Göran Larsson är präst och psykoterapeut och skriver om skuld och skam. Skamfilad heter boken, som är en mycket personlig för att vara en fackbok.
– Skammen försätter oss i ett tillstånd av ensamhet och utanförskap. Det är en av mina grunderfarenheter, säger Göran Larsson som till vardags arbetar vid en av svenska S:t Lukasstiftelsens mottagningar, en psykoterapimottagning på kristen grund.
– Skammen är en känsla av att inte riktigt höra till, inte vara någon. Att vandra omkring som en bluff.
– Vi måste liksom överge oss själva och sådant som är viktigt för oss. Också bland känslorna.
Den negativa skammen blir något som är plågsamt isolerande. Samtidigt har skammen också en sund sida.
– Det har vi alla varit med om – ”det där skulle jag inte ha frågat”, tänker vi – och så skäms vi.
Det är skillnad på skuld och skam. Smått farlig också, noterar prästen Larsson som kan sin grekiska. Ordet farmakon på det språket betyder både medicin och gift och samma dubbelhet gäller också för skammen. Det biter inte alls att bli förlåten för det man skäms för.
– Förlåtelse läker inte skammen. Människan blir inte upplyft, förklarar Larsson.
Läs mera i Kp 46/2007.
