Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

En fastetid som börjar i den egna garderoben

ekofasta.

Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig.

1.3.2019 kl. 17:40

En grönare livsstil var något Ida Haapamäki strävade efter redan som tonåring; hon använde mormors gamla kläder, pappas flanellskjortor och köpte kläder på loppis – massor av kläder.

– Då köpte jag mig bara ett gott samvete, samtidigt som jag ändå köpte nyproducerade kläder. Det mest ohållbara var att det var så kopiösa mängder.

För några år sedan började hon verkligen ifrågasätta sin klädkonsumtion.

– Mina egna värderingar spelade in, men också tanken på miljön och att jag vet under vilka förhållanden kläderna produceras. De förhållandena tål inte dagsljus överhuvudtaget och jag vill inte vara med och stöda det.

Förutom att köpa begagnat började hon ännu oftare reparera och modifiera kläder hon redan ägde.

– Det mest ekologiska plagget är det du redan har hemma.

Den viktigaste insikten var att det inte går att köpa sig ett grönt och hållbart liv.

Vad innehåller en hållbar garderob?

– Jag ser det ganska radikalt: kläder eller saker eller vad som helst som du inte använder är ohållbart. Det spelar ingen roll hur etiska eller ekologiska produkterna är om du inte använder dem.

Hur en fungerande basgarderob ser ut är väldigt olika för olika människor, beroende på jobb och livsstil.

– Man måste komma fram till vad som är viktig för en. Och helst satsa på de plaggen och anstränga sig för att ta reda på vad som skulle vara hållbart.

En av de viktigaste sakerna är att plaggen inte blir oanvändbara efter några tvättar. Att satsa lite mer pengar på god kvalitet gör också att det känns mer motiverat att ta hand om kläderna – något som spelar en stor roll för hållbarheten.

"Köp mindre, köp bättre, använd längre, tvätta mer sällan – det är en ganska bra början."

Hon förstår varför valen kan kännas betungande. När du fördjupar dig i ämnet upptäcker du snart att en mängd faktorer spelar in: Vad är materialet? Var har plagget producerats? Hur dyrt har det varit – vem i tillverkningsprocessen får sin del?

Vad tittar du efter när du köper kläder?

– Det allra första jag kollar är: vad är det för material? Och så kollar jag vilket märke det är. Jag har antagligen haft tusentals plagg; jag har rört vid många material, så jag har fått en viss känsla för vilka material som är behagliga och funkar för mig.

Akryl väljer hon bort direkt. Det är ett material som inte går att återvinna, och som snabbt noppar sig och blir fult. Lite akryl blandat i ett ylletröja kan fungera; samtidigt är problemet med blandtextilier att de är nästan omöjliga att återvinna som råvara. Polyester undviker hon, förutom i en del sportkläder, på grund av mikroplasten som materialet ger ifrån sig.

En existentiell fråga

Ida Haapamäki tror att vi ofta har svårt att skilja på behov och begär.

– Om jag nu skulle köpa ett nyproducerat plagg kan jag vänta ganska länge, tills jag hittat det rätta och tagit reda på vad som är ett bra köp.

Hur våra val påverkar miljön och de människor som producerar varorna vi konsumerar är en stor existentiell fråga. Att prata om och uppmuntra till en mer hållbar livsstil utan att ställa krav på människor är svårt, tycker Haapamäki. Hon har märkt att det är ett ämne som väcker mycket känslor.

"Vi ska inte säcka ihop under trycket och strunta i allt – men vi behöver nog kämpa på mer."

Vi kan inte tro att vi genom att leva ekologiskt på ett område kan kompensera för resten, påpekar hon. Att börja med små steg är bra – så länge de följs av fler steg.

– Det börjar vara lite bråttom.

Enligt henne handlar det också om global rättvisa. Varför ska vi i Finland ha rätt att köpa saker billigt på bekostnad av människorna som arbetar med att producera dem?

– Min process har varit ganska lång. Jag förstår att om du inte alls har tänkt på det, då är det tufft. Men det finns mycket information att få. Du behöver inte ta reda på allt på egen hand.

Om jag vill tänka över min klädkonsumtion under ekofastan, vad kan jag göra?

– De flesta kan ta ett beslut att ha ett köpstopp. Du behöver med största sannolikhet inte gå omkring utan kläder bara för att du inte köper nytt på en tid. Det kan vara ett gott tillfälle att se över impulsen att konsumera.

Därtill tänker hon att är det bra att ha koll på sin garderob, vad som finns i den, vilka kläder du inte längre använder. Hon tipsar om att ordna klädbytardag med sina vänner.

– Om du verkligen vill ha förändring kan det vara bra att undvika frestelser: gå inte i affärer, avprenumerera nätbutikernas nyhetsbrev.

Ida Haapamäki tycker också att vi kan öva oss i att känna tacksamhet för våra ägodelar – och uppskattning för de resurser som använts för att vi ska kunna ha dem.

Vad är Ekofasta?

  • Hållbar klädkonsumtion är temat för årets Ekofastakampanj som pågår 6.3–20.4.
  • Lyssna på ekofastapodden, med bland annat Ida Haapamäki som gäst: ekofasta.fi/poddar.
  • Klädbytarjippo i biskopsgården i Borgå 9 april. Kolla om din lokala församling vill ordna klädbytartorg.
Emelie Wikblad



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39