det finns utan tvekan en bok som har betytt mer för mig än någon annan – söndagsskolans sångbok, säger Geir Rönning. 23.9.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. – Om du åker taxi och hamnar i en krock, se till att du dunstar med en gång, säger min guide. 23.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närheten till församlingen, verksamheten och känslan att tillhöra en överblickbar gemenskap är några av motiveringarna till att man i Jeppo inte vill ha en fusion av de tre församlingarna i Nykarleby. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att över 16 år fyllda församlingsmedlemmar som grupp skulle få initiativrätt till stiftsfullmäktige. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finländarnas psalmkunskaper är relativt skrala, bedömer de själva. I en undersökning från år 2008 uppfattar 24 procent av dem som svarat att deras psalmkunskaper är mycket dåliga. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. En ung kvinna med två små barn, sjuåriga Dren och fyraåriga Dorsa, har sökt kyrkoasyl i Betelkyrkan i Oravais. 21.9.2010 kl. 00:00

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49