Gifta inför FPA:s ansikte

Ledare. Urbantidningen Citylehti lyfter i en artikel upp att det finns unga studerande som ingår skenäktenskap för att få en högre studiepenning. 22.9.2011 kl. 00:00

Bakgrunden är i korthet: En studerande i gymnasium eller yrkesskola som bor ensam får ett studiestöd där föräldrarnas inkomster inverkar på bidragets storlek ända tills den studerande fyller 20 år.

Lagen om underhåll av barn säger att föräldrarna svarar för kostnaderna för barnets utbildning även efter det barnet fyllt 18, om detta prövas skäligt. Staten sparar alltså med föräldrarnas goodwill som garant.

Därför synas föräldrarnas inkomster när studerandena anhåller om studiestöd. Det gör de däremot inte om 19-åringen är gift eller lever i ett registrerat parförhållande - och då kan det inverka positivt på studiepenningen med ett par hundralappar till i månaden. Men vill någon faktiskt gifta sig fördenskull?

Redaktören Antti Pikkanen har idkat undersökande journalistik . Ungdomar som av ekonomiska orsaker   riggat en äktenskaplig kuliss har ju inte lust att anmäla det offentligt till bidragsgivarna i en stort uppslagen artikel. Men uppenbarligen finns de: Genom djungeltelegrafen har skribenten enbart i kretsarna kring två Helsingforsgymnasier med cirka 900 elever vaskat fram sex par som uttryckligen gift sig för pengarna. Det är 1,3 procent av eleverna. Kör man samma procent över hela linjen kan man tänka sig en statistisk förekomst på 726 motsvarande par i hela landet.
Milja (18)  och Essi (19) är ett av dem. De har registrerat sitt partnerskap och beskriver det som ett allmänt skämt i bekantskapskretsen och ”som en utmaning av samhället, som om man var anarkist”. Föräldrarna vet inget och när paret är 20 skiljer de sig.

Pikkanens artikel är kanske inte så statistiskt hållbar. Möjligen inte heller ens särskilt representativ om man ser till hela landet. Men onekligen ger den anledning till ett nytt perspektiv också på kyrklig vigsel och vigselrätten överlag. ”Att gifta sig” är inte längre vad det har varit - och när och om det handlar om något man kan göra med ett par hundralappar i månaden  som argument, då är klyftan till kyrkans äktenskapssyn djup, så  till den grad att frågan om vigselrätt osökt dyker upp. Kan kyrklig och civil vigsel faktiskt stå sida vid sida i dagens samhälle, i dagens Finland? Eller handlar det alltmer om helt olika saker?

Man kan tycka vad man vill, men kyrkan har i sin segslitna process kring frågan om samkönade par, välsignelse och äktenskap i alla fall varit tvungen att fundera på frågan om förbundets värde och natur - och förbönsbeslutet var så långt den vägen ledde. Men uddafallen kring studiestödsäktenskapen väcker frågor kring statens syn på ett förbund mellan två människor, valet att leva tillsammans, familjens värde i samhällsbygget? Ska och vill staten att det lönar sig att gifta sig ”på riktigt”? Och i så fall: varför?

Om förbundet mellan två människor inte längre är något annat en ren teknikalitet i registren, ja, vad  är det då egentligen värt?

May Wikström



Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13