Tove Janssons målande reduceras till en dekorativ kuliss i pjäsen Tove, skriver Erika Rönngård.
Tove Janssons målande reduceras till en dekorativ kuliss i pjäsen Tove, skriver Erika Rönngård.

Svenska teaterns Tove är ett vänligt porträtt av en person som gett så många så mycket tröst

Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41

Det är svårt det där med nationella storheter. Svårt att se dem som människor och inte enbart som just storheter. Svenska teaterns uppsättning lyckas någorlunda bra när det gäller att skaka helgonglorian av Tove Jansson – deras Tove är inte alltid så genomsympatisk. Hon har sina skaparkriser och hon har ungefär lika begränsat tålamod med att vara en ständigt tillgänglig sagomamma som vem som helst skulle ha – men blir aldrig vare sig skandalös eller helt osympatisk. Samtidigt har man reducerat Toves konstnärsskap till just den där lite krisande och ganska bohemiska sidan. Det är mycket prat om vad hon vill göra och att det inte blir som hon vill och inte är lönt, men själva målandet reduceras till en dekorativ kuliss. Tove har glömt bort att Tove Jansson trots viss prestationsångest och trots en del nedgörande kommentarer från kritikerna faktiskt producerade mycket konst och illustrationer och inte bara satt och ondgjorde sig över hur svårt det var.

Helhetsintrycket av pjäsen är ändå gott. Övergångarna mellan de olika scenerna i olika skeden av Toves liv sitter fint och skådespelarna imponerar – det känns som om det verkligen är Tove Jansson vi ser på scenen, både i Ylva Ekblads äldre upplaga och i Alma Pöystis yngre. Pjäsens dramaturgi fungerar också väl – det här är en skildring som vinner mycket på att Tove Janssons familj, som påverkade henne så mycket, gör entre först i andra akten när vi redan fått se föräldrarnas spår i henne. Däremot hade andra akten mått bra av att vara kortare och den avslutande scenen tillför mycket lite nytt till helheten.

Scenerna mellan Tove och fadern Viktor Jansson hör till pjäsens mest berörande – deras hätska motvilja mot varandras åsikter i kombination med en okuvlig kärlek. I förhållandet till fadern förstår man hennes ambivalens helt och fullt. Ännu tydligare mejslas Toves egen familj ut när hon reser till Japan och träffar den unga Miyukis familj, en familj där man till skillnad från Toves egen familj alltid respekterar varandras val.

Men oavsett vilken typ av familj man vuxit upp i kan man ändå fängslas av Mumindalen och dess invånare, och det lyfter Tove fram flera gånger. Tove Jansson skrev den första muminboken under kriget och muminvärlden blev en tillflykt för henne när världen brann. I Tove ser vi hur mumintrollen produktifieras och hamnar på handdukar och tandborstar, men framför allt ser vi hur Mumindalen och dess vänliga och vidsynta invånare talar till vitt skilda personer. Därför känner jag mig innerst inne lättad över att Tove mestadels är ett vänligt porträtt av en person som gett så många så mycket tröst. Trots det där med att man inte ska sätta helgonglorior på storheterna.

Erika Rönngård
Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00
På lördagen inleds mässan i mörker för att sedan övergå till ljus.

Midnatt. – Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen. 17.4.2019 kl. 00:00

Program. Hur firar du påsk? Med musik, stillhet eller äggjakt? Eller kanske lite av allt? Här hittar du påskens program i Helsingfors. Klicka på bilden så får du fram en pdf! 17.4.2019 kl. 00:00
Eric Barco spelar huvudrollen i årets Via Crucis.

lidande. Eric Barco spelar i år rollen som Jesus i passionsdramat Via Crucis: – Det finns otroligt mycket lidande i vår tid. 17.4.2019 kl. 00:00
Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.

förbön. ”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka. 5.4.2019 kl. 13:55
Fred Wilén jobbar som tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Rannsakan. "Men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen." 5.4.2019 kl. 13:51
Det ceremoniella  behöver inte kännas främmande, menar prästen Henri Järvinen.

vigsel. Bröllopstrenden ser inte ut att klinga av, tvärtom önskar dagens brudpar allt högre standard på sin bröllopsdag. Av kyrkan önskar man en stämningsfull ceremoni, det ska kännas festligt att gå fram till altaret. 5.4.2019 kl. 13:41
Pauliina Kittilä är grafisk designer, illustratör och informatör i Petrus församling.

Möjligheter. "Jag tror nyckeln till att få det vi allra mest längtar efter är att våga välja något." 21.3.2019 kl. 20:19
Projektkören Matteus Voice har övat varannan vecka under ett par månaders tid.

Löften. Många av oss är rädda för att engagera oss regelbundet i en hobby. – Ibland blir kraven bara för stora och då låter vi bli att förbinda oss, säger Daniel Jakobsson. 21.3.2019 kl. 20:03
Gruppen Kvinnor mitt i livet under sin terminsstart på Lekholmen.

vardag. ”Kvinnor mitt i livet” heter en grupp som delat och pratat om det mesta, allt från vaknätter och småbarnsliv till åldrande föräldrar och självutveckling. Du är välkommen med! 21.3.2019 kl. 19:16
Slutet nått