Lokala församlingar spelar en central roll inom mathjälpen.

Bättre mathjälp är målet för ett nytt tvåårigt projekt

Matsvinn.

Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt.

2.5.2019 kl. 00:00

Helsingforsförsamlingarna och staden utvecklar som bäst mathjälpen i ett gemensamt tvåårigt projekt. Målet är att göra mathjälpen så smidig, mångsidig och lättillgänglig som möjligt. Katja Lehtola är en av de projektansvariga på Helsingfors samfällighet.

På vilket sätt förbättras mathjälpen helt konkret?

– Det är de lokala församlingarna, många organisationer och stadens servicecentraler som gör ett stort jobb med det här. Olika typer av billiga eller kostnadsfria gemensamma måltider ordnas redan nu runtom i Helsingfors. På en del av utdelningsställena får man också ta med sig mat hem. Ofta finns också en diakon på plats.

– Tillsammans med Helsingfors stad utvecklar vi också fältarbetet. Stadens socialarbetare jourar varje vecka och är beredda att hjälpa och ge råd vid de stora matköerna i bland annat Kvarnbäcken och Hursti.

Ni vill fokusera på matsvinn som tidigare inte kommit till nytta? Vilket svinn är det och räcker det till alla?

– Vi får en terminal för matsvinn vilket kommer att göra att vi bättre lyckas ta till vara stora partier av överbliven mat från industrin och partihandeln. Vi undersöker också möjligheten att använda matsvinn från skolbespisningen. Just nu råder det ingen brist på överbliven mat utan fullt duglig mat slängs fortfarande bort. Med tanke på miljön skulle det vara fint om allt svinn togs till vara.

De som uppsöker mathjälpen erbjuds att delta i social verksamhet, vad innebär det?

– Här spelar de lokala församlingarna och stadens servicecentraler en central roll. Om man ser på utbudet på cervicecentralerna i östra Helsingfors under en vecka så finns till exempel keramikkurser, arbetslivsgrupper, snickarverkstäder och utfärder. Vi vill också uppmuntra människor att starta egna grupper och kurser som skulle intressera dem, då kan församlingarna och staden hjälpa till genom att erbjuda lokaler.

Skulle Vandas modell ”Gemensamt bord”, där man äter tillsammans, fungera i Helsingfors där 750 personer besöker till exempel Kvarnbäcken dagligen?

– Modellen som sådan kan inte överföras till Helsingfors, men vi kan lära oss mycket av hur de exempelvis organiserar logistiken kring matsvinnet. Vi vill snarare utvidga nätverket för mathjälp och erbjuda olika alternativ för olika situationer.

Ulrika Hansson



Människa. För Magdalena Snickars är amatörteatern mer än ett uttryckssätt. Den handlar också om en gemenskap där alla är viktiga och värdefulla. 8.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under en månad lyfts kristen tro fram i en massiv mediakampanj i Storhelsingfors, men alla är inte övertygade om att evangelisation i huvudstaden behövs. 7.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. När Kyrkpressen dimper ner i postlådorna nästa veckas torsdag ser den alldeles ny och annorlunda ut. – Vi har gått in för en mera modern design men läsarna känner nog igen sig, lovar Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 6.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen inleder svenskspråkig verksamhet under ledning av  teologie magister Sebastian Grünbaum. 5.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Karleby församling firade i lördags sina 500 år genm att ordna en medeltidsdag. 5.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands första ekumeniska regnbågsforumet hålls den 15–16 oktober på det finska församlingsinstitutet i Träskända. Temat för forumet är ”Vägen kallar till goda gärningar – tid för lika mänskliga rättigheter?”. 5.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Enligt Radio Dei är det mångåriga sexuella trakasserier som ägt rum under terapitillfällen som är orsaken till Markku Koivistos avskedande från Nokiamissionen. 5.9.2011 kl. 00:00

Kultur. Tornerspel, latinsk mässa och medeltida musik. På lördag slungas kyrkbacken i Karleby 500 år tillbaka i tiden. 2.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den allmänna bloggfunktionen försvinner när Kyrkpressen.fi förnyas. 1.9.2011 kl. 00:00

Människa. Sjukdomen kom plötsligt efter att den yngsta dottern föddes 1989. Sju år och sju vistelser på psykatriska enheten i Vasa senare fogade sig Heddy Norrgård i att Gud också använder mediciner för att bota. 1.9.2011 kl. 00:00

Övriga. Finländarna är ett tystlåtet folk som ogärna pratar med främmande människor. Om och om får vi höra denna sanning om oss själva, om och om upprepar vi den. Det krävs något utöver det vanliga för att vi ska kommunicera verbalt med vilt främmande människor på gatan. 1.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07