Fyra scouter från Louhen-Tytöt livade upp kyrkomötesombuden med en sånglek.
Fyra scouter från Louhen-Tytöt livade upp kyrkomötesombuden med en sånglek.

Kyrkomötet mötte unga

Kyrkomötet.

Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan.

10.5.2019 kl. 17:30

Kvällens programvärdar Tanja Holm och Vilma Saarinen uppmuntrade kyrkomötesombuden att lyssna, anteckna och ta med sig det de fick höra under kvällen.

Tanja Holm konstaterade att unga nog får komma till tals i församlingens verksamhet – visst får de välja färg på stolarna i ungdomsutrymmet. Men när det kommer till större frågor, i församlingen eller på nationell nivå, är kyrkan sämre på att lyssna på de unga.

Tanja Holm och Vilma Saarinen ledde programmet.

– Det krävs att människor möter varandra ansikte mot ansikte, för att man ska få en bättre uppfattning om att vi unga faktiskt finns, säger Kajsa Lassila.

Hon och Tanja Holm representerade tillsammans Måns Vikström och Axel Kaaro unga i Borgå stift och Ungdomens kyrkodagar.

Kajsa Lassila, Måns Vikström och Axel Kaaro berättar om Ungdomens kyrkodagar.

De fick berätta för kyrkomötesombuden hurdana frågor och tankar som varit framme på Ungdomens kyrkodagar – till exempel miljöfrågor, hur kyrkan kan stöda fadderskap och parokialprincipen.

– Det är något många unga i Borgå stift skulle vilja ha förändring på, att man när man flyttar för att studera eller jobba skulle få välja sin församling, säger Måns Vikström.

Kajsa Lassila berättar att många ombud var intresserade av UK:s koncept och tyckte att det skulle kunna föras vidare till andra stift. Men även om UK var bekant tycktes det vara lite oklart ifall kyrkomötet hört om de beslut som skickats till dem.

– Det var en intressant sak som vi faktiskt frågade delegaterna, hur de under sina fyra år har märkt när UK skickat något till dem, säger Tanja Holm. Borde vi kanske revidera hurdan vår kontakt är till kyrkomötet? Så vi säkerställer att det kommer fram.

Öka delaktigheten genom påverkansgrupper

Ett par dagar tidigare hade kyrkomötet fört en diskussion om att utveckla ungas och unga vuxnas delaktighet i kyrkan. Ärendet gick vidare till lagutskottet.

Enligt förslaget som kyrkostyrelsen ställde fram skulle ungas delaktighet förverkligas genom att det görs obligatoriskt för församlingarna att höra unga och grunda påverkansgrupper. Påverkansgrupperna skulle delta i beslutsfattande och genomförande av församlingens verksamhet. En central poäng i förslaget var att grupperna tillåts ha olika former och praxis på olika orter.

I diskussionen framförde en del kritik mot att man skapar bestämmelser, mer byråkrati och krav på församlingarna.

– Skulle man kunna främja ungas delaktighet på något annat sätt än med en obligatorisk påverkansgrupp? Är deltagande i förvaltningen verkligen det bästa sättet att stärka ungas delaktighet i församlingen? frågade biskop Seppo Häkkinen.

Andra tackade kyrkostyrelsen för ett utmärkt förslag som kräver att församlingarna agerar, men lämnar ramarna öppna.

Är påverkansgrupper för unga en bra idé?

– Som idé tycker jag att det är helt bra, men jag hoppas att det inte blir för styvt, säger Tanja Holm.

Både hon och Måns Vikström tycker att församlingar i så fall behöver ha stor möjlighet att påverka hur de tillämpar det.

Holm ger ett exempel från en församling som inte lyckats få igång ett ungdomsråd, utan istället tar in ungas tankar till beslutsfattandet i församlingen som en del av hjälpledarskolningen.

Kommunikationen måste bli mångsidigare

Kyrkomötet fick under veckan även ta del av framtidsutskottets tankar om framtidsredogörelsen "Kyrkans fostran 2030". Utskottet konstaterade att temat är angeläget.

– Vår kyrkas framtid är beroende av barnen, ungdomarna och deras kristna fostran. Strukturförnyelser, förvaltning och lärotvister blir betydelselösa, om vi inte kan ta hand om dessa minsta och deras familjer, sade framtidsutskottets ordförande Katri Korolainen.

Utskottet hade lyssnat till experter på kommunikation och sociala medier och konstaterade att kyrkans kommunikation måste bli mångsidigare för att nå barn och unga. När kyrkan tar sikte på framtiden ska man fortsätta satsa på att stöda dop och fadderskap och kommunikationen ska ges tillräckliga resurser.

Emelie Wikblad



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39