Välkommen, nådens år 2017

03.01.2017

LEDARE. I år kulminerar firandet av det stora Lutheråret, reformationsåret, märkesåret.

Vad man kallat det kan variera – men det handlar om det år när de lutherska kyrkorna världen över uppmärksammar reformationen som initierades av Martin Luthers 95 teser. Märkesåret inleddes redan månadsskiftet oktober-november. Men firandet, som främst förväntas ske i församlingarnas regi på lokalplanet, sker under det här året. Dessutom sammanfaller det hela med att Finland fyller 100 år.

Luther är en källa till mycket, också till en hel rad misstolkningar och missförstånd, vilket reds ut i det här numret av Kp. Att han har haft en stor betydelse för samhällena i Europas nordliga områden är ändå obestridligt. Väldigt mycket av följderna var positiva, och har gett oss goda frukter, likt äpplena på det äppelträd han troligen aldrig ordagrant sade sig vilja plantera. I Luthers spår fick vi allmän läskunnighet, tankefrihet, yttrandefrihet och en stor portion individualism. Därför är det befogat att ägna honom, eller snarare kärnan i det han lärde, en tanke eller två också år 2017.

Folkkyrkotanken kom av historiska skäl att bli en typisk nordisk företeelse. Kyrkan hamnade i händerna på de världsliga regenterna, som gärna höll den där. I en del av länderna har banden efterhand lösts upp, för Finlands del brast de i själva verket, eftersom Sveriges förlust av den östra rikshalvan till Ryssland försatte den lutherska kyrkan i en sits där dess överhuvud skulle ha varit ortodoxt. Det ledde till att Finland fick en kyrkolag, som gjorde att kyrkan och staten hos oss inte ingick den symbios som den fortfarande lever i, till exempel i Danmark.

Däremot är själva tanken om folkkyrkan gemensam. Danska drottning Margrethe uttrycker den rakt på sak i den intervju som hon gav för kollegan Kristeligt Dagblad i samband med att hon levererade sitt antependium till slottskyrkan i Wittenberg. Där, i närheten av predikstolen, ligger reformatorn själv begraven.

Drottningen tänker och talar som folk gör mest. Hon kan på många sätt ses som urtypen för den folkkyrkliga medlemmen. Att höra till kyrkan är något man gör, men det är inget man vill göra något större nummer av. Skyggheten inför andliga åthävor gränsar till misstroende. Och att inte gå i kyrkan är lika acceptabelt som att göra det – ja i drottningens ögon bestämt hävdad som en rättighet.

I vuxen ålder bestämde monarken sig för att gå i kyrkan så ofta hon kunde, och hon har genom åren upptäckt att den är viktig. Samtidigt som Danmark kan ses som långt sekulariserat och kyrkans egen maktapparat svag, är det anmärkningsvärt att kyrkotillhörigheten på 77 procent ändå är ett par enheter högre än hos oss.

Till syvende och sist handlar det ändå om nåden. Ju mörkare tiderna ter sig, desto större känns behovet. Den behövs och finns – också och särskilt år 2017.

May Wikström

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

möte. Fyra finländska biskopar ska träffa påven Franciscus den 25 januari. 19.1.2018 kl. 00:00

Ärkebiskopsvalet 2018. Fyra av fem av de uppställda kandidaterna i ärkebiskopsvalet kommer att predika på Tomasmässor i Helsingfors innan ärkebiskopsvalets första omgång den 8 februari. 11.1.2018 kl. 07:15

Rättsprocess. Árpád Kovács som är präst och verksam i Uleåborgs stift har valt att gå vidare till Norra Finlands förvaltningsdomstol med den skriftliga varning han fått av Uleåborg domkapitel. 10.1.2018 kl. 10:02