Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

Måste våga tala om smärtan

eutanasi.

Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan.

24.11.2016 kl. 13:25

Hikka Olkinuora är präst med lång erfarenhet av hur vården ser ut i livets slutskede. Hon tycker ändå att varken läkare eller präster som yrkeskår kan profilera sig för eller emot eutanasi.

– Hälften av läkarna är för eutanasi, men bara trettio procent av dem är villiga att utföra det. Prästernas uppgift påminner om läkarnas: att försvara livet.

Personligen anser hon ändå att eutanasi är en fråga som måste diskuteras.

– Varifrån kommer smärtan, från Gud eller från djävulen? Det är en viktig diskussion. Vi kristna och kyrkan måste diskutera liv, död och samvete. Det är ju inte så länge sedan självmord ansågs vara synd. Det är fel att se palliativ vård och eutanasi som motsatser eller alternativ. Smärtlindringen måste utvecklas, men det behöver inte utesluta eutanasi.

När Olkinuora ställer frågan ”vems är livet?” hänvisar hon till att en tiondel av smärtorna inte kan lindras.

– Om livet är en gåva av Gud så tar han det då tillbaka om jag ger det åt honom? Det är svårt att integreras med en älskande Gud då man ser människor dö i smärta. Att Gud är med oss i lidandet blir då ofta bara tomt prat.

Litar på etiken

Hilkka Olkinuora skissar upp ett scenario där en dödssjuk människa får fatta sitt eget beslut utan tvång eller utpressning från omgivningen.

– Vi kan ha det som i Holland och Belgien, där det ryktas om att situationen har slunkit dem ur händerna. Det måste vara seriösa initiativ och en seriös läkarkår.

Eutanasifallen i Belgien har ökat åttafaldigt mellan år 2003 och 2013. De flesta har gällt cancersjuka personer under 80 år. Men för den största ökningen står över 80-åringar utan cancer, personer som inte förväntades dö inom en nära framtid.

I Holland har även unga människor ansökt om eutanasi för depression, och några har till och med beviljats dödshjälp. Allt oftare vill äkta par ha eutanasi då den ena är dödssjuk och den andra inte vill fortsätta leva ensam. År 2008 meddelade ett försäkringsbolag i Oregon i USA att de upphör att betala ersättningar till två cancersjuka kunder. I stället erbjöd sig bolaget att bekosta eutanasi.

Olkinuora litar trots det på att eutanasi inte kommer att missbrukas ifall medborgarinitiativet godkänns av riksdagen

– Jag litar på etiken. Men vi måste arbeta för att människan ska vara värdefull i sig själv och för att livet inte värderas i ekonomiska eller produktiva termer. Redan nu fattas vårdbeslut på sådana grunder. Att påstå något annat är hyckleri.

Hon har jordfäst flera cancersjuka som på egen hand avslutat sitt liv.

– En del får en smärtfri död och andra tar döden i egna händer. Jag har stött på fall där människor misslyckats horribelt. Är det möjligt att få medicinsk assistans att dö eller måste man göra själv göra amatörmässiga försök för att slippa smärtorna?

Galluparna missvisande

Riksdagsman Peter Östman (KD) ser inte att det är möjligt att försvara eutanasi ur kristen synvinkel.

– Till livet hör bättre och sämre dagar. En del människor föds friska och andra med handikapp. En del människor blir sjuka under livets gång. Mäniskorna har ett unikt värde som ska bevaras.

Han tror inte på att galluparna ger rätt svar när resultatet visar att majoriteten av finländarna är för eutanasi.

– Får man plötsligt frågan om sin inställning till eutanasi ligger det nära till hands att man utan att tänka efter vad det egentligen innebär svarar jakande på frågan.

Han anser att man i debatten kan blanda ihop aktiv och passiv eutanasi.

– Uttrycket passiv eutanasi borde egentligen inte användas. Man borde tala om palliativ vård. När man avstår från behandling då läkarna konstaterat att det inte finns något medicinskt hopp ska patienten få fortsatt god vård och tillgång till all smärtstillande medicin. Men minst lika viktigt är tillgången till medmänsklig närhet. Vården borde ha tillräckliga resurser för det ifall inga anhöriga finns.

Östman undrar vad som menas då man talar om att ingen vill ligga livlös på konstgjort väg.

– Vad är konstgjord väg? Det är inte meningen vi ska hålla liv i någon på konstgjord väg när livet mänskligt och medicinskt sett är slut. Men eutanasi, alltså aktiv dödshjälp, är en helt annan sak.

– Den medicinska vetenskapen och de palliativa vården går framåt hela tiden. Ingen behöver vara rädd att lida med smärta den sista tiden i livet.

Han förespråkar att man i stället borde utveckla äldreomsorgen, både hemservicen och institutionerna.

– Behovet av vård ökar hela tiden medan resurserna minskar. Då får åldringarna lätt ångest inför döden. Folk orkar inte leva.

Dem samvetsfrihet som föreslås bli erbjuden åt vårdpersonalen ger Östman inte mycket för.

– Hur länge kommer den att hålla? undrar han. Friheten att inte behöva delta i abortingrepp existerar i praktiken inte.

I den kristdemokratiska riksdagsgruppen finns två läkare. Gruppen är enigt emot eutanasi. Peter Östman har också personlig erfarehet av att ställas inför en svår valsituation som gällde en nära anhörig.

– Risken är att man i valsituationer gör felbedömningar.

Östman tippar att medborgainitiativet kommer får de 50 000 namn som krävs och att det tas upp i riksdagen under våren.

– Om riksdagsmännen håller fast vid de åsikter de representerade i valmaskinerna inför valet kommer initiativet att gå igenom. Men vi får hoppas att det förs en ordentlig debatt som öppnar ögonen för många.

Fjärmats från döden

Hans-Christer Laggnäs, pensionerad sjukhuspräst, tror att eutanasidiskussionen kan vara en följd av att människorna fjärmats från döden och inte är beredda att sätta sig in i den.

– Jag tror att de flesta förespråkarna inte upplevt hur det är att sitta hos en döende människa.

Laggnäs ser också en fara för att ekonomiska aspekter vägs in i besluten.

– Då är man inne på farliga vägar. Risken är att det blir så.

Under sina 25 år som sjukhuspräst har han inte hört om någon som upplevt påtryckning i ett vårdbeslut.

– Även om det inte är etiskt att förlänga lidandet finns det idag många nivåer av smärtlindring. Den hör till basvården. Även om all smärta inte kan utplånas så blir den i alla fall uthärdlig.

Han undrar också vem som ska assistera vid eutanasi.

– Det är fel att tala för eutanasi och sedan lägga ansvaret för utförandet på andra, alltså läkarna.

Johan Sandberg



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00