Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet uttrycker oro för dem som utför missionsverksamhet i Ryssland utan officiellt samarbete med en lokal kyrka. Från den 20 juli är det ett brott mot den ryska religionslagen.
Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet uttrycker oro för dem som utför missionsverksamhet i Ryssland utan officiellt samarbete med en lokal kyrka. Från den 20 juli är det ett brott mot den ryska religionslagen.

Strängare lagar om mission i Ryssland kräver anpassning

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Den nya antiterrorlag som trädde i kraft i Ryssland den 20 juli innebär bland annat att säkerhetstjänsten har utökad tillgång till människors kommunikation, sänkt straffbarhetsålder och strängare krav på att rapportera brott. Men Andrey Heikkilä som arbetar för ingermanländska kyrkan och Finska Missionssällskapet (FMS) i Ryssland reagerar på ändringarna i religionslagen.

– Lagen kom som en blixt från klar himmel, säger han.

Missionsverksamhet, också kallat religionspropaganda, är nu begränsad till platser som tillhör religiösa samfund eller är ämnade för religiös verksamhet.

– Du kan inte predika på gatan eller på internet, konstaterar Heikkilä.

Förbjudet området är också bostadshus. Där är ändå religiösa förrättningar, som gudstjänster och dop, tillåtna. Missionärer måste bära med sig ett dokument över vem de är och kunna visa att de arbetar med en kyrka eller ett samfund i Ryssland.

Lagbrott kan ge böter på upp till en miljon rubel, eller ungefär 15 000 euro. Utländska missionärer som bryter mot lagen utvisas och får inreseförbud på fem till tio år.

Lugnt så länge lagen följs

Andrey och Christina Heikkilä har arbetat som missionärer för Finska Missionssällskapet i Ryssland sedan 2009. Andrey Heikkilä är administrativ direktör vid Teologiska Institutet, den ingermanländska lutherska kyrkans utbildningscenter.

– Vi får hela tiden följa med det som förändras och anpassa arbetet till det, säger Andrey Heikkilä. Under de senaste fem åren har läget för religiösa organisationer varit bra i Ryssland. Missionsarbetet har skett flexibelt och samarbetet mellan kyrkan och staten har varit bra.

Hur de nya lagarna kommer att tillämpas i praktiken är ännu oklart. Innan lagen stiftades hade många tusen brev och kritiska inlägg riktats till riksdagen.

– Men den ingermanländska kyrkan har inte reagerat så kraftigt, säger Christina Heikkilä.

Andrey tror att kyrkan inte vill skrämma upp sina samarbetspartner i Finland. Själv förespråkar han god kännedom om lagen.

– Vi gör allt vårt arbete väldigt öppet, i samarbete med den ingermanländska kyrkan. Man måste kämpa och förklara och känna till sina rättigheter. Vi är måna om att studera lagarna och inte alltid lita på att myndigheterna vet bäst.

Det har länge varit FMS linje att anpassa sin verksamhet till kyrkan och de lokala församlingar som finns.

– Jag är orolig för dem som gör ett bra arbete men inte samarbetar med någon kyrka, säger Andrey Heikkilä. Jag uppmanar dem att göra ett skriftlig avtal med en kyrka i enlighet med lagen.

Om människor inte vet hur lagen fungerar i praktiken tror Christina Heikkilä det kan avskräcka från att resa till Ryssland. Men så länge man följer lagen finns det ingen anledning till oro, påpekar Andrey. Etablerade organisationer som Finska Missionssällskapet kan hjälpa dem som vill utföra missionsarbete.

”Kontroll behövs”

Antiterrorlagarna var i sig väntade, de har diskuterats i riksdagen sedan april. Antiterrorlagar finns i många länder, konstaterar Andrey Heikkilä. Den nya lagen syftar till att stöda ett stabilt liv i Ryssland genom att myndigheterna har kontroll över vad som sker i landet och på sociala medier.

– Jag tycker lagen är jättebra. Jag stöder allt förutom religionsdelen, säger Heikkilä. Det behövs bättre säkerhet i Ryssland. Landet är stort och det är turbulenta tider.

Lagen har också väckt motstånd. Mobiloperatörer klagar på att myndigheterna nu kräver att alla textmeddelanden och telefonsamtal lagras i sex månader, istället för som tidigare i tolv timmar. Skärpta krav på att rapportera lagbrott har också väckt reaktioner.

Exceptionellt är också att det här lagpaketet var det sista riksdagen stiftade, innan den avslutade sin verksamhet den 25 juni, konstaterar Heikkilä. Till hösten väljs en ny riksdag.

– Det sista beslutet som togs i riksdagen innehöll de strängaste lagar som fattats i nutids-Ryssland, tycker Heikkilä.

Oro i Pingstkyrkan

Förutom lutheraner verkar fyra olika pingstsamfund i Ryssland, dessutom en stor baptiströrelse, metodistkyrka och övriga pingstkarismatiska grupper.

– Vi har varit ganska oroade över hur det ska gå med arbetet för de evangeliska kyrkorna i Ryssland, säger Kenneth Grönroos, som är styrelseordförande för Finlands svenska Pingstmission. – Mycket tyder på att det blir allt trängre för dem.

– Tillsvidare har inget alarmerande hänt, men det är svårt för samfund att arbeta då lagen är så otydligt skriven att den tolkas väldigt olika lokalt.

Han säger att samfunden naturligtvis förstår att Putin kämpar med en växande grad av extremism och måste ta itu med den.

– Men i Ryssland finns en gammal KGB-tradition som aktiveras i svåra situationer och kan göra livet svårt för många.

Han hänvisar till exempel till att det är många pingstkyrkor som haft svårt att få sina lokalförsamlingar registrerade.

– Framför allt har de haft svårt att registrera sina byggnader, vilket i extremfall lett till att en bulldozer dykt upp och jämnat byggnaden med marken. Ofta hänvisas till formella skäl, någon obetydlig formalitet som att byggnadslov saknas.

Han menar också att historien visar att det oftast funnits en ohelig allians mellan ortodoxa kyrkan och regimen, en allians som i historien lett till att de evangelikala samfunden haft svårt att verka i landet.

– Den här oron lever kvar och har nu fått ny näring.

Emelie Melin/Sofia Torvalds
Emelie Melin
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00
Slutet nått

församlingsval. Sammanlagt 16 200 kandidater har ställt upp i församlingsvalet i november. 4.10.2018 kl. 08:00

församlingsval. Det blir sämjoval också i Tammerfors svenska församling i höst. 3.10.2018 kl. 09:00

försoning. Ärkebiskop Tapio Luoma och biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo deltar torsdagen den 4.10 i ett försoningsmöte mellan pingstvänner och lutheraner i Helsingfors. 2.10.2018 kl. 11:10