Välkommen, nådens år 2017

03.01.2017

LEDARE. I år kulminerar firandet av det stora Lutheråret, reformationsåret, märkesåret.

Vad man kallat det kan variera – men det handlar om det år när de lutherska kyrkorna världen över uppmärksammar reformationen som initierades av Martin Luthers 95 teser. Märkesåret inleddes redan månadsskiftet oktober-november. Men firandet, som främst förväntas ske i församlingarnas regi på lokalplanet, sker under det här året. Dessutom sammanfaller det hela med att Finland fyller 100 år.

Luther är en källa till mycket, också till en hel rad misstolkningar och missförstånd, vilket reds ut i det här numret av Kp. Att han har haft en stor betydelse för samhällena i Europas nordliga områden är ändå obestridligt. Väldigt mycket av följderna var positiva, och har gett oss goda frukter, likt äpplena på det äppelträd han troligen aldrig ordagrant sade sig vilja plantera. I Luthers spår fick vi allmän läskunnighet, tankefrihet, yttrandefrihet och en stor portion individualism. Därför är det befogat att ägna honom, eller snarare kärnan i det han lärde, en tanke eller två också år 2017.

Folkkyrkotanken kom av historiska skäl att bli en typisk nordisk företeelse. Kyrkan hamnade i händerna på de världsliga regenterna, som gärna höll den där. I en del av länderna har banden efterhand lösts upp, för Finlands del brast de i själva verket, eftersom Sveriges förlust av den östra rikshalvan till Ryssland försatte den lutherska kyrkan i en sits där dess överhuvud skulle ha varit ortodoxt. Det ledde till att Finland fick en kyrkolag, som gjorde att kyrkan och staten hos oss inte ingick den symbios som den fortfarande lever i, till exempel i Danmark.

Däremot är själva tanken om folkkyrkan gemensam. Danska drottning Margrethe uttrycker den rakt på sak i den intervju som hon gav för kollegan Kristeligt Dagblad i samband med att hon levererade sitt antependium till slottskyrkan i Wittenberg. Där, i närheten av predikstolen, ligger reformatorn själv begraven.

Drottningen tänker och talar som folk gör mest. Hon kan på många sätt ses som urtypen för den folkkyrkliga medlemmen. Att höra till kyrkan är något man gör, men det är inget man vill göra något större nummer av. Skyggheten inför andliga åthävor gränsar till misstroende. Och att inte gå i kyrkan är lika acceptabelt som att göra det – ja i drottningens ögon bestämt hävdad som en rättighet.

I vuxen ålder bestämde monarken sig för att gå i kyrkan så ofta hon kunde, och hon har genom åren upptäckt att den är viktig. Samtidigt som Danmark kan ses som långt sekulariserat och kyrkans egen maktapparat svag, är det anmärkningsvärt att kyrkotillhörigheten på 77 procent ändå är ett par enheter högre än hos oss.

Till syvende och sist handlar det ändå om nåden. Ju mörkare tiderna ter sig, desto större känns behovet. Den behövs och finns – också och särskilt år 2017.

May Wikström
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbågsfrågor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata näkyvissä. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17