Hur ska man vÀlja faddrar?

24.05.2017
INKAST. Kommer man från andra sidan jorden så är man inte faster Fia upp i dagen.

Med vårt första barn hade vi en klar, välgenomtänkt strategi. Eftersom han är adopterad och inte har några biologiska band till släkten ville vi ge honom faddrar från olika grenar av den egna familjen. Kommer man från andra sidan jorden så är man inte faster Fia upp i dagen, och inte kan morbror Martin heller stolt påpeka att systersonen minsann brås på honom när det gäller segling och navigation.

När vi valde faddrar valde vi ambassadörer, talespersoner från både mammas och pappas sidor, som vi hoppades skulle ta pojken under sina vingars skugga och rentav försvara honom – så oroliga var vi – om den övriga familjen inte hade accepterat barnet.

Så här tänker adoptivföräldrar som malts igenom år av utredningar, kurser och litteratur. Rasism kan frodas närmare än du tror och vi ville göra allt för att rota barnet i familjen. I dag, fem år senare, känns det som om vi gjorde rätt. Familjen är pojkens egen till hundra procent, något annat har aldrig nått åtminstone våra öron.

Med vår andra pojke hann vi inte fundera åratal på saken. Vi blev varken uppvaktade av sociala myndigheter eller krävdes på brottsregisterutdrag under väntetiden. Fadderfrågan dryftades i ett hormontöcken uppblandat med totalt familjekaos över att helt plötsligt, och väldigt oväntat, också vara biologiska föräldrar. I ärlighetens namn minns jag inte ens helt hur vi resonerade kring faddrarna, jag tror vi gick mest på känsla. En granne, en kusin, två vänner – och det blev också bra. Jättebra.

Nu står vi snart inför faddervalet igen, snäppet mindre chockade än senast. Hur tänker man då?

Grundidén från kyrkans sida är ju att faddrarna svarar för barnets ”kristna fostran”. Jag tolkar det som att faddern ska leva ett sådant liv att den kan fungera som en förebild för barnet, att fadderns värderingar och agerande stämmer överens med mina värderingar som förälder och att jag är villig att låta faddern påverka och influera mitt barn. Innerst inne hoppas väl alla föräldrar på att just deras barn ska vara omgivna av vettiga vuxna, särskilt när de når tonåren och man sannolikt själv har allt mindre att säga till om.

Det är en enorm och svår uppgift att välja vuxna vänner till sitt barn. En fin fadderrelation kräver närvaro och engagemang i många år, ett aktivt intresse att jobba för relationen, inte minst hos föräldrarna själva.

Jag är inte heller på långa vägar själv någon toppfadder. De egna barnen tar cirka 110 procent av krafterna, lägg till tusentals kilometrar i avstånd till ett av barnen och svårighet att få till planeringen i största allmänhet och det blir inte så tätt mellan träffarna. Men jag vet att när jag väl lyckas träffa mina fadderbarn så njuter vi båda av tillsammanstiden.

Den stora fadderbonusen är ju att barn vanligen beter sig hundra gånger bättre tillsammans med andra vuxna än i föräldrarnas sällskap.

Nina Österholm
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjĂ€nster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbĂ„gsfrĂ„gor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata nĂ€kyvissĂ€. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17