Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finländska debattkulturen – om vi lär oss lyssna.

Sluta skrika och börja lyssna, tack

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Är din hjärna mest gjord av glas eller av modellera? Är den främst präglad av den strikta fadern eller av vårdande föräldrar?


När journalisten och kyrkomötesdelegaten Johanna Korhonen ville ta reda på vad som felas den offentliga debatten i Finland upptäckte hon den amerikanska neurolingvisten George Lakoff. Lakoff har en teori som ger svar på hur människor tänker och argumenterar i många olika slags frågor. När det gäller trafikregler märkte Korhonen till exempel att hon själv tenderar att tänka auktoritativt, som en Strikt far-typ.

– Den som tänker enligt Vårdande förälder-modellen vill parkera bilen där den ryms, trots att där inte egentligen finns en parkeringsplats. Medan Strikt far-typen tycker att man kan parkera enbart i rutan – vilket jag själv tycker är en bra tankemodell i ett sådant fall.


Det handlar alltså om två olika sätt att tänka. Det ena är auktoritetsbundet, föredrar klara regler och principer och oföränderliga sanningar. Det andra är situationsbundet och empatiskt. Lakoff räknar med att en tredjedel av människorna domineras av Strikt far-tänkandet och en tredjedel av Vårdande förälder-tänkandet. Resten har lite av bägge i sig.


– Det är ju inte så att den ena modellen är smart och den andra idiotisk. Båda modellerna är outhärdliga om de dras till sin spets. Strikt far-typen är olidlig i sin oförmåga att ge efter, i sin regelfixation och sin tro på auktoriteter och sin rädsla för straff, men det är också den Vårdande förälder-typ som i sin empati går till ytterligheter och inte har någon som helst förmåga att ta kontroll över en situation, utan bara ger efter och förstår alla, alltid. Vi behöver lite av båda.



– Det har blivit värre, säger Korhonen om den finländska debattkulturen.
Hon kom på idén till sin färska bok Mikä niitä riivaa? (ungefär: Vad fattas dem?) efter år av stor frustration.

– Jag var trött på den ökande hatposten och hatkommunikationen, men dessutom började jag känna mig frustrerad över att också intelligenta och kunniga debattörer visade tecken på att vara helt oförmögna att diskutera på ett vettigt sätt med varandra – till exempel om ekonomisk politik, som är mitt stora intresse.


Hon menar att vi grävt ner oss allt djupare i våra egna skyttegravar. Dagens debatt verkar gynna dem som skriker hårdast och har de mest slagkraftiga argumenten. Det mesta verkar landa i att det finns två alternativ att välja mellan.

– Det fungerar om du ska välja mellan kaffe och te, men i svårare frågor kan man inte tänka så.


Enligt forskare tenderar vi människor att tänka binärt: svart och vitt, upp och ner, höger och vänster, rätt och fel. Journalisterna placerar gärna två ”ytterligheter” i en teve-studio och tror att de har gjort sin plikt och hjälpt människor att fatta beslut.

– Det är lätt för oss att tänka att det bara finns två alternativ. Vi borde känna igen det här hos oss själva, vår benägenhet att falla för den här falska tankekonstruktionen. Vi har hjärnor som trots allt gör det möjligt för oss att höja oss ovanför den nivån, över den svartvita nivån, och fatta att många saker är svårare än så.



Ett hinder i vägen för dialog mellan de två tankemodellerna är glaset i Strikt far-tänkarens hjärna. De som tänker enligt Strikt far-logiken har ofta svårt att vara empatiska och se saker och ting ur en annan människas synvinkel.


– I kyrkliga kretsar tycker jag att man procentuellt träffar på fler Strikt far-typer än på många andra ställen. Kyrkan har för den typens människor erbjudit en trygg referensram, för där finns tydliga auktoriteter, hierarkier och regler. Där finns ordning, reda, konsekvenser och belöningar.

