Tröjor som gör mer än värmer kroppen
Under veckoslutet bilade min man och jag upp mot Vasatrakten där han har sitt barndomshem som idag är ett dödsbo. Där finns mark att småodla på och kär släkt, några vänner kvar. Det är viktigt att ta sig dit. Ha en koppling kvar efter att föräldrarna dött.
På väg upp tänkte vi stanna och äta thailunch i Björneborg och leta efter helylletröjor på ett hundraårigt familjeföretag, Ratsula, som jag inte besökt tidigare, men jag stötte på en annons om stället några dagar innan vi reste och de annonserade bland annat tröjor för kvinnor och män. Som så ofta föreslår min telefon någonting som jag talat om dagen före och den här gången var det tröjor. Vi spanade efter en varm tröja åt mamma och en annan åt min man. Båda har födelsedagar nu på hösten.
Men vilken service. När hade jag senast blivit så väl omhändertagen på ett varuhus eller i en butik? Vi hittade vad vi skulle ha, men det som utmärkte sig, det som gjorde mest intryck, som gladde oss, som lämnade djupast spår var tjänstvilligheten och vänligheten vi mötte på både dam- och herravdelningen. Jag hade glömt hur det kändes. Minnena från barndomens Stockmann kom till mig när jag efter skolan kunde åka in och prova hattar på hattavdelningen eller gå runt och titta och över allt fanns expediter och de talade svenska om man så ville. På Ratsula i Björneborg fanns en expedit som betjänade oss på svenska. Hon hade gått i Svenska skolan och tipsade om det nya svenska kulturhuset Fiini som vi sedan besökte.
Men nu har det gått några dagar och ännu förundras jag över den goda behandlingen och tillgängligheten till personal. Tänk att ännu få möta sådant i varuhus. Och personalen stödde varandra, letade tillsammans, hade ett gott förhållande som en kund genast kunde avläsa. Välsignade tröjor fick både mamma och min man.
Jag känner igen känslan i församlingen. Häromdagen hade jag haft ett längre samtal om ekonomi med en orolig och ledsen klient. När jag efter samtalet försiktigt rörde vid hennes axel och sa Gud välsigne dig brast hon i gråt.
Att möta vänlighet och Guds kärlek kan vara en bristvara. Vi märker inte ens att vi bygger upp skyddsutrustning omkring oss förrän någon säger ett vänligt ord och vi smälter eller vågar brista.
När jag möter Guds kärlek i Kristus och riktigt tänker på den är det så oerhört stort.
Ty så älskade Gud världen att han utgav sin ende son för att var och en som tror på honom inte ska förgås utan ha evigt liv.




















