FOTO: Johan Sandberg

Jesus anamma i kyrkan

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare.
22.3.2013 kl. 14:43
– När jag började studera var jag oerhört besviken på kyrkan, säger han.

Jag tyckte de spikat fast Jesus på väggen. Han som kunde befria mig från droger, ge mig en familj och ett helt nytt liv verkade inte finnas med i beräkningarna. Det ska vara Jesus anamma i de sammanhang vi är. Det är enda sättet. Anamma betyder ju bokstavligen att ta emot. Det är bara att fortsätta att lyfta fram gemenskapen med Jesus så länge man får göra det.

Arne Selander var tre år när hans föräldrar skilde sig. Mamma hittade en annan man och relationen till styvfadern blev problematisk när de fick ett barn tillsammans.

– Då fick jag höra att jag inte var hans barn och inte hans kött och blod.
Jag var åtta år.

Problemen förvärrades fem år senare då familjen flyttade från Stensele i Lappland till Stockholm.

– Där blev jag mobbad och kallad lappjävel. Jag ställde till mycket problem hemma, jag stal och var ute utan lov. När jag var fjorton spöade min styvfar till slut upp mig, sa ”Dra åt helvete!” och kastade ut mig ur lägenheten.

Selander fick tag på ett jobb och bostad. Han jobbade fjorton dagar tills han fick sin första lön.

– De pengarna söp jag upp. Jag kom för sent till jobbet och blev av med både jobbet och bostaden. Jag sov utomhus, i trappuppgångar och hos kompisar. Men hem gick jag inte.

Han träffade andra samhällets olycksbarn och lärde sig snabbt hur man ska ta en spruta. Först var det opiumextrakt han injicerade. Sen blev det amfetamin.

– Jag blev en kung och började sälja droger till andra och fick mitt eget behov tillfredsställt.

Systerns böner hjälpte
Arne Selanders storasyster var kristen och bodde i Stockholm. De hade inte bott tillsammans sedan församlingarnas skilsmässa och de hade inte träffats på flera år. Men hon visste vad som hänt. Varje lördag kväll bad hon för honom tillsammans med sina kompisar.

– Jag har hennes ihärdiga böner att tacka, säger han. En dag insåg jag vilken typ jag var. Jag ville inte fortsätta leva så. Den enda utvägen jag visste var att ta livet av mig. Jag hade tillgång till hur mycket amfetamin som helst så jag tog en överdos. Men jag blev inte berusad. Jag kände inte alls av den. Så jag försökte hoppa från fönstret med huvudet före ner i gatan. Men en osynligt vägg en meter före fönstret hindrade mig att komma närmare. Jag gick ut på stan och kom slutligen in på en poliklinik för folk med drogproblem. Jag gick in och sa att jag ville bli avgiftad. Det är fruktansvärt när drogerna går ur kroppen, det kan enklast beskrivas med ordet djävulskt.
 
För att komma bort från sin miljö sökte Selander upp sin biologiska pappa som bodde i Gävle.

– Jag var lite skraj när jag ringde på dörren för jag visste ju inte hur han skulle reagera. Men det var stora famnen direkt. Åh, vad jag har längtat och bett att du skulle komma, sa han. Han tog hand om mig en hel vecka, jag fick mat och vila. Men på söndag väckte han mig tidigt och sade att vi ska till kyrkan. Aldrig, sa jag. Men jag hängde med.

– Det var tråkigt i kyrkan. Då prästen ställde sig i predikstolen sa han att Jesus inte har kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare. Sedan upplevde jag att han började berätta om mitt liv. Jag gav farsan en armbåge i  sidan och frågade om han skvallrat. Det hade han inte. Predikan tog i hjärteroten på mig. Kan det verkligen finnas en Gud som älskar mig? Jag började läsa Bibeln men det hände inte så mycket annat just då.
 
Han drog vidare. Ett tag senare ringde hans pappa och frågade varför han inte var på skolan han kommit in på.

