Måste religiös identitet följa någon sorts logik? undrar Koko Hubara.
Måste religiös identitet följa någon sorts logik? undrar Koko Hubara.

Hon är kristen, jude, arab och arbetarklass

religion. – Folk försöker få mig att välja. Är du hälften si och hälften så? Men jag vet att jag är helt och hållet alltihop, säger Koko Hubara, författare och chefredaktör för webbmediet Ruskeat Tytöt. 1.11.2018 kl. 14:56

Koko Hubara växte upp i Vanda, i samma hus som sina morföräldrar, föräldrar och systrar. Det var ett hus med grönsaksland och bärbuskar och hundar och katter, och det kallades ”kibbutzen”.

Där fick alla rum. Papperslösa flyktingar gömdes där, och där ordnades en verkstad där man sydde kläder åt gatubarnen i S:t Petersburg.
– Både hemma hos oss och hos min pappas släkt i Israel var familjen ett brett begrepp. Man behövde inte vara biologisk släkting för att räknas.

Hon växte upp i ett arbetarklasshem där två religioner, kristendomen och judendomen, levde sida vid sida.
– Det jag lärde mig hemma är att man hjälper sina närmaste och att alla bokstavligen har samma värde. Vad än någon behövde var min mormor där blixtsnabbt och fixade.
Dagen började med läsning av Helsingin Sanomat, dagens ord och bön. När hon gick hem till kompisar förvånades hon över att de inte läste bordsbön före maten. Men familjen firade också judiska högtider och försökte äta kosher.

Ingen grälade någonsin om religion. Och från första början var det klart att barnen själva får välja vad de tror på.

Koko Hubara är både kristen och jude.
– Men i befolkningsregistret kan man kryssa i bara en ruta.

Hon blev döpt i den lutherska kyrkan. I skolåldern skrevs hon in i den judiska församlingen för att kunna börja i judiska skolan. Men hon trivdes inte, utan ville tillbaka till sin gamla skola i Vanda. Hon blev lutheran igen och gick skriftskolan. Efter skriftskolan lämnade hon kyrkan. För fyra år sedan blev hon medlem igen.
– En människas liv passar inte alltid in i de lådor som man ska kryssa i. Vårt liv och vår identitet förändras. Som tonåring lämnade jag kyrkan för att jag inte stod ut med diskussionen om sexuella minoriteter. Nu vill jag vara medlem och påverka från insidan, rösta på någon som tycker som jag.

Samtidigt har hon i många år tänkt på att konvertera till judendomen.
– Det vill jag inte göra förrän jag hunnit fördjupa mig i den judiska tron. Det är en andlig resa, inte ett ställningstagande. Men jag har alltid studsat mellan de här två religionerna. Jag har inget behov av att bli buddhist. När Jehovas vittnen knackar på min dörr säger jag: Tack så mycket men jag har redan tillräckligt många religioner i mitt liv.

Hon har inte upplevt sin judiska identitet som svår, helt enkelt för att folk inte ser henne som jude.
– Människor ser judarna som vita. Om man antar något om mig tror man att jag är muslim, eller är av indisk härkomst. Efter att jag offentligt började tala om de här sakerna har jag upplevt en viss antisemitism. Jag har fått hemska meddelanden. Men de har alltid kommit från ytterhögern, aldrig till exempel från muslimer.

Hennes pappas familjs rötter finns i Jemen. När hon diskuterar religion med andra araber har de kommit överens om att vara solidariska med varandra.
– Det har varit en helande diskussion för mig. Arab är vanligen synonymt för muslim, och man glömmer att det också finns kristna och judiska araber. Vi grälar inte, vi funderar hellre på vad vi kan göra tillsammans. Min egen arabiska tradition är ju bortspolad, så det har varit tröstande att hitta egna bland andra religioner.

När hon var ung och blev politiskt aktiv förvånades hon över den religionsfientlighet som kunde dyka upp hos vänstern.
– Varför gör ni det så svårt? tänkte jag. Vi har ju de här värderingarna tillsammans, och det är samma värderingar jag fått av mina kristna morföräldrar. Varför ska Gud ha med det här att göra?

I sin bok Bruna Flickor ville hon skriva om att hennes identitet alltid varit tydlig och oproblematisk för henne själv. Det är då hon lämnat hemmets trygga väggar som andra försökt få henne att vingla och snubbla.
– Först när jag konfronterades med andras blick kom den här insikten att man är på något visst sätt när man är kristen eller finländare eller utländsk. Och jag fyller inte rätt kriterier. Inget barn borde råka ut för det. Barn ska vara fria att drömma och förverkliga sina drömmar. Om man tidigt blir låst i en roll kan det vara svårt att tänka ”jag kan bli vad som helst”. Särskilt om man inte ser sig själv i tidningar eller i den offentliga debatten, eller enbart i negativa sammanhang.

Den trånga bilden har också en koppling till hennes arbetarklassbakgrund.
– Det finns en fördom om att människor som inte har utbildning inte kan någonting om någonting, att deras åsikter inte har någon betydelse. Mina föräldrar har nio år grundskola bakom sig. Och ändå var det de som förde mig till konstmuseer och köpte böcker och lärde mig två språk och en massa böner. Den här klassaspekten är jätteviktig för mig. Hur talar vi om människor som tillhör arbetarklassen? ”De är sådana idioter att de röstar på Sannfinländarna.” Så svartvitt är det inte.

När hon växte upp brukade hon gå till Fazers kafé men sin mamma. Där drack de kaffe och åt banana split och trivdes.
– Först när jag var äldre fattade jag att det var ett ställe för finare folk, inte för sådana som vi som kom från en Vandaförort med buss. Mina föräldrar tog oss till årets naturfotogala, de reste med oss. De lärde oss att gallerierna och museerna och biblioteken och kyrkorna tillhör alla – också oss.

Sofia Torvalds



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00