En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

Att leva med ett hav av skulder

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

– Det som plågar mig mest med att vara skuldsatt är att det inte bara är mig det drabbar utan också min man och mina barn. Det är evigheter sedan vi slutade med julklappar och födelsedagspresenter och när strumpor går sönder får vi lappa dem.

Så beskriver Catarina Nylund-Wentus sin nuvarande ekonomiska situation som hon på sätt och vis hamnade i över en natt.

Men vi får backa bandet ända till år 2003 för att hitta orsaken till hennes havererade ekonomi.

– Jag skilde mig den våren och under hösten blev det uppenbart att varken barnen eller jag mådde bra av att bo kvar i vårt gamla hus. Så vi hittade ett nytt hus som jag köpte och så flyttade vi in där i december 2003.

Så långt är allting väl. Catarina bodde där tillsammans med barnen fram till år 2009. Vid det laget hade hon träffat sin nuvarande man Dan-Anders Wentus och när han kom in i bilden kände båda att de ville hitta ett nytt gemensamt boende.

– Vi ville ha ett större vardagsrum och så ville varken jag eller Dan-Anders bo kvar i min gamla ångest.

Sagt och gjort. År 2010 sålde Catarina huset och paret köpte och flyttade in i en lägenhet. Och sedan rullade det på, riktigt bra till och med, fram till vårvintern år 2012.

"I mars slog det om till vårväder och det var då det blev problem med mitt gamla hus."

– Det året hade vi en ovanligt kall vinter med mycket snö. I mars slog det om till vårväder och det var då det blev problem med mitt gamla hus. Under vintern hade det kondenserat och bildats is under yttertaket och när solen började värma i mars så smälte all den här isen, säger Catarina Nylund.

Och det var inga små mängder vatten som började leta sig neråt i huset. Huset blev snabbt obeboeligt och kvinnan som köpt huset kontaktade branschfolk för att få allting åtgärdat. Under våren och sommaren åtgärdades både takkonstruktionen och fuktskadorna. Åtgärder som kostade åtskilliga tiotusentals euro.

Ansvar i fem år

Att det här blev Catarinas problem har sin förklaring i att en säljare har ansvar för så kallade dolda fel upp till fem år efter en husförsäljning. Att det blivit problem bestred ingen i detta fall, men Catarina menade för sin del att konstruktionsfelet som låg bakom fuktproblem hade påpekats i samband med affären och också beaktats i priset.

– Vi försökte nå en kompromiss men vi var för långt ifrån varandra så ärendet gick först till tingsrätten och sedan till hovrätten, berättar Catarina Nylund.

När hovrättens dom föll år 2014 blev Catarina kvar med en skuld på cirka 60 000 euro. Det är pengar som Catarina helt enkelt inte har, vilket innebar att skulden gick till indrivning. Det i sin tur innebär att cirka en tredjedel dras direkt av lönen varje månad för att betala av på skulden.

– Problemet är att skulden är så stor och räntorna så höga så trots att jag betalat i över ett år så insåg jag i vintras att jag aldrig kommer att bli skuldfri om jag fortsätter så här. Skulden har inte minskat alls på ett år.

Hoppas på skuldsanering

För att Catarina inte ska bli fast i skuldträsket för evigt hoppas hon nu att hon kan beviljas skuldsanering. Men inte heller det är någon dans på rosor. Snarast kan det beskrivas som att gå ur askan i elden.

Skuldsanering innebär att en domstol fastställer ett betalningsprogram som den skuldsatte måste förbinda sig till under tre till fem år. I Catarinas fall innebär det sannolikt att två tredjedelar av hennes lön som kyrkvaktmästare går direkt till skuldsaneringen.

– Dessutom kan vi inte bo kvar lägenheten under tiden som skuldsaneringen pågår så just nu försöker vi sälja den. Det känns också tråkigt för vi har trivts väldigt bra här, säger Catarina.

Men skuldsaneringen är ändå ljuset i tunneln som Catarina hoppas på för tillfället. På så vis skulle hon i alla fall kunna vara skuldfri om tre år. Men det är ändå tre långa och tunga år och som utomstående är det lätt att slås av hur orättvis situationen ändå måste upplevas.

Hur hanterar man det här så att man inte tappar modet och blir bitter?

– Jag vet inte. För vissa dagar är jag faktiskt det. Ibland är jag så arg så jag bara kokar. Och ibland är jag så ledsen så jag bara gråter. Och ibland så tänker jag att det är så här nu, det gäller bara att kämpa på.

"Ibland är jag så arg så jag bara kokar. Och ibland är jag så ledsen så jag bara gråter. Och ibland så tänker jag att det är så här nu, det gäller bara att kämpa på."

Och oftast är det ändå det sistnämnda som Catarina landar i. Att det bara gäller att kämpa på.

– För jag vill inte bli kvar i den där bitterheten. Jag har sett människor som hamnat där och det äter upp dem inifrån. Och framför allt är jag inte bitter mot den som köpte huset. Det här har varit oerhört tufft också för köparen, både psykiskt och ekonomiskt. Vi är båda förlorare i det här.

Catarina har ändå lärt sig att det sämsta alternativet är hålla känslorna inom sig.

– Jag är av naturen ganska introvert men jag har lärt mig att man måste våga öppna upp mot människorna runt omkring sig. Om jag behåller det inom mig och stänger in det så tror jag att det till slut kommer att äta upp mig också.

Med tanke på det har det naturligtvis varit tacksamt att ha maken Dan-Anders som medvandrare i stormen. Samt medlemmarna i Mässkärsföreningen som sköter om lotsstationen utanför Jakobstad.

– Min jurist var ordförande där och när jag hade skilt mig lockade han med mig dit. Det är jag oerhört tacksam för, det är en underbar förening med härliga medlemmar.

Catarina jobbar som sagt som kyrkväktare för tillfället. Hennes ordinarie tjänst är dock som ungdomsarbetsledare i Jakbostads svenska församling.

Vad tänker du om Gud i allt det här?

– Jag tänker att det i alla fall inte kan vara hans fel. Och finns det några människor i den här världen som är förskonade från problem? Men ibland kan jag nog ändå tänka att han har väldigt stort förtroende för mitt tålamod, säger Catarina och ler.

Nicklas Storbjörk



Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00