Hur ska man välja faddrar?

24.05.2017
INKAST. Kommer man från andra sidan jorden så är man inte faster Fia upp i dagen.

Med vårt första barn hade vi en klar, välgenomtänkt strategi. Eftersom han är adopterad och inte har några biologiska band till släkten ville vi ge honom faddrar från olika grenar av den egna familjen. Kommer man från andra sidan jorden så är man inte faster Fia upp i dagen, och inte kan morbror Martin heller stolt påpeka att systersonen minsann brås på honom när det gäller segling och navigation.

När vi valde faddrar valde vi ambassadörer, talespersoner från både mammas och pappas sidor, som vi hoppades skulle ta pojken under sina vingars skugga och rentav försvara honom – så oroliga var vi – om den övriga familjen inte hade accepterat barnet.

Så här tänker adoptivföräldrar som malts igenom år av utredningar, kurser och litteratur. Rasism kan frodas närmare än du tror och vi ville göra allt för att rota barnet i familjen. I dag, fem år senare, känns det som om vi gjorde rätt. Familjen är pojkens egen till hundra procent, något annat har aldrig nått åtminstone våra öron.

Med vår andra pojke hann vi inte fundera åratal på saken. Vi blev varken uppvaktade av sociala myndigheter eller krävdes på brottsregisterutdrag under väntetiden. Fadderfrågan dryftades i ett hormontöcken uppblandat med totalt familjekaos över att helt plötsligt, och väldigt oväntat, också vara biologiska föräldrar. I ärlighetens namn minns jag inte ens helt hur vi resonerade kring faddrarna, jag tror vi gick mest på känsla. En granne, en kusin, två vänner – och det blev också bra. Jättebra.

Nu står vi snart inför faddervalet igen, snäppet mindre chockade än senast. Hur tänker man då?

Grundidén från kyrkans sida är ju att faddrarna svarar för barnets ”kristna fostran”. Jag tolkar det som att faddern ska leva ett sådant liv att den kan fungera som en förebild för barnet, att fadderns värderingar och agerande stämmer överens med mina värderingar som förälder och att jag är villig att låta faddern påverka och influera mitt barn. Innerst inne hoppas väl alla föräldrar på att just deras barn ska vara omgivna av vettiga vuxna, särskilt när de når tonåren och man sannolikt själv har allt mindre att säga till om.

Det är en enorm och svår uppgift att välja vuxna vänner till sitt barn. En fin fadderrelation kräver närvaro och engagemang i många år, ett aktivt intresse att jobba för relationen, inte minst hos föräldrarna själva.

Jag är inte heller på långa vägar själv någon toppfadder. De egna barnen tar cirka 110 procent av krafterna, lägg till tusentals kilometrar i avstånd till ett av barnen och svårighet att få till planeringen i största allmänhet och det blir inte så tätt mellan träffarna. Men jag vet att när jag väl lyckas träffa mina fadderbarn så njuter vi båda av tillsammanstiden.

Den stora fadderbonusen är ju att barn vanligen beter sig hundra gånger bättre tillsammans med andra vuxna än i föräldrarnas sällskap.

Nina Österholm

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39