Julen kan vara ganska bra även om den inte blir perfekt.
Julen kan vara ganska bra Àven om den inte blir perfekt.

Sex tips för mindre stress i advent

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52

1. Vägra uppgradera. Plocka bort i stället

De flesta av oss samlar på oss advents- och jultraditioner under ett helt liv. Alltså blir de fler. Och fler.
För många år sedan hittade jag världens gulligaste tygängel med 23 små söta fickor på magen och en stor på stjärten. Perfekt att ha som julkalender och fylla med små grejer som barnen hittar varje morgon när de stiger upp. Idag tänker jag: jag borde snabbt ha lagt den tillbaka på inredningsbutikens hylla och i stället vant barnen vid att de får scouternas julkalender och möjligen en bit choklad.

När jag ser på ängeln idag fylls jag närmast av – aggression. Jag försöker köpa grejer i reserv men det slutar ändå med att jag springer genom någon affär i desperation efter jobbet och plockar på mig oekologiskt plastskräp eller oändliga mängder läppcerat och hårspännen och blinkande reflexer. Det blir överraskande dyrt.

Någon gång när jag var ung och energisk och bara hade ett barn startade jag komplicerade traditioner av julbrev, julkort och ceremonier på julaftonsmorgon. En del av dem har jag slopat idag, inte för att jag ville det men för att mina krafter tog slut. För oss finlandssvenskar blir det inte bättre av att vi ska klämma in både självständighetsdagsfirande och luciaceremonier i december.

Inför alltså traditioner först efter moget övervägande. Ställ dig alltid tveksam till att göra något bara för att dina föräldrar gjorde det eller för att det såg så mysigt ut hemma hos din syster. Till och med en julkonsert kan lätt bli något som någon familjemedlem får för sig att ska återkomma. Ordnar du en trevlig luciafest för barnens kompisar så hej hopp sitter de där med tindrande ögon följande år och frågar när festen ska gå av stapeln.

Uppdrag: Ordna julmöte, där alla i familjen samlas till gemensam överläggning. Vid det mötet diskuteras till exempel det faktum att föräldrarnas tid och krafter är en sinande naturresurs och att krimskrams är dåligt för miljön. Sedan kommer ni gemensamt överens om vilka av era jultraditioner ni absolut vill hålla fast vid och vilka ni kan släppa fria och låta flyga iväg till någon annan behövande familj eller kanske ut i det universum där onödiga jultraditioner självdör.

2. Vägra tjuvstarta. Skjut upp i stället

Tiden inför jul är fastetid, inte frosseri-tid. Och fasta innebär att vara stilla, skala ner, äta mindre, konsumera mindre. Hur främmande det än låter är julaftonen fortfarande fasta (därav lutfisken). Festen börjar egentligen först på julnatten.
För en julälskare som jag är det här ett tungt faktum att jobba med.

En person som jag talade med inför den här artikeln berättade att hon börjar sina julförberedelser exakt den första advent med att plocka fram adventsljusstaken, fyra ljus och en elljusstake att ställa i fönstret. Den andra advent plockar hon fram en elljusstake till och ställer den i ett annat fönster. Och en tredje den tredje advent, och en fjärde den fjärde advent. Den 22 december kommer gran och övrigt julpynt in, men så stannar pyntet också kvar fram till tjugondag knut.

Det här klarar inte jag för jag har läst lite för många jultidningar under åren och min julväntan börjar med att jag byter kuddfodral på prydnadskuddarna i soffan. Sylvias julvisa börjar jag klinka på pianot redan i november, men det beror på att jag är en så usel pianist att jag måste börja öva i tid.
Men det finns en hel del av det som är jobbigare än att byta kuddfodral som går att göra efter att man repat sig från julaftonens och juldagens ansträngningar. Till exempel glöggfesterna. Varför inte ordna dem efter jul i stället för innan? Och tänk om det stora pepparkaksbaket ordnades annandag jul i stället?

Känns det hemskt? Tugga på det lite. Måste allt vara förväntan? Kanske något kan vara eftervärme.

3. Säg nej till att vara kock, hushållerska, tjänarinna och värdinna

När jag var en ung mamma firade jag för första gången jul hos min dåvarande mans släkt i Österbotten. Där upptäckte jag till min oerhörda förvåning att olika familjer har helt olika julmat på sitt julbord – och helt olika sätt att fira jul. Det fanns inte syltlök, i stället fanns det köttbullar. Det fanns inte sikrom, lök och smetana, i stället fanns det lutfisk. Jag var förkrossad.
Idag känner jag mig pressad av den där inre rösten som ropar ”syltlök! syltlök!” när jag rusar genom matbutiken och slänger ner saker i min enorma kundvagn dagarna före jul. Varför måste jag vara så krävande?

Varför bär jag på den här längtan att jag ska vara en person som på riktigt klarar av att vrida ihop rätterna i Lantlivs julnummer? Varför står jag där före glöggfesten och hyperventilerar och virar in dadlar i bacon? Min man har helt tydligt inga sådana ambitioner. I vår familj (liksom i de flesta andra familjer jag känner) är det jag, mamman/frun, som axlat ansvaret för den perfekta julen.

För många kvinnor är tiden före och under jul en kamp mot den inre perfektionisten som vill att allt ska vara så vackert, att allt ska vara som det alltid varit, att alla ska vara så glada och lyckliga och tacksamma.

