När det blev klart att det fanns en stiftsomfattande åsiktslista fanns det inga andra alternativ än att skapa en till, säger Göran Stenlund.
När det blev klart att det fanns en stiftsomfattande åsiktslista fanns det inga andra alternativ än att skapa en till, säger Göran Stenlund.

Åsiktslistor välkomnas – men kan leda till ökad polarisering

kyrkomötesval.

De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster.

28.10.2019 kl. 17:54

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande om att en ny lista, ”En kyrka för alla”, samlar röster inför kyrkomötesvalet. På listan finns namn som Patrik Hagman, Martina Harms-Aalto, Annette Kronholm-Cederberg och Ulla-Maj Wideroos.

I söndags såg en annan lista, ”För Kristi kyrka”, dagens ljus. På den finns namn som Göran Stenlund, Björn Wallén, Karin Saarukka och Matias Gädda.

När lekmännen röstar om platserna i kyrkomötet är det tre platser som ska fyllas. Åland har dessutom ett eget ombud. Traditionellt har lekmannaombuden valts med regionala listor. Senast en lista samlade ”åsiktskandidater” var inför kyrkomötesvalet år 1986, det kyrkomöte som fattade beslut om att öppna prästämbetet också för kvinnor. Den gången fanns det tre listor: två regionala, och en med kandidater för kvinnliga präster.

I år gick listan ”En kyrka för alla” taktiskt ut med att i god tid bilda en samlingslista med kandidater från alla prosterier. Lars-Runar Knuts, lekman från Åbo och tidigare kyrkomötesombud, tycker att tiden är mogen att ge upp de regionala listorna.
– Det här är fräscht och bra och absolut en utveckling i rätt riktning, säger Knuts.

Han påpekar att risken med regionala listor är att man röstar in en kandidat vars åsikter man inte alls kan stå för.
– Man bör också komma ihåg att de frågor kyrkomötet behandlar sällan är regionala. Men väljarna har en tendens att tänka lokalt och regionalt av gammal vana.

Finns det risk för ökad polarisering i och med åsiktslistorna? Så att det är svårt att vara mittenkandidat: man blir automatiskt stämplad som ”liberal” eller ”konservativ”?
– Det är uppenbart att det finns en risk att det går åt det hållet. En viss polarisering kommer listorna troligtvis att leda till. Men det kanske inte är så farligt. Grundtanken, att man har åsiktslistor, är sund, säger Knuts.

Också Björn Vikström, biskop emeritus och universitetslärare i teologisk etik vid Åbo Akademi, konstaterar att poängen med listval är att kandidaterna på listan står för en något så när enhetlig linje – bara på det sättet garanterar man att rösten går till en person som motsvarar röstarens position, även om den egna kandidaten inte blir invald.
– Sedan kan man diskutera vilken eller vilka frågor som är så centrala att de ska fungera som vattendelare mellan olika listor – teologiska skiljelinjer eller syn på i vilken riktning kyrkan ska utvecklas, säger Vikström.

”En kyrka för alla” meddelar att listan vill företräda ”den breda huvudfåran i kyrkan”, men i och med att den ”arbetar för en lösning som tillåter kyrkvigsel av samkönade par” kommer den antagligen att uppfattas som liberal.
Den andra listan, ”För Kristi kyrka”, stämplas då lätt som den mer konservativa.

Göran Stenlund, kyrkomötesombud och kandidat på listan ”För Kristi kyrka”, säger att det blev en överraskning för honom att ”En kyrka för alla” valde att samla kandidater från hela stiftet.
– I andra stift har man länge haft listor som utgått från åsikter, men Borgå stift är ju geografiskt väldigt stort, och därför har vi av hävd haft regionala listor.

Då den första listan blev offentlig fick han många samtal av personer som bad honom ställa upp. De menade att om det ska bli något riktigt val måste det finnas två listor.
– När någon satt igång en stiftsomfattande lista gör ju valmatematiken att det inte längre är någon idé att sätta upp regionala listor. Så jag tror att ingen gör det i det här läget.

”För Kristi kyrka” har ännu inget program, men åtminstone fyra kandidater: Stenlund, Wallén, Saarukka och Gädda. Man strävar efter att fylla alla de nio kandidatplatserna med kandidater från olika prosterier. Ombud för listan är Krister Mård från Pedersöre.
– Att listan heter ”För Kristi kyrka” handlar om att vi vill arbeta för att så många som möjligt ska få del av allt det goda, den välsignelse som Kristus genom sin kyrka kan ge, säger Stenlund.

Sofia Torvalds



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39