Ett minnesår som förpliktar

09.01.2018
LEDARE. Vi visste ju att det låg bakom kröken, året när det var dags att lämna festen och jublet och se tillbaka på det dystra kapitel i Finlands historia som handlar om strider, våld, splittring och hämnd.

Ändå är det onekligen en kalldusch att fördjupa sig i händelserna 1918 och det som numera anses neutralt att kalla det finska inbördeskriget. För så var det. Trots att det fanns inblandning i striderna både från ryskt och tyskt håll, så handlade det om att finländare vände vapen mot varandra. Alla de grymma ingredienserna fanns med, allt det sämsta människan kan prestera: Upplopp och lynchning. Mord på civila. Fångar som frigavs bara för att bli skjutna i ryggen när de flydde. Domstolar som inte var värda sitt namn, eftersom de saknade offentlig insyn och opartisk behandling av de offer de dömde – ofta till en snabb död, som kallades avrättning men som i själva verket var mord.

Ibland gick skiljelinjen mellan släkter och familjer. Totalt krävde kriget cirka 35 000 liv, i röd terror, i regelrätta strider, i vit hämnd.

Vår historia är inte bättre än de kollapsade demokratier vi nu förfasar oss över i Mellanöstern eller andra delar i världen. Ändå – och i själva verket just därför – är 1918 ett viktigt år att minnas hundra år senare. Märkesåret kommer med en implicit uppmaning att aldrig låta det ske igen.

Också kyrkan har orsak att minnas, för inte heller den gick fri från att ha misslyckats med att hela och försona i stället för att splittra och fjärma. Församlingarna har uppmanats att uppmärksamma inbördeskriget genom att ordna minnesgudstjänster söndagen den 11 mars. Ärkebiskop Kari Mäkinen inleder minnesåret för den evangelisk-lutherska kyrkans del om en dryg vecka vid en samling i Berghälls kyrka. Samlingen är ett led i en process som bär namnet Sovinto-Försoning. Just vid den här tiden, i januari 1918, bröt kriget ut, med en blodig vår som följd.

Kyrkan har valt att använda sig av termen ”inbördeskriget”. Intentionen är att inte enbart förstå det som hände, utan också att aktivt bygga vägar för framtiden – vägar som gemensam hågkomst också ska kunna leda bort från polarisering.

I bakhuvudet ringer frågan: Kunde det hända igen? Har vi det inte bättre nu? Vet vi inte bättre? Är vi inte bättre?

Tiden i den nyutropade republiken Finland präglades av ekonomiska problem. Många gick hungriga samtidigt som andra hade det väl ställt. Det rådde en samhällelig maktobalans, där missnöjet och en allmän oro fångades upp i en ohelig allians av militära och politiska ambitioner.

Samhällsklyftor. Oro. Missnöjespolitik. Visst finns alla dessa kvar som utmaningar också i dag. Därför är det skäl att minnas.

May Wikström

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Ärkebiskopsvalet 2018. Fyra av fem av de uppställda kandidaterna i ärkebiskopsvalet kommer att predika på Tomasmässor i Helsingfors innan ärkebiskopsvalets första omgång den 8 februari. 11.1.2018 kl. 07:15

Rättsprocess. Árpád Kovács som är präst och verksam i Uleåborgs stift har valt att gå vidare till Norra Finlands förvaltningsdomstol med den skriftliga varning han fått av Uleåborg domkapitel. 10.1.2018 kl. 10:02

dop. En frikyrka i Uleåborg, Oulun Lähetysseurakunta, har under de senaste åren ibland döpt församlingsmedlemmar under ordinarie öppettider i den kommunala simhallen i Raksila. 10.1.2018 kl. 09:09