Konsolidering av stiftet i sikte

17.11.2016

INKAST. Den här spalten är ju nog inte avsedd för debattinlägg om det svenska stiftets framtid och struktur.

Men jag kan inte låta bli att, än en gång, beröra frågan, med anledning av ett reportage i KP 3.11. Där redogörs för framtidskommitténs färska rapport. En kommitté tillsatt av kyrkomötet i maj 2015. Den har alltså arbetat föredömligt snabbt. Och glädjande nog ”vänt upp och ner på allt”, som kaplanen och kommittémedlemmen Eivor Pitkänen uttrycker det.

Jag ska här ta fasta enbart på de reformförslag som gäller kyrkostyrelsen. Att den enligt förslaget radikalt ska bantas ner är ju helt riktigt, eftersom det uttryckligen är i toppen nedskärningar bör ske för att rädda kärnan inom kyrkan, det vill säga verksamheten på basplanet. Ur svensk synvinkel innebär förslaget att KSCA, Kyrkans central för det svenska arbetet, läggs ner och uppgifterna, och en del av dess personal, överförs till domkapitlet i Borgå stift.

Rätt tänkt, om ni frågar mig. Och det har jag talat för i många år, också i denna spalt. Det innebär ju inte bara att vi återgår till situationen före den nuvarande konstruktionen utan också att vi konsoliderar de allt knappare resurserna på det enda förnuftiga sättet genom att koncentrera dem till en och samma adress, med postnumret 06100.

Direktorn för KSCA, Sixten Ekstrand, räds den isolering som en förflyttning av den nya svenska enheten till Borgå skulle medföra; ”enheten blir som en autonom kyrka i kyrkan och vi kommer att distanseras från de finskspråkiga. Vi förlorar synergieffekter och idéer”. Men hallå: vadan denna fatala brist på självtillit? Inte för att den rädslan är ny, tvärtom. För så har det alltid låtit, ända sedan 1800-talet, då man från så kallat kultursvenskt håll velat stoppa förslag om svenska särlösningar, och en starkare autonomi. Till all lycka fick vi ändå vårt svenska stift år 1923, trots den här typen av motstånd, också inom kyrkliga kretsar. För intressant nog var det ju slutligen politikerna inom riksdagen som drev igenom den svenska stiftslösningen.

Visst vore det trevligt om man ”även i fortsättningen hör svenska i Kyrkostyrelsens kafferum”, som det heter i reportaget – men ursäkta mig; avgjort viktigare är väl ändå att vi på bästa sätt kan utnyttja de resurser vi har inom vårt svenska stift? Och det sker knappast genom att man splittrar resurserna för att kunna dricka kaffe i Helsingfors. Och att ens överväga en förflyttning av hela rasket till huvudstaden är väl ändå höjden av resignation, och brist på finlandssvenskt självförtroende!

Låt vara att jag bekantat mig med framtidskommitténs rapport endast i form av KP:s referat, men jag kan utgå från det inte annat än gratulera den till ett fräscht nytänk, åtminstone vad gäller kyrkostyrelsen och KSCA. Vi har inom en nära framtid inga andra möjligheter än att banta ner kyrkans organisation, radikalt, och rädda vad som räddas kan av det svenska stiftet, genom att koncentrera det, på den plats det funnits sedan 1923.

Thomas Rosenberg
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjĂ€nster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbĂ„gsfrĂ„gor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata nĂ€kyvissĂ€. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17