Jag har funderat på varifrån jag har fått idén om att världen är rättvis

16.02.2017
INKAST. Maria Sundblom Lindberg skriver att vi ska förbereda världen på att livet inte är rättvist men att ingen någonsin förtjänar kränkning.

Jag har en lapp i min plånbok. Ett fult utrivet blad ur ett häfte, skruttat mellan bankkoder och kundkort som jag återvänder till dagar då mörkret tar över världen, tar över mig. Ursprungligen var lappen slarviga anteckningar från en kurs i traumaterapi men jag behövde återvända till orden så ofta att det var smartare att dra bladet ur häftet än att släpa runt häftet i mitt liv.

Kursen hölls av två erfarna äldre israeler som hade jobbat med söndriga soldater från Mellanösterns alla krig men de hade också tröstat vid 9/11 i New York och plockat ihop förtvivlan i Thailands tsunami. De hade alltså sett det mesta och när de knöt ihop de två dagarna gjorde de det med följande ord:

”Människorna lever med tron att världen är logisk, förutsägbar och rättvis och att goda saker händer goda människor. Men farliga saker händer alla, när som helst och var som helst.”

Jag viker upp lappen och slätar ut den på mitt ben och läser raderna som ett mantra. Om och om igen. Tills min plats på jorden, i historien, i hela existensen åter blir tydlig. Tills världsordningen återvänder läser jag och så viker jag in den igen, mellan Plussa och Lindex.

Jag har verkligen funderat på varifrån jag har fått idén om att världen är rättvis och förutsägbar och att schysta typer får schysst bemötande men jag vet att den utgångspunkten gjort att jag inte har hunnit ducka de gånger livet golvat mig. Efteråt har jag ältat mina urusla reflexer och löjliga vilja att tro att kärleken övervinner allt. Den övervinner mycket men absolut inte allt. Förlåtelsen funkar med normalt funtat folk men det finns mörka människor. Mörka typer som är emotionella vampyrer. Svarta individer som står ovanför moralen och som silar sanningen mellan huggtänderna.

Ibland spräcker man bara ett ögonbryn och snorar näsblod mot skjortärmen men det är verkligt svårt att stiga upp i ringen om man är med om våld och övergrepp. Är man fysiskt nära en katastrof smäller den extra hårt. Är man personligt attackerad, som vid mobbning och våldtäkter, är traumat tyngre än vid bil­olyckor och cancer. Värst av allt är när någon som står dig nära vill dig illa, gör dig illa. Gör något hemskt mot dina barn. Gjorde något hemskt mot dig när du var barn. Då går något verkligt viktigt sönder i människan.

Men när de söndriga människorna väl stiger över våra slitna trösklar måste vi behärska reflexen att snabbt föreslå en förklaring och ett förlåt. Vi är förpliktade att ordlöst bära deras smärta men i stället kanske byta ut förbönen om ondskan i världen mot en bön om ondskan next door, som narcissism, familjevåld, skilsmässokonflikter och pedofili. Vi ska också förbereda världen på att livet inte är rättvist men att ingen någonsin förtjänar kränkning. Vi ska erbjuda världen ett erkännande av mörkret men vi ska framförallt bjuda på ett högljutt orubbligt motstånd mot alla former av förtryck. Vi ska tända ljus.

Maria Sundblom Lindberg

Helsingfors. Ensamma äldre, fattiga barnfamiljer, människor som hotas av bostadslöshet. Diakonin hjälper stadens utsatta, men vad tänker politikerna göra? 23.3.2017 kl. 16:03

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Väinölä kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55
Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00
Philip Teir sticker skickligt hål på sina personers självbilder i romanen Så här upphör världen.

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17
Kaffe på plattan är en del av frivilligarbetet i Matteus församling. Här är det Else-Maj Byholm och Annica Söderström som delar ut kaffe till förbipasserande.

matteus. – Man mår bra av att hjälpa, tillsammans med andra och för andra, säger Annica Söderström. 16.3.2017 kl. 15:18

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

pris. Kyrkans kommunikationspris går till Olli Sirén som kläckte idén att ringa i kyrkklockor för bomboffren i Aleppo. 23.3.2017 kl. 18:23

rockvideo. Inspelningen av en rockvideo i Lappfjärds kyrka har väckt reaktioner i Sydösterbotten. 20.3.2017 kl. 15:23

Kristinestad. Den fempersoners familj som beviljades kyrkoasyl i Kristinestad i december får stanna i Finland. Föräldrarna har nu fått arbetstillstånd. 20.3.2017 kl. 15:16