– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.
– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

"Luther märkte inte hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växte"

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

Innan reformationsåret 2017 ens hann börja var vi många som undrade när det egentligen ska ta slut. Vandringarna, andakterna, resorna och mässorna, alla i Luthers fotspår, syns ändlöst många i den kyrka som bär den stora reformatorns namn.

På ett kafé på Slottsgatan i Åbo sitter en finlandssvensk teolog och förklarar varför han är irriterad på hur man talar om Luther.

– I flera hundra år har Luther framställts som den stora hjälten. På 1800-talet var han den stora nationalisten i Tyskland, senare blev han nazisternas hjälte. I Östtyskland var han den stora revolutionären. Och nu ska han vara den stora liberalen. Alla de här bilderna är ungefär lika fel. Det irriterar mig jättemycket, säger Patrik Hagman, författare och universitetslärare i praktisk teologi.

Denna irritation är en av orsakerna till att Hagman, tillsammans med den svenska teologen Joel Halldorf, skrev en bok om Luther, med titeln Inte allena – varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker (Libris 2017).

"Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna."

– Vi ville tona ner hysterin. Mitt sätt att vara teolog och kristen är ekumeniskt. Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna. Jag är inte emot Luther, men jag vill inte renodla honom.

Boken är en naturlig fortsättning på den teologipodd, Läsarpodden, som Hagman och Halldorf gör tillsammans.

– Orsaken att vi ens började med podden är att vi tänker väldigt lika. I det här skedet vet jag inte längre vilka som är Joels tankar och vilka som är mina.

Mer spretig än man tror

Bokens titel, Inte allena, syftar på tanken att Luthers lära om nåden ledde till en smal vision av nåden. Det som var en viktig och befriande insikt för Luther, nämligen att det är nåden som frälser, är nödvändigtvis inte en balanserad summering av den kristna tron.

En av era poänger är att tanken att människan växer genom goda gärningar var en vanlig uppfattning under medeltiden men att Luther glömde bort den. Varför blev det så?

– Det undrar jag själv. Det är jättemärkligt. Men som jag uppfattar det så finns det ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer. Han kommer fram till att det är ett sätt att förneka vårt beroende av Guds nåd om vi uppfattar att några av de goda gärningar vi gör är värdefulla.

"Det finns ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer."

Problemet är att det inte fungerar så i verkligheten, säger Hagman.

– Det är en ganska självklar insikt att till exempel goda vanor formar vem vi är. Det ska nog ganska mycket till att förneka det, vilket Luther gör.

– Det att ingen människa skulle bli god av att göra goda gärningar motsvarar inte vår mänskliga erfarenhet. När vi måste lyfta upp det här på ett abstrakt andligt plan så klipps förankringen till vårt vardagsliv. Och det är ett ganska vanligt problem i lutherska sammanhang.

Luthers rädsla för gärningslära drev enligt Hagman och Halldorf undan den konkreta vägledningen i det kristna livet och underminerade grunden för trons konkreta, materiella sida.

– Det här är lite av en paradox. Luther själv uppfattade att det var viktigt med goda vanor, som att börja dagen med morgonandakt och avsluta den med kvällsandakt. Men ändå är de goda vanorna svåra att motivera utgående från hans teorier.

När Hagman själv var yngre och sökte vägledning märkte han att många präster var väldigt obekväma i rollen att undervisa människor om hur de skulle leva sina liv.

– De kunde undervisa i Bibeln och hur vi bör tänka men mycket litet om hur vi bör göra.

Varför är det då viktigt med de goda vanorna? Jo, Hagman tror i och för sig på människans goda vilja, men är mindre benägen att tro på hennes förmåga.

– Ett sätt att förstå kyrkans uppdrag är att säga att kyrkan ska hjälpa människor att leva sina liv här på ett bra sätt Vi klarar inte av saker ensamma, vi behöver vägledning och rutiner. Vi behöver en gemenskap som stöder oss för att kunna utvecklas som människor.

– Dessutom är det tveksamt om människor i dag överhuvudtaget är särskilt bekymrade över hur lagen plågar deras samvete, och då vet de heller inte vad de ska med nåden till. Lagens hot har i stället ersatts av tidens falska krav, som till exempel kraven att vara produktiv, effektiv, sexig och populär. Men medan lagen i Luthers mening handlar om rättmätiga krav på oss bygger dessa krav på lögn.

