Den inre styrkan

Helgelsens dimension är i ett samhälle präglat av egoism, trångsynthet och karriärlystnad sorgligt förbigången. Efterliknandet av Kristi sinnelag är en stark utmaning för oss som lever i en värld där kärlek, förlåtelse och hoppfullhet ofta är åsidosatta. Därför är det viktigt med böcker som fokuserar på ”andens frukter”. Fruktkoden: lösenord till det goda livet är redigerad av Stefan Myrskog.

Femton skribenter analyserar och mediterar kring andens frukter så som Paulus beskrev dem i Gal. 5:22-23: ”Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.” Paulus & C:o hade ganska mycket samma problem som vi har idag. Den antika världen var inte precis präglad av humanism och människokärlek, snarare av olika slag av destruktiva tendenser och levnadsmönster.

Det hade varit bra med en koppling till det här i Fruktkoden, den saknar jag, men i övrigt är texterna synnerligen värdefulla, och det bästa med dem är att de är så samstämmiga. Den röda tråden är ett tittande in i själen: där möter den troende en syndig människa som längtar efter ett gott liv. Inte i första hand i form av mänsklig lycka, utan efter samstämmighet med kärlekens evangelium, att efterlikna Jesus, som är föregångaren i att i alla sammanhang hävda och förverkliga Guds tanke om kärleken och nåden som alltings bärande krafter.

Bo-Göran Åstrand står för en av de mest inspirerade och mest väl sammanhållna texterna i boken. Han skriver om självbehärskning. Om vikten av att inte trycka undan sina känslor utan att bejaka dem, samtidigt som en kristens målsättning är att finna en ”inre styrka”, vilket i Galaterbrevet är det egentliga ordet för självbehärskning. En del skribenter har valt en allegorisk eller analytisk form. Sofia Torvalds beskriver till exempel två kvinnors delade tacksamhet över ett medicinskt besked, medan May Wikström kryssar i själens och andens labyrinter borta vid främmande stränder. Pia Kummel-Myrskogs ”Öar av godhet” fascinerar mig mycket. Hon lyckas på ett pregnant sätt leta fram essensen i vardagens kristendom och samtidigt sätta in den i ett globalt, övergripande perspektiv – med ganska små medel.

”Det enda Gud begär av oss är kärlek” skriver Lars-Johan Sandvik. ”Den moderna västerländska viljan att ständigt förklara och finna heltäckande tolkningssystem är egentligen ett hinder för att lära känna Gud och kärleken …” fortsätter han bland annat. Sandvik menar att poesins och musikens språk kanske kommer närmast att fånga våra erfarenheter, vår längtan. Det har han så rätt i.Hilkka Olkinuora bidrar med att fästa vår uppmärksamhet på det stridbara i Jesus väsen. ”Kristi blick må ha varit mild, men hans blod är starkt och smakar järn” skriver hon. Det är bra att komma ihåg att kristendomen inte handlar om gullighet, utan om Guds kraft.

 Det finns många fler tänkvärda och fina bidrag i Fruktkoden. Samtliga skribenter har lyckats väl med att gå på djupet i frågan om våra moderna kristna lösenord. Boken fyller en synnerligen viktig funktion.