"Kvinnliga sökanden var mer kompetent" – val av chef till Kyrkostyrelsen väcker kritik

kyrkostyrelsen.

Skarp kritik riktas mot valet av hög chef till Kyrkostyrelsen. De som anser att den kvinnliga sökanden var klart mer kompetent luftar misstankar om diskriminering. Samtidigt undrar en del om det var fel åsikt i vigselfrågan som avgjorde valet.
"Alla i plenum gjorde sin egen bedömning", säger ärkebiskop Tapio Luoma.

24.5.2019 kl. 10:06

Kyrkostyrelsens plenum valde på onsdag teologie magister Petri Määttä till ecklesiastikråd och chef för Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Määttä fick 7 röster och teologie doktor Aulikki Mäkinen, som har skött tjänsten sedan årsskiftet, fick 5 röster.

Beslutet har väckt kritik och misstankar om diskriminering.

Åsa A Westerlund, som sitter i Kyrkostyrelsens plenum, var mycket förvånad över att föredragningen föreslog Määttä framför Mäkinen för tjänsten. Efter diskussionen och valet lämnade hon tillsammans med Kalervo Salo och Tarja Kantola in en avvikande åsikt till protokollet.

– Vår uppfattning om dem som sökte tjänsten var att Aulikki Mäkinen var den som hade större behörighet och kompetens. Vi uppfattade inte att man kunde välja en person till den här tjänsten som var mindre kvalificerad.

Det kan vara fråga om diskriminering på grund av kön, skriver de i den avvikande åsikten.

Petri Määttä är chef för diakoni och själavård i Lahtis kyrkliga samfällighet. Aulikki Mäkinen är kyrkoherde i Männistön seurakunta, men sköter nu tillfälligt tjänsten som chef för verksamhetsavdelningen.

– Det största problemet är att man inte tillmätte speciellt mycket tyngd till Mäkinen, dels för hennes akademiska kompetens, dels för hennes ledarskapskompetens med tanke på att hon varit kyrkoherde i många år, säger Westerlund.

Verksamhetsavdelningens chefspost blev ledig när den förra innehavaren, Pekka Huokuna, valdes till kanslichef för Kyrkostyrelsen. Det var kanslichef Huokuna som föredrog ärendet för Kyrkostyrelsens plenum på onsdagen.

Pekka Huokuna säger till Kyrkpressen att de sökandes meriter värderats utgående från de kriterier som nämndes när tjänsten utannonserades.

– Doktorsexamen var inget krav. Den beaktades dock som en tilläggsmerit i jämförelsen av de sökande. Erfarenheten som kyrkoherde noterades också med beaktande av tjänstens karaktär. Det väsentliga är att de bedömningar och avvägningar som föredraganden gjort är öppna så att beslutsfattarna har kunnat göra sina egna bedömningar utgående från dem.

Ärkebiskop Tapio Luoma är ordförande för Kyrkostyrelsens plenum. Han säger att det både i beredningen och i diskussionen i plenum handlade om en helhetsbedömning av de sökande.

– Medlemmarna i plenum gjorde sina egna bedömningar och beslut utgående från det material som presenterades och den diskussion som fördes, säger Luoma.

Åsa A. Westerlund berättar att intervjugruppen som beredde ärendet var handplockad. Den var inte vald av Kyrkostyrelsens plenum, och det var inte heller plenum som bestämde kriterierna för vad som söktes.

– Till god förvaltningspraxis hör att den enhet som väljer till en tjänst också är med i beredningen på det sättet att man kan påverka hurdan person det är man söker, säger hon.

Både ärkebiskopen och kanslichefen hänvisar till att de allmänna behörighetskraven för tjänsten är fastställda i Kyrkostyrelsens instruktion. När tjänsten utannonserades definierade Kyrkostyrelsens ledningsgrupp vilka övriga kriterier som efterfrågades hos de sökande.

– De särskilda förutsättningarna för den här uppgiften grundar sig på de linjer som plenum slagit fast om hur Kyrkostyrelsens arbete skall utformas under de kommande åren, säger Huokuna.

– Vad gäller rekryteringsgruppen så ingick i den både en representant för Kyrkostyrelsen ledningsgrupp och en representant från plenum. Det här slogs fast efter en diskussion med ärkebiskopen som är ordförande för plenum.

Påverkade åsikten i vigselfrågan?

I diskussionerna efter utnämningen har frågan ställts om det fanns andra orsaker till att Mäkinen inte valdes – till exempel en positiv inställning till samkönad vigsel.

– Mäkinens åsikt i vigselfrågan är tydlig. Det spekuleras i att det kan ha påverkat beslutet, säger Åsa A. Westerlund.

De här spekulationerna tar stöd i två par siffror. I november när kyrkomötet valde Pekka Huokuna till kanslichef var Aulikki Mäkinen hans motkandidat för den posten. Huokuna vann då med rösterna 58–47. Siffrorna är nästan identiska med hur rösterna föll i frågan om att utvidga kyrkans äktenskapsbegrepp: 59–46.

– Är det så att man nu systematiskt blockerar tillträde till de högsta tjänsterna utgående från synen i vigselfrågan? Jag förstår att den frågan kommer fram i diskussionerna, säger Westerlund.

Enligt henne är det obegripligt att Mäkinen från att ha varit andra kandidat till Kyrkostyrelsens högsta post nu plötsligt inte skulle vara bäst lämpad att leda verksamhetsavdelningen.

Utöver formella behörighetskrav betonades i ansökningskriterierna bland annat erfarenhet av förändringsledarskap. Till Määttäs meriter räknas att han verkat som ansvarsperson inom förvaltningsstrukturprocessen i Lahtis kyrkliga samfällighet.

Westerlund konstaterar att sådana kompetenser är svåra att mäta. För dem som anmälde avvikande åsikt vägde det tyngre att Mäkinen länge varit aktiv i diskussioner om kyrkans framtid, genom kyrkomötets framtidskommitté och i Kyrkostyrelsen.

Aulikki Mäkinen har berättat att hon tänker överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.

– Att överklaga är en konsekvent följd av det här valet, säger Westerlund. Problemet är att det dröjer så länge innan svaren kommer. Frågan om vem som ska sköta arbetet under tiden är öppen.

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelningen sköter kyrkans gemensamma verksamhet, vilket bland annat handlar om att utveckla och stöda församlingarnas arbete. Avdelningens chef är en nyckelperson i den omorganiseringsprocess för att möta framtidens behov som kyrkans centralförvaltning nu är inne i.

– Att avdelningen är i limbo när det gäller chefskapet är inte en bra sak.

Emelie Wikblad
Kyrkpressen och Fontana Media har haft sina utrymmen på sjunde våningen på Sandvikskajen 13 i Helsingfors.

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57
Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34
Slutet nått

Kyrka. Under hösten har samtliga stift i landet arbetat med att förnya sina webbplatser. I december lanserades också Borgå stifts nya webbplats. 9.1.2019 kl. 09:00

Bidrag. Manusförfattare och regissör Klaus Härös film Livet efter döden får Kyrkans mediestiftelses största produktionsstöd, 20 000 euro, hösten 2018. 19.12.2018 kl. 12:00

missionsorganisation. Vid sitt möte senaste vecka beslöt biskopsmötet att inte rekommendera för kyrkomötet att Suomen Lähetyslentäjät ry (MAF Finland) godkänns som kyrkans missionsorganisation. 12.12.2018 kl. 08:00