De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.
De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21