I många år har Korhonen lekt något hon kallar ”iljetys-bingo” i kyrkomötet. Det innebär att varje gång hon hört ordet ”iljetys” (styggelse, något avskyvärt) ur kyrkomötets talarstol då diskussionen handlat om homosexualitet har hon tecknat ett kryss i sin bok.

– Men kryssen har blivit färre med åren. Det är svårare att säga ”din familj är en styggelse” till någon som sitter i samma mötesrum. Om det äckliga finns någon annanstans och om man aldrig träffat någon homosexuell, då är det lätt att säga fult om dem. Men om de verkar vara kyrkomedlemmar och bete sig sakligt vid samma bord, då är det svårare att säga att de är avskyvärda. Man vill ju inte ge en dålig bild av sig själv genom att bete sig som en idiot.


Korhonens mål är att få den andra parten att lyssna.


– Mitt förslag är: sluta undervisa i en minut och lyssna i stället. Lyssna aktivt i en minut, försök faktiskt förstå även om det är jättekämpigt. Hjärnan är 1,5 kilo fett och vatten. Den har miljarder hjärnceller. Den här kombinationen gör att hjärnan inte kan gå sönder, den kan förvandlas även om den skulle kännas som glas. Det här är inte ett krig, det här är en diskussion.



Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Kultur. Åttahundra kyrkosångare från alla nordiska länder utom Island beräknas ha deltagit i dagarna som fylldes av sång och musik till Guds ära. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nyvigda biskopen Irja Askola låter sig inte retas upp av hoten om att bojkotta fem biskopar inom kyrkan. Hon oroar sig däremot för att en aggressiv diskussionskultur ska sprida sig inom kyrkan. 27.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkobesökare i österbottniska Lillkyro uppmuntras att komma till kyrkan i sportdräkt i dag, söndag. Även prästerna kommer att klä sig enligt rekommendationen. 26.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bakgrundsuppgifter på kandidaterna i församlingsvalet blir offentliga när församlingarna i oktober lägger dem i en gemensam databas. 25.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hon började med att ge tio euro i månaden till Unicef. Det var för fyra år sedan. I dag donerar Elisabet Back pengar också till Röda Korset, Kyrkans utlandshjälps fond Kvinnobanken och svenska Individuell Människohjälp. Totalt blir det 30 euro i månaden. 24.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det utkast till instruktioner för penninginsamlingar som Polisförvaltningen utarbetat är, sedda ur församlingens synvinkel, tämligen stränga, konstaterar Kyrkans informationscentral. 24.9.2010 kl. 00:00

Människa. Scenen förändras när rocksångaren blir ungdomsarbetsledare. 23.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det blåser kring ungdomsarbetet i Karleby svenska församling. Oroliga föräldrar har sänt en offentlig skrivelse till både församling och stift och kräver en redogörelse inom två veckor. De ifrågasätter både ungt lekmannaledarskap och drag som de upplever som osunda och problematiska särskilt bland unga. 23.9.2010 kl. 00:00

Kultur. – Det finns utan tvekan en bok som har betytt mer för mig än någon annan – söndagsskolans sångbok, säger Geir Rönning. 23.9.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. – Om du åker taxi och hamnar i en krock, se till att du dunstar med en gång, säger min guide. 23.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närheten till församlingen, verksamheten och känslan att tillhöra en överblickbar gemenskap är några av motiveringarna till att man i Jeppo inte vill ha en fusion av de tre församlingarna i Nykarleby. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att över 16 år fyllda församlingsmedlemmar som grupp skulle få initiativrätt till stiftsfullmäktige. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finländarnas psalmkunskaper är relativt skrala, bedömer de själva. I en undersökning från år 2008 uppfattar 24 procent av dem som svarat att deras psalmkunskaper är mycket dåliga. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. En ung kvinna med två små barn, sjuåriga Dren och fyraåriga Dorsa, har sökt kyrkoasyl i Betelkyrkan i Oravais. 21.9.2010 kl. 00:00

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49