Den laglydiga samariern?

06.09.2017
LEDARE.

Både människorättsorganisationer, civila och kyrkans företrädare är bekymrade över inrikesminister Paula Risikkos uttalande om att göra det kriminellt att gömma och hjälpa dem som fått avslag på asylansökan. Att regeringen utreder en sådan lagändring tolkas av en del som en panikreaktion över attacken i Åbo. Den är delvis förståelig, men utgör i grunden en djupt problematisk lösning. Dessutom innehåller utspelet en förtäckt propaganda, som de nationalistiska och populistiska krafterna i dagspolitiken bara kan jubla över. Både hjälpare och papperslösa generaliseras grovt i en svartvit berättelse där staten är den enda goda kraften. Kyrkan hamnar den här gången på de dåligas sida, särskilt efter att företrädare snabbt gick ut med att det inte är förenligt med kristen tro att låta bli att hjälpa en människa i nöd.

För att bena ut det hela behöver det alltså sägas än en gång: 1. Kyrkan gömmer ingen. 2. Kyrkoasylen är ingen ”asyl” i verklig bemärkelse. 3. Församlingarna gör ingenting i hemlighet. Kyrkoherden i Drumsö finska församling, ordföranden för Helsingfors gemensamma kyrkoråd, Juha Rintamäki hör till dem som än en gång upprepar det självklara: När någon vänder sig till kyrkan för akut hjälp kollar församlingen inga ID-papper. Däremot sker hjälpen öppet och myndigheterna har en uppfattning om vilka som sökt sig dit. Det kan handla om mathjälp, nödinkvartering eller stöd efter den första chocken med att uttyda –också rent språkligt – vad ett myndighetsbeslut de facto innebär. Nyanserna i det här slaget av hjälp har likaså fallit bort i regeringens utspel.

Hjälp är rätt och slätt inte bra tänk.

Kyrkostyrelsens sakkunniga i frågan, Marja-Liisa Laihia, har citerats i flera repriser och även hon fått bena ut att kyrkoasylen bland annat handlar om att ordna förutsättningar för den som fått ett avslag att se över ansökan tillsammans med någon som kan ge juridisk hjälp, ifall det finns skäl att gå vidare i processen. Till det stora nyansbortfallet i diskussionen hör nämligen också den här: En statlig myndighet kan fela. Alla avslagna asylansökande är inte skurkar som hotar vår trygghet. De kan också vara djupt olyckliga människor som sänds till otrygghet och död. Vem kan förbjuda någon att lyssna på dessas förtvivlan, om systemet dras så rätlinjigt som man nu tänkt?

Etiskt handlande är på samma gång både svårt och lätt. Att moralisera över beslutsfattarnas hjärtlöshet är bortkastat och billigt, för det finns onekligen också faktiska problem att lösa. Ändå är det nödvändigt att tillsammans tänka tanken till slut: Vilket samhälle har vi kvar om vi tummar på den djupa medmänskliga förankring som med fog tryggas i grundlagens nionde och nittonde paragrafer, likaså i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?

För kyrkorna är det definitivt omöjligt att editera in den laglydiga, handlingsförlamade samariern i en av kristendomens viktigaste och mest Jesusförankrade berättelser.

May Wikström

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39