När ordet är fritt – då talar männen

feminism.

Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen?

5.11.2014 kl. 00:00

Tio skribenter och två illustratörer, med olika bakgrund och i olika åldrar, medverkar i antologin Feminism och kyrka – På spaning efter jämställdheten (Argument, 2014). Redaktören Lina Mattebo är först ute och lyfter fram den urkristna visionen om att ingen längre är jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Var blev det av visionerna och varför lever vi ännu i en värld där män ges företräde framför kvinnor? Men trots att det på många håll råder både en blindhet inför och ovilja att göra något åt de könsbaserade orättvisorna inom kyrkan påpekar hon att kyrkan ändå är mer feministisk än många tror. I kristna ungdomskretsar får unga flickor ta både större plats och mera ansvar än på många andra håll och de blir också mindre sexualiserade.

Har det någon betydelse om det är fler män än kvinnor som talar på ett årsmöte om de har bra saker att säga? Bosse Parbring tar avstamp i de vanligaste invändningarna mot att driva på kyrkans arbete för jämställdhet. Här finner vi antologins mest konkreta förbättringsförslag när det gäller kyrka och jämlikhet. Parbring konstaterar att det är normerna som talar när ingen styr och är övertygad om att den fria talarordningen behöver brytas upp, till exempel med en kvoterad talarlista. Då skulle inte bara kvinnorna höras mera, utan också de blyga männen, de ovana yngre deltagarna och personer som är ovana i kyrkan. Vad kan de som ordnar Ungdomens Kyrkodagar, där unga beslutsfattare i Borgå stift fostras och där normen om mannen i talarstolen år efter år efterskapas, lära sig av texten?

Jesus var queer

Bibeln är föremål för granskning i Johanna Gustavssons och Ulla Marie Gunners texter. Gustavsson ser på Bibeln som en rik skildring av vad det är att vara människa, men framför allt man, och påpekar att den kvinnliga frånvaron i Bibeln oundvikligen skapar en viss osäkerhet kring kvinnans plats och uppdrag i kyrkan. Gustavsson gör ett försök att uppdatera förståelsen för de bibliska kvinnorna och frigöra dem från den patriarkala tolkningskulturen. Hon lyfter fram Hagar som exempel och visar på att Hagar träder ur sin tidigare biroll hos Abraham och Sara, axlar huvudrollen i sin egen berättelse efter att hon möter Gud i öknen.

Etablerade kristna teologer hävdar sällan att Gud på något grundläggande sätt skulle vara manlig till skillnad från kvinnlig. Nina Edgardh frågar sig vad det betyder för unga kvinnor att vi ändå talar om Gud som en man, men nästan aldrig som en kvinna. Hon är ändå tveksam till möjligheten att helt avköna språket i en tradition där kopplingen mellan gudomlighet och manligt kön varit så stark. Däremot lyfter hon fram möjligheten att göra vårt tal om Gud mer queer, där queer står för det som bryter mot normen. Hon menar att Jesus inbjuder oss att utforska mysteriet, det okända, snarare än att upprätthålla konventioner.

Tomas Lundström fortsätter på samma linje men utgår från mannens makt i relationen, samhället och ekonomin som grogrund för våldet. Att Gud i Jesus visar sig sårbar, menar han, är en motsats till den rådande bilden av mannen. Han tar sedan upp Lina Mattebos tråd om hur väckelserörelserna och frikyrkan var en motreaktion mot hierarkierna i statskyrkan, men att prästen byttes ut mot en pastor och den mest lärda personen mot den mest karismatiska, inte sällan en man. Bibeltexterna om kroppen bestående av icke-kvinnor och icke-män inte tagits på tillräckligt stort allvar, menar Lundström. Normen i det rike Jesus predikade var inte den etablerade mannen, utan de som marginaliserats av systemet. Att söka en ”god manlighet” är enligt Lundström inte rätt väg framåt, eftersom ett sådant sökande ofta hamnat i återskapandet av patriarkala strukturer. Han talar i stället för att söka sig bortom manligheten: en inte nödvändigtvis smärtfri upplevelse för mannen.

Malin Emmoth har fått nog av dåliga stereotypa skämt om kvinnor som haglar från en del av församlingarnas talarstolar. Hon är både frikyrklig och feminist och den utveckling hon ser på många andra håll i samhället vill hon också ha i frikyrkan. Hon frågar sig varför feminismen, då den väl nämns i kyrkan, uppfattas som något främmande, hotfullt och oförenligt med kristen tro och tradition. Varför har hon över fyrtio gånger blivit tillfrågad att koka kaffe men aldrig ens fått hälsa välkommen till en gudstjänst i talarstolen? Det som avgör vem som syns i talarstolen ska vara kompetens men också från arrangörens håll en medvetenhet om att både kvinnor och män behöver synas i talarstolen, menar Emmoth men kommenterar däremot inte huruvida feministiska strävanden bör ha som mål att kvinnor i högre grad ska representeras i traditionella manliga uppgifter (som till exempel talare på stora scener) eller om det är något annat som är målet.

Kritik av de nära gemenskaperna

I Johanna Gustafsson Lundbergs text hettar det till då hon kritiserar de samtida nordiska teologer (hit hör bland annat Patrik Hagman som har en egen text i boken) som betonar betydelsen av den gudstänstfirande församlingen. Hon menar att den här teologin förstärker en exklusiv och endimensionell idé om vad det är att vara kristen. Gustafsson Lundberg forskade under 90-talet i könskonstruktioner i Svenska kyrkan och ifrågasätter nu vad som hänt med genusperspektivet i de nya och kreativa teologiska ansatser som formuleras. Skribenten uppskattar tanken på kyrkan som en motkultur, men menar att det finns det en oproblematiserad aspekt av idéerna om de nära gemenskaperna. Hon menar att vi måste vara på vår vakt mot en idealisering av en kyrklig motkultur, eftersom ett sådant alternativ löper risken att bli slutet och konserverande.

Bokens sista text är skriven av Patrik Hagman. Han jämför patriarkatet med de demoniska andemakter som Paulus talar om: varelser som inte är av kött och blod men som påverkar oss. De tankemönster, fördomar och den själviskhet som i dag får oss att handla så att män gagnas och kvinnor förtrycks är en av vår tids demoniska andemakter. Feminismen kan lära oss något om hur dessa andemakter fungerar, menar Hagman. På Hagmanskt vis kopplar han de olika förväntningarna på män och kvinnor till starka kapitalistiska intressen men menar att det är få av oss som har materiella resurser och intellektuell kapacitet att söka alternativa vägar. Det vi däremot kan göra är att skapa en motkultur bestående av relationer och nätverk där vi inte bara låter alla förstå att de duger som de är, utan där frågan om att duga upphör att vara relevant.

Christa Mickelsson
(Illustration: Majsan Sundell)



profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 28.3.2024 kl. 12:42
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 28.3.2024 kl. 12:42
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39