Vad får en präst egentligen säga?

25.04.2017
LEDARE.

Det började med en väl bevakad deportering av en grupp afghaner och den stöddemonstration som ordnades spontant, och där en hel rad präster och pastorer syntes i ämbetsdräkt.

Synligast och ljudligast av alla var prästen Marjaana Toiviainen, som personligen fungerade som ombud för en berörd familj. I offentligheten fick hon –tog hon – rollen som civil motståndspräst. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Både de blint hatiska trollen och de mer moderata skeptikerna vaknade. Var aktionen rätt av henne som präst, av alla andra som präster?

Än en gång drogs likhetstecknen mellan präst och kyrka, och en sannfinländsk riksdagsman dundrade ilsket ut ur densamma för att han ”fått nog av den finländska kyrkans anarki”. Synligt, ljudligt. Toiviainen svarade häromveckan med att avisera på sin privata Facebookprofil att hon fått nog av Finland och lämnar landet. Med tusentals vänner var det privata inlägget snabbt en offentlighet också det.

Mycket handlar om dessa symboliska handlingar, frukten av en övertygelse och åsikt. Men vilka har rätt att uttrycka dem? Också prästen? Också i det fall åsikten går stick i stäv med det egna kollektivets offentliga, myndigheternas linje, eller rentav lagens?

Den frågan ställs i helgens Helsingin Sanomat.

Forskaren Leena Sorsa vid Kyrkans Forskningscentral välkomnar asyldiskussionen som en kritisk sådan som behövs i vårt samhälle. Även om kyrkan rätt sällan gått emot statens linjedragningar så har det hänt tidigare, till exempel när biskoparna i 1990-talets ekonomiska depression tog ställning för välfärdssamhället, mot en hårdnande marknadsekonomi. Hon slår också fast att kyrkans medarbetare i dag har en större yttrandefrihet än någonsin. Det är positivt.

Intressant nog väljer HS att pejla även ex-minister Päivi Räsänens åsikter. Hon fick ordentligt stryk för sina stick-i-stäv-övertygelser i abortfrågor, när hon valde att luta sig mot Bibeln mer än mot lagen för att ge läkarna samvetsfrihet. I det fallet möttes hon av tystnad från kyrkans sida, påpekar hon. Hennes fall kompliceras av att hon samtidigt var minister, men visst är man tvungen att ge henne rätt i sak. I vilka frågor är det rätt att ha en egen moralisk diskurs?

Förtvivlan över en situation när den moraliska kompassen inte stämmer med kartan är en genuin kraft, sprungen ur det genuint mänskliga. Orkar man lägga polariseringen och enögdheten – och den egna sårade stoltheten – åt sidan är civilt motstånd under fredliga former ett immunförsvar som skyddar den gemensamma kroppen, inte skadar den. Indignation kan få till stånd nödvändig förändring. I den processen är det naturligt att kyrkan, och kyrkorna, finns med i form av medlemmar som lever och bidrar till det samhälle de är en del av. Med prästkragar eller utan.

May Wikström
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbågsfrågor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata näkyvissä. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17