Religionsutövning i fokus

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna.

Det tyngst vägande beskedet i denna sak gav Högsta förvaltningsdomstolen för en tid sedan i och med beslutet att en präst som vägrar gudstjänstsamarbete med kvinnliga kolleger inte är behörig att söka kyrkoherdetjänst (se KP nr 8).  Detta med motiveringen att en sådan kyrkoherde uppenbart saknar förutsättningar för att sköta tjänsten.

Bland de lagrum som anförs som grund för beslutet finns intressant nog inte grundlagens religions- och samvetsfrihetsparagraf (§ 11) där det bland annat konstateras att ”till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse”.
Förklaringen kan kanske vara det som förefaller vara kärnan i det nämnda HFD-beslutet, nämligen att en kyrkoherde som förrättar gudstjänst inte utövar religion utan utför ett tjänsteuppdrag. I det fallet är det enligt HFD inte fråga om en sådan religionsutövning som grundlagen tryggar.

På annan
plats i denna tidning skriver biskop Gustav Björkstrand: ”När en präst förrättar en gudstjänst är det självfallet fråga om både religionsutövning och en tjänsteplikt. HFD koncentrerade sig på den senare delen, dvs. om en präst med hänvisning till sitt samvete kan vägra att utföra ämbetshandlingar som genom lagstiftningen hör till hans tjänsteplikt. Det finns ingen möjlighet till detta enligt gällande kyrklig lagstiftning. Svaret blev följaktligen ett klart nej.”
Det är alltså kyrkolagen och kyrkoordningen som ytterst gör det möjligt/nödvändigt att definiera gudstjänsten åtminstone för en kyrkoherdes del som inte endast religionsutövning utan också som tjänstemannahandling.

I och med
detta blir det också omöjligt för präster att generellt hänvisa till den begränsning i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor där det bl.a. sägs att lagen inte tillämpas ”på verksamhet som ansluter sig till evangelisk-lutherska kyrkans, ortodoxa kyrkosamfundets eller andra religiösa samfunds religionsutövning”.
Åtminstone kan en kyrkoherde inte göra det efter det nyligen fattade beslutet i HFD och, som Björkstrand helt riktigt skriver, enligt gällande kyrklig lagstiftning. Och det ter sig orimligt att tro att detta skulle gälla endast kyrkoherdar och inte alla präster.

En fråga som en lekman efter detta måste ställa är hur man skall ”dela på” gudstjänsten om den ses som både religionsutövning och tjänstemannavärv.
Tjänstemannabetoningen förefaller nu ha övertaget eftersom en kraftigare betoning på gudstjänsten som religionsutövning skulle innebära att både grundlagen och lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor måste beaktas på ett helt annat sätt än vad som nu har skett.

En annan
fråga som inställer sig är om kyrkan verkligen vill ha en lagstiftning där gudstjänsten primärt ses eller tolkas som utförande av ett tjänsteuppdrag eller om det kanske vore nödvändigt med en precisering av den kyrkliga lagstiftningen.
Med tanke på kyrkans identitet som en religiös gemenskap är svaren på dessa frågor viktiga långt utöver deras betydelse för frågan hur präster som inte godkänner kvinnliga kolleger skall behandlas.

Det aktuella
beslutet i HFD klargjorde säkert en hel del i fråga om rörelseutrymme och spelregler för präster som motsätter sig kvinnliga präster.
Samtidigt väcker beslutet och dess fokusering på frågan om vad religionsutövning i kyrkan egentligen är nya, svåra frågor om kyrkan som samtidigt ett religiöst samfund och ett offentligt-rättsligt samfund.

Stig Kankkonen



Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. En ung kvinna med två små barn, sjuåriga Dren och fyraåriga Dorsa, har sökt kyrkoasyl i Betelkyrkan i Oravais. 21.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nya tider kräver nya psalmer. Under tre gudstjänster får Radio Vegas lyssnare ta del av nyskrivna psalmer. Psalmerna är resultatet av ett projekt kallat Sakral verkstad. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Både Kyrkans Utlandshjälp och Finska Missionssällskapet lyfter fram matsäkerheten i sina huvudkampanjer i år. 19.9.2010 kl. 00:00

Kultur. Söndagen 19.9.2010 firas Åbodagen för 50:e gången. I kyrkan bjuds det på musik och rundvandring. 19.9.2010 kl. 00:00

Världen. Församlingen i Slätthög i Småland håller bönevaka inför svenska kommunalvalet. 17.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Nykarleby bör gå samman. Det anser gemensamma kyrkofullmäktige efter omröstning. 16.9.2010 kl. 00:00

Människa. Ett missionärsbarn som levt sina första år i Tanzania får flytta till Afrika igen. Nya Afrikakapitel kan börja eftersom kapitlet om barndomslandet är avslutat. Men resan fram till den punkten har varit lång. 16.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. I år är folkhögskolan Lärkkullas internat och lektionssalar fullsatta. Man har redan blivit tvungen att hyra lägenheter åt studerande inne i Karis centrum, bäddplatserna på stiftsgården räcker inte till. 16.9.2010 kl. 00:00

Människa. När Irja Askola var åtta år dog hennes far. Familjen flyttade från Villmanstrand till Lauritsala. Mitt i den främmande och otrygga nya världen styrde hon stegen till kyrkan – och hittade hem. 16.9.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Jag har nyligen bytt adress och vardagsrummet i det nya hemmet svämmar över av flyttlådor. En salig röra av gamla föreläsningsanteckningar, manualer och trasiga ficklampor, men också en hel del minnen. 16.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsvigningarna har duggat tätt det här året. Inom ett år har den evangelisk-lutherska kyrkan fått en ny biskop för det svenska stiftet, en ny ärkebiskop och i helgen skrevs kyrkohistoria med vigningen av vår första kvinnliga biskop. 16.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsvigningarna har duggat tätt det här året. Inom ett år har den evangelisk-lutherska kyrkan fått en ny biskop för det svenska stiftet, en ny ärkebiskop och i helgen skrevs kyrkohistoria med vigningen av vår första kvinnliga biskop. 16.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Anvisningar för prästernas klädsel är godkänd liksom en ny arbetsordning för biskopsmötet. 15.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Skolornas religionsundervisning har en nyckelställning då det gäller att stärka den ömsesidiga respekten, säger biskop Repo. 15.9.2010 kl. 00:00

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59