Den moderna psykologin har kommit hela vägen runt

Våra identiteters formbarhet lyfts numera också fram i postmodern filosofi och psykologi. Det har dykt upp olika former av kognitiv terapi, där våra handlingar ska förändra hur vi tänker. Rörelsen går utifrån in, i stället för inifrån ut.

"I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp."

– Det är rätt intressant, för på den punkten har ju den moderna psykologin kommit hela vägen runt, ungefär till den punkt de gamla grekerna var på. I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp.

Han värjer sig ändå för en för mekanisk syn på människan.

– Vi får inte heller ha för stor tilltro till disciplin. Jag har märkt att vissa av mina studenter är väldigt inspirerade av olika lärjungaträningsprogram. Jag får ibland känslan att de tror att de kan arbeta med sitt andliga liv som de arbetar med sina muskler. Men våra ansträningar kan aldrig ersätta livserfarenheten. I det andliga livet är det livet självt som lär oss.

Det här är en förkortad version av artikeln med Patrik Hagman. Läs hela texten i Kyrkpressen nr. 6/2017.

Christa Mickelsson
Så här såg det ut när Degerby kyrka återfick sitt gyllene kors.

Degerby. Idag fick Degerby kyrka ett förgyllt klot och kors i sin spira. Nu ser kyrkan igen ut som den gjorde före Porkalaparentesen. 18.10.2018 kl. 13:36
Här svingar Ingeborg och Per-Olof Korander sina verktyg vid Sjundeå kyrka.

arv. Syskonen Ingeborg och Per-Olof Korander gräver gravar, tröstar församlingsbor och fixar lite av varje vid kyrkorna i Degerby och Sjundeå, precis som deras förfäder gjort. 18.10.2018 kl. 09:21

pedersöre. Tiden är nu mogen för en sammanslagning av församlingarna i Pedersöre. Initiativ är att vänta inom kort. 12.10.2018 kl. 17:00
Tuva Korsström är glad över att hennes mammas författarskap idag upplever en ny renässans.

Biografi. När Tuva Korsström var barn blev hennes mamma kristen mystiker och hemmet ett fängelse. På ena sidan fanns Gud, på den andra vansinnet. 4.10.2018 kl. 15:28
Kira Ertman leder stiftets största församling.

esbo. Församlingsrådet valde ny kyrkoherde efter omröstning. 2.10.2018 kl. 19:48

nykarleby. Mia Anderssén-Löf är Nykarlebys nya kyrkoherde. Hon fick 965 röster medan motkandidaten Ulf Sundstén fick 239 röster i valet. Sammanlagt gavs 1 212 röster valet idag. Åtta röster var förkastade. Röstningsprocenten blev 25,5. 30.9.2018 kl. 21:58
Kardinal Anders Arborelius tror att medierna kan vara Guds röst när det gäller att reda ut övergreppsskandalerna.

katolska kyrkan. För att reda ut kaoset efter övergreppsskandalerna måste katolska kyrkan samlas bakom påven, tror kardinal Anders Arborelius. 9.10.2018 kl. 09:39

kyrkbrand. Polisen i Joensuu meddelade på tisdagsmorgonen att man gripit fyra personer med anledning av kyrkbranden i Kiihtelysvaara på söndagsmorgonen. 25.9.2018 kl. 10:25

församlingsvalet. Varken den svenska eller den den finska församlingen i Kristinestad har fått ett tillräckligt antal kandidater till församlingsvalet i november. Den svenska församlingen har endast sex kandidater till sina femton platser i gemensamma kyrkofullmäktige. Den finska församlingen har i sin tur för få kandidater till sitt församlingsråd. 20.9.2018 kl. 13:00

biskopsval . När biskop Björn Vikström nu lämnat in sin formella avskedsansökan blir det bråttom för dem som vill bli biskop i Borgå stift att visa sina kort. Väljarna är få och de binds snabbt upp bakom kandidaterna. 18.9.2018 kl. 14:46
Slutet nått

församlingsval. Sammanlagt 16 200 kandidater har ställt upp i församlingsvalet i november. 4.10.2018 kl. 08:00

församlingsval. Det blir sämjoval också i Tammerfors svenska församling i höst. 3.10.2018 kl. 09:00

försoning. Ärkebiskop Tapio Luoma och biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo deltar torsdagen den 4.10 i ett försoningsmöte mellan pingstvänner och lutheraner i Helsingfors. 2.10.2018 kl. 11:10