Vägen vidare trots våldet

22.08.2017
LEDARE. Våldet är inte nytt. Formen och syftet, som nu definierats som terrorbetingade, är däremot främmande och skrämmande.

Det finns ett före och ett efter Åbo, en känsla av allt i ett slag har förbytts i något annat, skrämmande. Det är sant. Samtidigt har ingenting alls förändras. Den här veckan ska barn gå i skolan, kommunala tjänstemän förbereda beslut, blomsterförsäljare ställa fram sina varor och sjukhuspersonal byta kompresser och dropp, precis som vanligt.

Också detta är sant. I själva verket är det den sanning vi tillsammans behöver jobba för, oberoende av var vi är födda och uppvuxna.

Att slå vakt om vår trygghet är ett fortgående och gemensamt arbete.

Det finländska rätts- och säkerhetsväsendet har inte varit främmande för potentiella våldshandlingar av det grymma slag som utspelade sig på torget. För oss, som sluppit se och fundera på dem, är det ”nya” en illusion. Samarbetet mellan myndigheterna har fungerat, och även om varje offer i fredags var ett offer för mycket, framstår myndigheternas arbete som välorganiserat och effektivt. Så hur kunde man ha förhindrat att det överhuvudtaget skedde? Troligtvis inte alls. En enskild individ som tappat greppet om tillvarons rätt och fel är svår att stoppa. Både i Madrid, London, Stockholm, Bryssel – och Åbo.

Våldet är inte nytt. Formen och syftet, som nu definierats som terrorbetingade, är däremot främmande och skrämmande. Det behövs en saklig och öppen diskussion om radikaliseringen och hur man kan stoppa dess spridning. Det handlar om allt från förebyggande arbete, främst bland unga, till hur de som redan har radikaliserats ska förhindras att sprida hatet vidare och att planera och utföra våldshandlingar.

Det säger sig självt att det inte är en lätt fråga. Samtidigt som det handlar om att skydda dem som bor i landet – också alla dem som nyligen flyttat hit för att undkomma samma slags våld – är varje ingrepp i den öppna rättstatens grundvalar en eftergift av något slag, en eftergift i sista hand för våldet.

Än religionen då? Är den – de – farliga krafter eller inte? Det måste få sägas högt att alla religioners företrädare bär ett ansvar för hur de hanterar våldskulturer inom sina led.

Det är bra och förutsägbart att både ärkebiskop Mäkinen och företrädarna för de muslimska samfunden i Finland stiger fram och fördömer våldet, samtidigt som de manar till lugn. De säger det som måste sägas när tragedin är ett faktum. Däremot är det mycket svårare för en religiös grupp att stiga fram och begära hjälp med att kuva radikalisering i de egna leden innan något händer. Så ovälkommen och skrämmande en sådan upptäckt än är också för olyckliga medlemmar i den gruppen, innebär det som kunde förebygga våldet att en utsatt minoritet exponerar sig för oförståelse, både i de egna leden och utifrån. I den oförståelsen är vi alla delaktiga och skyldiga.

Också det här borde vi våga diskutera. Också den här sortens öppenhet måste vi hjälpas åt med.

May Wikström
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbågsfrågor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata näkyvissä. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17