Ett minnesår som förpliktar

09.01.2018
LEDARE. Vi visste ju att det låg bakom kröken, året när det var dags att lämna festen och jublet och se tillbaka på det dystra kapitel i Finlands historia som handlar om strider, våld, splittring och hämnd.

Ändå är det onekligen en kalldusch att fördjupa sig i händelserna 1918 och det som numera anses neutralt att kalla det finska inbördeskriget. För så var det. Trots att det fanns inblandning i striderna både från ryskt och tyskt håll, så handlade det om att finländare vände vapen mot varandra. Alla de grymma ingredienserna fanns med, allt det sämsta människan kan prestera: Upplopp och lynchning. Mord på civila. Fångar som frigavs bara för att bli skjutna i ryggen när de flydde. Domstolar som inte var värda sitt namn, eftersom de saknade offentlig insyn och opartisk behandling av de offer de dömde – ofta till en snabb död, som kallades avrättning men som i själva verket var mord.

Ibland gick skiljelinjen mellan släkter och familjer. Totalt krävde kriget cirka 35 000 liv, i röd terror, i regelrätta strider, i vit hämnd.

Vår historia är inte bättre än de kollapsade demokratier vi nu förfasar oss över i Mellanöstern eller andra delar i världen. Ändå – och i själva verket just därför – är 1918 ett viktigt år att minnas hundra år senare. Märkesåret kommer med en implicit uppmaning att aldrig låta det ske igen.

Också kyrkan har orsak att minnas, för inte heller den gick fri från att ha misslyckats med att hela och försona i stället för att splittra och fjärma. Församlingarna har uppmanats att uppmärksamma inbördeskriget genom att ordna minnesgudstjänster söndagen den 11 mars. Ärkebiskop Kari Mäkinen inleder minnesåret för den evangelisk-lutherska kyrkans del om en dryg vecka vid en samling i Berghälls kyrka. Samlingen är ett led i en process som bär namnet Sovinto-Försoning. Just vid den här tiden, i januari 1918, bröt kriget ut, med en blodig vår som följd.

Kyrkan har valt att använda sig av termen ”inbördeskriget”. Intentionen är att inte enbart förstå det som hände, utan också att aktivt bygga vägar för framtiden – vägar som gemensam hågkomst också ska kunna leda bort från polarisering.

I bakhuvudet ringer frågan: Kunde det hända igen? Har vi det inte bättre nu? Vet vi inte bättre? Är vi inte bättre?

Tiden i den nyutropade republiken Finland präglades av ekonomiska problem. Många gick hungriga samtidigt som andra hade det väl ställt. Det rådde en samhällelig maktobalans, där missnöjet och en allmän oro fångades upp i en ohelig allians av militära och politiska ambitioner.

Samhällsklyftor. Oro. Missnöjespolitik. Visst finns alla dessa kvar som utmaningar också i dag. Därför är det skäl att minnas.

May Wikström

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa svenska församling. För många Vasabor är Kyrkpressen den viktigaste kanalen till kyrka och församling. Då församlingen slutar prenumerera på tidningen går de miste om den kanalen. 31.5.2018 kl. 16:27
Tapio Luoma vann ärkebiskopsvalet i mars.

ärkebiskop. Nu på söndag 3 juni installeras Tapio Luoma i ämbetet som ärkebiskop. President Niinistö och internationella gäster deltar vid mässan i Åbo domkyrka. 29.5.2018 kl. 10:05
Samuel Erikson, Ruth Vesterlund, Katarina Gäddnäs, Meri Yliportimo, Janette Lagerroos och Eva Williams vigdes i söndags till tjänst.

prästvigning. I helgen var det prästvigning i Borgå. Totalt sex stycken präster vigdes till tjänst. 28.5.2018 kl. 13:41

kyrkostyrelsen. Brändö-Kumlinge församling och Ålands södra församling har fått prövningsbaserat understöd av Kyrkostyrelsen. 7.6.2018 kl. 09:32

Saltvik. Peter Blumenthal får inte bli kyrkoherde i Saltvik. 7.6.2018 kl. 09:29

Utmärkelse. Kyrkans första jämlikhetspris har tilldelats Satu Saarinen, domprost i Uleåborgs stift. 24.5.2018 kl. 08:00