– Jag visste inte vad han talade om. Jag hade inte sökt till någon skola. Men jag åkte till Hållands folkhögskola i Jämtland. En kväll på rummet hörde jag en röst som sa: Ta din Bibel och gå ner i skolans källare! Där satt några ungdomar som spelade och sjöng. Där hörde jag den avgörande rösten; du Arne, allt det där du har bakom dig förlåter jag. Du får börja ett nytt liv. Vill du följa mig? Jag svarade ja och grät. Det var hur underbart som helst.

Erkände allt han gjort
Det första som hände var att polisen kom.

– Till skillnad från tidigare gånger upplevde jag att jag inte skulle ljuga för polisen då Gud förlåtit allt. Jag erkände allt jag gjort. Det var tufft när försvarsadvokaten inför rättegången sa att jag får räkna med minst tre år bakom galler. Kvällen före rättegången hade jag ångest och bad Jesus om hjälp. Jag slog upp Bibeln och läste att vi inte ska bekymra oss för vad vi ska säga när vi hamnar inför rätta. Jag sov gott hela natten.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



Kultur. En film om väckelsepredikanten Lars Levi Laestadius är under arbete, rapporterar Kotimaa24. 19.3.2011 kl. 00:00

Världen. Det är tillåtet att ha krucifix i skolorna. Det fastslog Europadomstolen för mänskliga rättigheter på fredagen. 18.3.2011 kl. 00:00

Världen. Satellit-tv och internet är ett hjälpmedel i krympande andligt livsrum i Nordafrika. 18.3.2011 kl. 00:00

Världen. Den finska evangeliföreningen Sley evakuerar sina missionärer från Tokyo till Finland. Även Såningsmannen evakuerar en utsänd familj med barn från Kobe. 17.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Rabbe Tiainen vill att hantverket ska synas i hans serieteckningar. Han vill bjuda sina läsare på underhållning, men också identifikationsobjekt. 17.3.2011 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Teater och religion har varit en dålig kombination, för den senare. Visst kan en skådespelare som Ville Virtanen förklara att han i rollen som biskop Vergérus i Fanny och Alexander porträtterar en maktmänniska och inte en andens man. Men det rubbar inte den historiska schablonen av teaterns präst som sträng moralist eller maktens pellejöns. 17.3.2011 kl. 00:00

Ledare. Till senaste nytt inom kyrkligt ekonomikunnande hör att lägga upp fastighetsstrategier. Rikskyrkans nya överarkitekt Antti Pihkala ger en grov tumregel: Om över 25 procent av församlingsekonomin går till fastigheter är det dags att tänka om. Antingen är husen i fel användning, eller så lider församlingen av nostalgi och håller kvar för många eller fel fastigheter i sin ägo. 17.3.2011 kl. 00:00

Världen. I Japan blandas rädslan för nya jordbävningar och atomhot med vardagsstöket att skaffa livsmedel och klara sig i en sönderslagen infrastruktur. 16.3.2011 kl. 00:00

Människa. Mikaela Sonck har tvingats försonas med sin barnlöshet. Susanna Sucksdorff har valt att vara barnfri. Båda har skrivit texter om sina erfarenheter i den färska antologin ”Utan”. 16.3.2011 kl. 00:00

Världen. Mahmoud Aldebe, ordförande för Sveriges muslimska förbund, kallar imam Othman Al Tawalbeh avfälling då han anställts av Sofia församling i Stockholm. Även inom Svenska kyrkan har anställningen väckt kritik. 16.3.2011 kl. 00:00

Människa. Som 62-åring började Anders Kronlund om från början. Han lämnade sitt hus i Närpes och flyttade in på 27 kvadrat i Esbo. 17.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Omnämnandet av Gud i scoutlöftet diskuteras som bäst inom scoutrörelsen i Svenskfinland. 16.3.2011 kl. 00:00

Världen. Sofia församling i Stockholm har anställt en muslimsk imam. Othman Al-Tawalbeh har anställts i nio månader för att jobba med mångfaldsarbete i Fryshuskyrkan. 15.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherden i Vasa svenska församling Tor-Erik Store och hans hustru Ann-Katrin åker ut som missionärer. 15.3.2011 kl. 00:00

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00