Om att älska sitt livsvittne (och att knega på i det tråkiga förhållandet)

parförhållande. Vänskap och nyfikenhet är parförhållandets grundpelare, menar den danska psykologen och parterapeuten Mattias Stølen Due. Han försöker få par att inse att det är viktigt att vårda förhållandet medan det fortfarande går att rädda. 25.2.2016 kl. 00:00

Den danska parterapeuten Mattias Stølen Dues bok Medan vi fortfarande älskar – att ta hand om kärleken har nyss kommit ut på svenska. Boken har fått mycket uppmärksamhet i både dansk och svensk press – kanske för att den känns ovanligt förståndig.

Stølen Due påminner nämligen om att man kommer långt i ett parförhållande bara med hjälp av klassiska dygder som osjälviskhet. Kanske det ändå inte bara handlar om stor passion, den där stora kärleken? Kanske den handlar om vänskap, lojalitet, ett intresse för hur den andra har det och hur han eller hon tänker?

– Parförhållandet är den relation som sägs betyda allra mest för vuxnas psykiska trivsel, hälsa och allmänna tillfredsställelse. I min bok försöker jag sätta fokus på vad vi kan göra för att förebygga otrivsel och uppbrott, i stället för att förklara varför så många tillslut lämnar varandra.

Stølen Due ville skriva en bok som sitter i en skandinavisk kontext, eftersom så många böcker om ämnet kommer från USA. Han ville också hålla en realistisk och personlig ton.

– Jag vill tala för det realistiska parförhållandet och själv berätta att jag också inser att det kan vara svårt ibland. Det är viktigt att minnas som kontrast till de stora perfektionistiska idealen vi har i vår kultur.

I ett förhållande tenderar vi lätt att vända blicken mot den andra. Har en kvinna ett strålande parförhållande tänker kanske både hon själv och vännerna att det beror på att hon hittat ”den perfekta mannen”. Om parförhållandet inte är bra beror det på att mannen har en del fel och brister.

Du uppmanar läsaren att först vända blicken mot sig själv. Varför?

– Vi lever i en mycket individualistisk tid och sätter fokus på att utveckla oss själva och våra egna intressen. Det finns en risk för att vi uppfattar vår partner och andra människor bara som medel för vår egen lycka. Jag vill poängtera att kärlek först och främst handlar om att ge, att se den andra, att vara generös och måna om den andras trivsel, säger Stølen Due.

Dessutom, påminner han, är det inte möjligt att förändra en annan människa.

– Vi kan bara förändra oss själva, och därför är det där vi måste börja om vi ska bevara kärleken eller stärka parförhållandet.

Det svåra, normala förhållandet

Mattias Stølen Due säger att hans erfarenhet visar att det vanligaste bekymret i ett förhållande är att paret inte har tid för varandra.

– Vi jobbar mycket, vi har barn, vi motionerar och har många andra projekt. Därför har vi inte tid att verkligen se varandra, att ha trevligt tillsammans och att hinna prata.

– Många par kämpar också med sexualiteten. Det är viktigt att man pratar om det, då kan man försöka åtgärda saken i stället för att sitta ensam med sin frustration.

Han menar att det är viktigt att par förstår att även om de saknar tid för varandra eller saknar sex i parförhållandet betyder det inte att de har ett dåligt förhållande.

– Det betyder bara att man är en helt normal människa i ett helt normalt förhållande – och att man har ett krävande liv. Det är viktigt att inse att det är normalt att ha ett krävande liv och ett krävande förhållande.

Din partner är ditt livsvittne

Många löser problemen i sitt förhållande med att helt enkelt byta partner. Men Mattias Stølen Due vill påminna om att det finns fördelar med att knega på i det gamla, ”tråkiga” förhållandet.

– Om vi byter partner ofta riskerar vi att gå miste om den djupa anknytning vi får om vi är tillsammans med en människa i många år. Tryggheten är viktig för att en människa ska trivas, och vi känner oss oftast tryggast i ett ”gammalt” förhållande.

Han påpekar att ett långt förhållande leder till att vi får ett ”livsvittne”.

– Man har fått barn tillsammans, gift sig, kanske upplevt stora krav och kriser tillsammans. Att det finns ett vittne till de viktiga saker som händer i våra liv har stor betydelse.

Dessutom uppstår det givetvis nya problem i ett nytt förhållande.

– Det nya förhållandet ser ofta lättare ut i början, men det är inte nödvändigtvis lättare i längden. Så i stället för att hela tiden tro att man hittar lyckan i följande förhållande vinner man mycket på att vårda kärleken i sin gamla relation.

Givetvis finns det förhållanden och situationer då parterna måste inse att det är dags att kasta in handduken. Psykiskt och fysiskt våld kan inte accepteras, och stor vantrivsel i många år måste tas på allvar, säger Mattias Stølen Due.

– Men jag menar samtidigt att man är skyldig sig själv, sin partner och sina barn och gå igenom en längre, kvalificerad terapeutisk process innan man skiljer sig. Då skapar man en möjlighet att rädda förhållandet. Om förhållandet inte går att rädda skapar man bättre förutsättningar för ett gott samarbete gällande vården av barnen efter skilsmässan.

Sofia Torvalds



För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23