Tänk om jag i år skulle:
Fasta från mitt behov av att ha det snyggare än jag brukar ha det.
Fasta från mitt behov att bjuda på bättre mat än jag brukar laga.
Fasta från mitt behov att verka lugnare än jag är.

Övning: Ta fram fjolårets ledsna dörrkrans och ge upp tanken på att binda en själv. Lägg dig i soffan med den elektriska värmedynan. Tryck den mot magen och börja äta choklad.

4. Dämpa julklappshysterin

Julklappar är knepiga. De flesta vuxna klarar sig utmärkt utan julklappar. Till dem kan man säga: Tänk om vi i år skulle komma överens om att inte ge julklappar till varandra?

En stor insikt som jag fått är att min man inte med sitt sjätte sinne kommer att kunna luska ut vad jag vill ha i julklapp. Finns det alltså något jag behöver och hemskt gärna vill ha (en tröja, hudkräm, en bok) så är det klokaste att i god tid före jul säga ”kan jag få det här i julklapp tack” och så kan båda två dra en lättnadens suck. Det här alltså om du – liksom jag – har svårt att ge upp din längtan efter att få en julklapp av din partner.

Små barn behöver inte många julklappar. Det knepiga är barn i skolåldern som dessutom gärna jämför julklappar med varandra. Men många barn idag har full förståelse för att vi håller på att konsumera sönder vår jord och att vi inte kan fortsätta så här. Fråga dem vad de tycker, våga ta diskussionen. Kanske de kan välja en sak som de verkligen, verkligen önskar sig, och det andra får vara? Kan flera i släkten slå ihop sig för att skaffa den där ena saken blir det billigare för alla.

En familj jag känner valde att inte ge julklappar till varandra i år, i stället åker de på våren på en resa tillsammans. I en annan familj ger alla en julklapp till någon i familjen, vem som ger till vem lottas ut, och julklappen får inte kosta mer än omkring 30 euro.

En bra julklapp kan vara att vi gör något tillsammans – och det där något kan man lyckligtvis göra efter jul. Förslag: åka skidor, hoppa på trampolin tillsammans eller paxa en hel kväll där alla i familjen faktiskt tar sig tid att spela brädspel.

5. Välj

Det är hemskt att välja men ibland måste man.
Jag tycker till exempel väldigt mycket om julblommor, men vi har bara ett litet bord att ställa dem på. Jag kan inte ha julstjärna, amaryllis, julros och hyacint, för då finns det ingen plats att ställa ner tekoppen på. Så jag väljer hyacint.

Jag älskar julbakverk men också i år blir det bara pepparkakor, för det är ett grupparbete och då står jag ut med processen. Och för min inre pianist blir det som sagt Sylvias julvisa, för det arrangemang vi har går i a-moll och julen är alldeles för mycket av allt om man dessutom ska fixa förtecken (att komma ihåg att trycka på de där svarta tangenterna också).
I år tänker jag skaffa julbakverken på skolans julbasar och sedan frysa ner dem. Där kan jag säkert köpa den där dadelkakan som jag haft som avsikt att baka i tjugo år men aldrig kommit igång med.

Författaren och prästen Hilkka Olkinuora har i sin familj tillämpat tanken att alla får välja En Sak. Det kan vara: lägga ner ljus på begravningsplatsen på julafton, gå i julkyrkan, baka pepparkakor, ha sikrom på julbordet, få en viss, viktig julklapp.
Den här ena upplevelsen garanteras man. Resten är bonus. Resten är nåd.
Och dessutom – om vi skalar bort tillräckligt – kan resten till och med vara frid.

Ylva Eggehorn har skrivit en jättefin psalm, nr 822 i psalmbokstillägget, som heter Innan gryningen (eller Så kom du då till sist). Den handlar om den Jesus som finns bortom våra bilder. I den bygger vi katedraler mot himlen, medan Jesus går neråt. Han är ett barn som ligger på ett jordgolv och fryser om vi inte griper in. Han är en flykting som kommer över bergen. Han är en sång som vi glömt, en sanning som vi förrått.
Det är inte julstressen som kommer i december, det är den här bebisen-flyktingen, mannen som stiger ut ur alla tomma gravar.

Övning: Glöm julevangeliet i år men läs Markusevangeliet i stället. Det är det kortaste av dem alla så om du läser en bit varje dag hinner du igenom det till jul. Kom ihåg att äta choklad medan du läser.

6. Blunda och förneka

Tips från en Facebookvän: Säg till alla att du har migrän och diarré och låt någon annan fixa julen.

Sofia Torvalds

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20
Kyrkoherdarna Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store tror att det finns en beredskap i kommunen att slå ihop församlingarna.

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33
Ann-Christine Nordqvist-Källström och Susanne Westerlund välkomnar adventstiden och De vackraste julsångerna.

de vackraste julsĂ„ngerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09
Lisa Enckell

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56
Slutet nÄtt

Avteckning. President Mauno Koivistos minnesmärke på Sandudds begravningsplats avtäcktes i söndags. 27.11.2018 kl. 15:24

VĂ€lgörenhetsskatt. Kristdemokraternas ungdomsförbund vill ersätta kyrkskatten med en välgörenhetsskatt. Den skatten skulle alla finländare betala. 28.11.2018 kl. 07:30

helsingfors bokmĂ€ssa. Biskoparnas författarintervjuer och det traditionella offentliggörandet av årets kristna bok ingår inte i årets bokmässoprogram i Helsingfors. 24.10.2018 kl. 13:22