Välkommen, nådens år 2017

03.01.2017

LEDARE. I år kulminerar firandet av det stora Lutheråret, reformationsåret, märkesåret.

Vad man kallat det kan variera – men det handlar om det år när de lutherska kyrkorna världen över uppmärksammar reformationen som initierades av Martin Luthers 95 teser. Märkesåret inleddes redan månadsskiftet oktober-november. Men firandet, som främst förväntas ske i församlingarnas regi på lokalplanet, sker under det här året. Dessutom sammanfaller det hela med att Finland fyller 100 år.

Luther är en källa till mycket, också till en hel rad misstolkningar och missförstånd, vilket reds ut i det här numret av Kp. Att han har haft en stor betydelse för samhällena i Europas nordliga områden är ändå obestridligt. Väldigt mycket av följderna var positiva, och har gett oss goda frukter, likt äpplena på det äppelträd han troligen aldrig ordagrant sade sig vilja plantera. I Luthers spår fick vi allmän läskunnighet, tankefrihet, yttrandefrihet och en stor portion individualism. Därför är det befogat att ägna honom, eller snarare kärnan i det han lärde, en tanke eller två också år 2017.

Folkkyrkotanken kom av historiska skäl att bli en typisk nordisk företeelse. Kyrkan hamnade i händerna på de världsliga regenterna, som gärna höll den där. I en del av länderna har banden efterhand lösts upp, för Finlands del brast de i själva verket, eftersom Sveriges förlust av den östra rikshalvan till Ryssland försatte den lutherska kyrkan i en sits där dess överhuvud skulle ha varit ortodoxt. Det ledde till att Finland fick en kyrkolag, som gjorde att kyrkan och staten hos oss inte ingick den symbios som den fortfarande lever i, till exempel i Danmark.

Däremot är själva tanken om folkkyrkan gemensam. Danska drottning Margrethe uttrycker den rakt på sak i den intervju som hon gav för kollegan Kristeligt Dagblad i samband med att hon levererade sitt antependium till slottskyrkan i Wittenberg. Där, i närheten av predikstolen, ligger reformatorn själv begraven.

Drottningen tänker och talar som folk gör mest. Hon kan på många sätt ses som urtypen för den folkkyrkliga medlemmen. Att höra till kyrkan är något man gör, men det är inget man vill göra något större nummer av. Skyggheten inför andliga åthävor gränsar till misstroende. Och att inte gå i kyrkan är lika acceptabelt som att göra det – ja i drottningens ögon bestämt hävdad som en rättighet.

I vuxen ålder bestämde monarken sig för att gå i kyrkan så ofta hon kunde, och hon har genom åren upptäckt att den är viktig. Samtidigt som Danmark kan ses som långt sekulariserat och kyrkans egen maktapparat svag, är det anmärkningsvärt att kyrkotillhörigheten på 77 procent ändå är ett par enheter högre än hos oss.

Till syvende och sist handlar det ändå om nåden. Ju mörkare tiderna ter sig, desto större känns behovet. Den behövs och finns – också och särskilt år 2017.

May Wikström

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39