Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

Skapar en plats där det finns någon som förstår

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Du är ute och julhandlar i trängseln, går i snöslasket på en julbelyst gata. Av människorna du möter där i stormarknaden, köpcentret, på gatan kommer varannan – statistiskt sett – att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv. Depression är vanligast, men det kan också handla om ångest, fobier eller beroenden.

Varför talar vi så lite om psykisk ohälsa trots att det är så vanligt?

– Jag tror att människor inte vet om det. Kanske man känner att det är ett besvärligt samtalsämne och att man inte vill såra någon genom att ta upp det, säger Anne Ahlgren, verksamhetsledare för Psykosociala föreningen Sympati.

Men det är bra att reagera om någon i ens närhet visar tecken på att må dåligt – kanske tappar intresse för sådant den tidigare tyckt om.

– Vare sig det är i vänkretsen eller hemma, våga fråga: Hur mår du riktigt? Och ge dig tid att lyssna, säger Ahlgren.

Kamratstöd och kaffe

Den som trycker på summern och tar hissen eller trapporna till fjärde våningen på Eriksgatan 8 i Helsingfors hittar en dörr med färggrann skylt. Innanför dörren finns ”vardagsrummet”, med soffor runt ett dukat kaffebord. I lokalen finns också kök, bibliotek, ett mötesrum för allt från diskussioner till pyssel, och ett tv-rum.

Psykosociala föreningen Sympati hör till Psykosociala förbundet, som har medlemsföreningar på olika håll i landet. Sympatis historia är densamma som för många andra motsvarande föreningar: På 1980-talet stängdes många psykiatriska sjukhus och vårdplatserna blev färre.

– Plötsligt var det många som inte hade en plats att gå till, berättar Anne Ahlgren.

Föreningen erbjuder inte vård, utan olika former av självhjälp. Syftet är att motverka stigmatisering och främja mental hälsa. Grundpelaren i verksamheten stavas kamratstöd.

– Den som lider av psykisk ohälsa blir lätt isolerad. Man har kanske inte ork att upprätthålla sina sociala nätverk. Man kan uppleva att folk ser ner på en, man får skuld- och skamkänslor. Därför är det viktigt att kunna komma och utbyta erfarenheter med människor som haft liknande upplevelser, säger Ahlgren.

Människor som har eller någon gång haft psykisk ohälsa får komma hit och tala om sina upplevelser – eller om något helt annat. Anhöriga är också välkomna. När en person brottas med psykisk ohälsa är det något som starkt kan beröra hela familjen.

– Vi vill vara en plats med mycket låg tröskel.

Verksamheten omfattar öppet hus, grupper med olika teman och aktiviteter som motion och allsång, samt kurser och föreläsningar som ger stöd för att förbättra den egna hälsan.

Festerna är viktiga

Högtider och ledigheter kan vara speciellt tunga för den som är ensam, mår dåligt eller har det svårt ekonomiskt. Därför ordnar föreningen, även när det står jullov i kalendern, något program varje vecka. Verksamheten håller också igång hela sommaren.

Festerna utgör en viktig del. Umgänget, god mat och underhållande program kan betyda mycket för den som inte har ett stort socialt nätverk – eller tidigt blivit utanför arbetslivet och har knappa tillgångar.

Sympatis julfest är den mest välbesökta festen under året. Besök av Finlands nykrönta Lucia och julgubben hör till och det bjuds på julmat och allsång.

I huvudstadsregionen är Sympati den enda helt svenskspråkiga föreningen i sitt slag. Idag har föreningen ungefär 260 medlemmar och får hela tiden nya.

Nya vänner, ny kunskap, en trygg plats där man kan vara sig själv, är saker som Anne Ahlgren fått höra att medlemmarna värderar högt.

– Vi försöker hela tiden utvecklas så att så många som möjligt ska uppleva att de har en orsak att komma.

Ahlgren är den enda anställda. Mycket görs av medlemmar som frivilligt ställer upp som värdar under öppet hus, leder den praktiska verksamheten eller sitter med i styrelsen. När hon frågar de frivilliga vad som får dem att orka är svaret: ”Man får när man ger”.

Sympati är en obunden förening, men samarbetar med många andra svenskspråkiga organisationer i Helsingfors genom nätverket Frivilligt på svenska, från Folkhälsan och Luckan Integration till Finska Missionssällskapet och Kyrkans samtalstjänst. Tillsammans har de till exempel ordnat utbildning för dem som leder volontärverksamhet.

– Vi har större muskler tillsammans. Vi kan dela på arbetsbörda och kostnader och dela information med varandra, säger Ahlgren.

Psykisk ohälsa i Finland

  • Över en miljon finländare drabbas varje år av någon form av psykisk ohälsa.
  • En tiondel av befolkningen anlitar årligen mentalvårdstjänster.
  • Nästan 50 procent av alla sjukpensioneringar är relaterade till psykisk ohälsa, och det är en av de allra vanligaste orsakerna till att unga får sjukpension.
  • Psykisk ohälsa kostar samhället 5 miljarder euro varje år.
Emelie Wikblad



Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55